Lissabon några dagar till

Sardinbutik i Lissabon
De är galna i sardiner i Lissabon

I Lissabon är de tokiga i sardiner – drottningen av Atlanten kallas hon för. De är så tokiga att de har special butiker som säljer sardiner med just ditt årtal på locket. Butikerna är påkostade med häftig inredning. Lyckohjul, karuseller, färgglada burkar och personalen klädda som på cirkus .

” We are people with soul, the Portuguese Soul of the fishermen and woman working in the Canning Industry”

Lyckohjul med Sardiner i Lissabon
Sardinburk med årtal i Lissabon
Barnkarusell

Dag Tre – att få skramla runt i en spårvagn

Att åka med den skramliga gamla spårvagnen nummer 28 är ett måste när man besöker Lissabon. Man behöver trots allt vara tålmodig för att kunna komma med på turen. Den är fullpackad och det sägs att det är bäst att åka tidig morgon eller senare på kvällen. Vi åkte typ mitt på dagen.

Spårvagn 28 är ett måste att åka i Lissabon

Tror att vi väntade på fem vagnar som susade förbi fulla med folk. Gick iväg upp längst vägen där spårvägen passerade och kom fram till ett livligt torg. Tog en vätskepaus och spanade in Riksha bilarna som körde runt turister och precis då uppenbara sig en ganska halvfull spårvagn Nr 28. Vi hoppade på och fick stå kanske i ett par hållplatser innan vi äntligen fick en sittplats. Åkte genom Alfama och ända bort till ändhållplatsen, som inte alls var där jag trodde. Där var en äldre portugisisk dam som åkte med i vagnen. Hon underhöll oss alla genom att domdera över vem som skulle få sitta vart och om någon satte sig fel, fick de veta hut. Hon var värd hela resan.

Spårvagn 28 i Alfama kommer runt hörnan
Spårvagnen kör hela dagen fram och tillbaka genom Alfama
Alfams gamla byggnader och spårvagn 28

Tänkte att vi skulle besöka Tjuvarnas marknad som hålls på tisdagar men det låg långt bort från där vi hamnade. Trots det fick vi istället åka rulltrappa som var placerad mitt emellan två hus. Det var lite oväntat. Gick en sväng utanför borgen Castello de Jorge där kön ringlade sig lång. Vi gick bara förbi och eftersom vi var småhungriga letade vi fram ett lunch ställe istället där vi kunde slippa regnet som kom lite oväntat. Vi satt under tak, vilket var skönt från regnet. Även här fick vi inte någon kulinariks upplevelse. Notan var ganska hög, men så låg det ju ganska nära borgen. Turistfälla nummer två.

Alfama är den äldsta delen av Lissabon och sägs ha börjat byggas redan på 500 talet.

Rulltrappa mellan byggnaderna så man kan spara på benen i de branta trapporna
En av de många smala gränder i Alfama Lissabon
En av de många smala gränder i Alfama Lissabon
Alfamas gator

På vägen ner mot katedralen hittade vi en av de många s.k. Miradous – utsiktsplatser. Här hade ett gäng killar satt sig för att underhålla förbi passande. En bit längre ner för gatan ligger Katedralen Sé från 1100 talet. Det är en pampig byggnad att strosa runt i så tyst man kan. För en liten summa kan man gå in och se arkeologiska fynd som de hittat vid utgrävningar på platsen. Jag tände ett ljus för min pappa och sen släntrade vi ut igen och ner för backen mot Baixa.

Utsikt från ev av Lissabons Miradous
Fantastisk utsikt från ett av Lissabons flera Miradous
Musiker under ett stort Bougenvilla träd
Pampg entre till Katedralen Sé i Lissabon
Pampig entré till katedralen Sé

På kvällen letade vi oss upp i Biarro Alto igen för att lyssna på Fado och äta en bit mat. Vi kom lite för sent till Fadosång (de stannar ofta och ett sjunger ett par låtar runt 19,00 tiden). Det fick bara bli mat. Första restaurangen vi satte oss vid tog inte kortbetalning så det var bara för oss att leta vidare. Till slut landade vi på hörnet av en smal gata kantat av flera restauranger. Inte heller här fick vi oss någon kulinarisk upplevelse. Så frustrerande för oss matnördar.

Gul Spårvagn på en bakig gata med kullersten i kvällsbelysning
En spårvagn kan ta en upp till Biarro Alto
Kvälls sorl i Biarro Alto
Biarro Alto

Dag Fyra, snart dags för hemgång

Solen gassade och det skulle bli en varm dag. Packade ihop våra väskor, checkade ut och lämnade kvar väskorna i bagagerummet. Vi hade flera timmar kvar att utforska Lissabon på. Vi valde att åka ner till saluhallen Mercado da Ribiera som ligger rakt över stationen Cais do Sodre. Ena delen var en stor frukt och grönsaksmarknad, med flera fiskaffärer längst sidorna och inte så tilltalande som andra saluhallar runt om i Europa. Andra delen var en stor foodcourt med flera matställen och hade det inte varit för att vi ätit frukost, så hade vi stannat och ätit en bit mat. Vi valde helt fel tid att besöka saluhallen på. Så kom inte mätt dit, är vårt tips.

Saluhallen och fiskdisken
Saluhallen och fiskförsäljningen

Det enda jag stannade upp för att prova på var Ginjinha en likör av körsbär. Vi hade fått tips att prova redan första kvällen fastän av någon anledning testade jag först på sista dagen. Vilken miss!! Förföriskt gott! Här testade jag det i en vit chokladkopp, fast jag föredrar det i ett vanligt glas. Lite som att dricka ett gott glas portvin fast med körsbärssmak.

Ginjinha i vit chokladkopp
Ginjinha ett måste att dricka i Lissabon

Vi bestämde oss för att gå ner mot floden, för att hitta ett skönt ställe och dricka ett glas vin. Landade i ett par solstolar för ett par timmar sippande på var sin öl och Vit Sangria med Tejo som utsikt. Kontrasten mellan sol, drinkar och höstlöv virvlade fram framför oss. Just där och då ville vi verkligen inte att semesterns skulle ta slut.

Sommardrink och höstlöv framför floden Tejo i Lissabon
Kontraster mellan svalkande Sangria och höstlöv

Vid lunchdags gick vi mest omkring och mer eller mindre snubblade över vår lunchrestaurang. Den låg in på en liten bakgata. En liten fiskrestaurang med en tillhörande sardinbutik Loja das Conservas. Vi satte oss vid en vintunna med en rutig duk och fick in menyn. Det var en meny där man valde ut de rätter man ville äta (3 var att rekommendera) sen bara njuta av tillvaron. De var påpassliga, gulliga och väldigt serviceminded. Vi valde Bruschetta med vitlök och tomat, friterad torsk och nationalrätten Bacalhau a Bras.

Utanför lunchrestaurangen Loja das Conservas

Bacalhau betyder torsk och lagas till på 1000 olika sätt, lite som Forest Gumprs bubba räkor. I Lissabon är favoriten Bacalhau a´Brás. Fisken är strimlad, bunden med ägg och blandad med små bitar potatis och lök. Toppad med persilja eller oliver.

Lunch tallrikar på en blå vit rutig duk med vin
Nationalrätten Bacalhau a bras
Bacalhau a Bras
Hembakat bröd på en skärbräda

Vi hittade det absolut mest perfekta ställe att avsluta vår resa med fantastisk mat och dryck! Det var som ett lyckopiller. Vi hade hittat vår ”Peppes Bodega”

Bacalhau a Bras var fantastiskt gott att äta. Skulle nästan kunna sätta mig på ett plan ner direkt för en ny portion. Kanske var det hela den härliga stämningen av sol, härlig semester och skön stämning som gjorde det hela.

Rolig tavla på en toalett - press for Champagne
Rolig tavla på en av toaletterna

En fantastisk resa hade nått sitt slut. En resa vi bär med i vårt hjärta. Lissabon är en fantastisk stad att uppleva och njuta i. Trots man fick trötta ben och fötter.

Här hittar du första delen av vår resa i Lissabon

Kram Kajsa



9 thoughts on “Lissabon några dagar till”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *