Brunch = söndagslyx!

Mitt i city på Gustav Adolf, hittar man just Restaurang Gustav Adolf med sin anrika historia och sin vackra salong.

Konditorier med servering fanns inte på 1800-talet i Malmö. Inte förrän Carl Braun kom hit 1902 ifrån Wien. Lokalen på Gustav Adolfs torg såg inbjudande ut med tre par små fönster åt gatan. I ett fönster stod två glasurnor med färgade maränger. I det andra fönstret fanns ett stort ymnighetshorn av mandelmassa. Det var fyllt med kakor av alla de sorter. I det sista fönstret förkunnade en vacker skylt med sirliga bokstäver att man hade glass för hemskickning. Man gick in genom en liten trädörr med en skramlande klocka. Inne i butiken stod herr Braun klädd i rökmössa och med en lång tobakspipa i munnen. Hans conditori var berömt för sina mandelkonfekter, tålamodspåsar i guld och silverpapper med deviser. Det fanns bland annat wienerbröd, som nästan var som de danska, och Napoleontårtor som kostade 8 öre styck. Det var dessutom ett av Malmös först caféer med egen damavdelning och man kunde vidare beställa schweizerhyddor med eller utan belysning och fina glassfigurer serverade på sågade isblock.

Vi bokade in oss på den första sittningen kl 11.00 (boka i förväg för här blir fort fullsatt) på en en riktigt kylig söndag förmiddag. Vännerna var något tidigare än oss och hade redan tagit plats och vi skynda oss in från den bitande kylan. Vi fick plats i ett rött sammetsklätt halvbås i den ena hörnan av restaurangen en riktigt mysig liten hörna med en touch av lyx!

När vi hade blivit av bockade på listan och betalt för oss, fick vi tallrikarna i handen och kunde börja frossa från buffén. För frossa var vad vi verkligen gjorde. Eftersom det var hög tid för 7 meter med brunch läckerheter.

Kräftor, räkor, skaldjursallad, tonfiskrullar, lax, skaldjursnittar, nybakat ljummet bröd, massor av kallskuret, brieost och tillbehör.

På varmbordet fanns det äggröra, bacon, köttbullar i brunsås, entrecote mm. Fast jag tyckte tyvärr upplägget såg lite tråkigt ut även om det var något av den bästa äggröra jag smakat. Där var det verkligen tummen uppå!

Under de två timmar man sitter får man njuta av mängder av läckerheter, ddessutom samtidigt som man får umgås med sina vänner. Vi fyllde stället med massor av skratt ligger alltid nära till hand och det känns som en bra start på dagen. Man spanar jämt in den andres tallrik för att inte missa någon godsak. Flera gånger sa vi att hit måste vi återkomma igen för det var så fantastiskt gott. Den enda lilla nackdel jag kände att det var något trångt vid det långa buffebordet då det ligger i gången mellan köket och bardisken.

Det blev dags för avslutningen med frukt och dessert bordet. De tjocka belgiska våfflorna hoppade jag över för att gå direkt på frukt och dessertbordet, för nu började man bli något mätt.

Vilket lockande bord med mängder av godsaker att välja. Den lena chokladmousse föll jag för och väninnan gillade äggkakan bäst. Fruktfatet var fyllt med saftigt goda frukter och avslutningen av två timmars frossande var komplett.

Jag säger som Oscar Wilde:

Jag har så enkel smak, jag nöjer mig bara med det bästa – Oscar Wilde

Här kan ni läsa om brunch nr 1 – Grand Öl & mat

Kram Kajsa