Etikett: vinresa

Tre veckor i Frankrike Del 4, Älskade Champagne och topprestaurangen Les Avises

När vi åkte ner i december månad var det för två saker; vi skulle hämta upp lite förbeställda champagner hos diverse producenter och dessutom skulle vi fira sambons 50:årsdag på Les Avisés, Jacques Selosses restaurang i Avize. Vi börjar och avslutar i Champagne Då avslutar…

Tre veckor i Frankrike – Del 3 Franska getter och några vinproducenter att besöka

Innan vi åkte mot Beaujolais i Frankrike var vi en vecka i Loire området, närmare bestämt i den lilla, lilla byn Frétoy, Thauvenay vid  Sancerre.  I den lilla byn fanns bara några hus och man fick gå några kilometer till en annan by för att…

Tre veckor i Frankrike del 2 – Beaujolais – Lite viner och restaurangbesök

Innan vi åkte till Chateau Chalon så var vi Beaujolais, ett distrikt i de södraste delarna av Bourgogne. De är kanske mest kända för Beaujolais Nouveau, ett lätt, fruktigt vin som alltid släpps den tredje torsdagen i november. Druvan är Gamay. Somliga hävdar dessutom att den i bästa fall kan liknas vid en Pinot Noir från Bourgogne.

Det finns 10 st cru-byar i Beaujolais och på dessa viner får man sätta ut bynamnet på flaskorna. Det är också från dessa byar som de bästa vinerna kommer från. Det är inte speciellt fancy i vinerierna och vinerna är dessutom inte speciellt dyra heller. Vi hittade Domaine de la Plaigne som vi ville besöka. Människor är väldigt snälla och hjälpsamma i vindistrikt, så en dam i en butik tog sig tid att ringa dem. En man som var vän med damen, tog sig tid att visa oss vägen dit så det var bara för oss att följe efter hans bil. Vi hade aldrig hittat dit om inte han visat vägen så det tackar vi för! Efter en rundtur i vineriet gick vi ner i källaren och hade provsmakning.

Domaine de la Plaigne, Beaujolais
Domaine de la Plaigne

Rena, bra viner som tålde lagring. De hade viner från lite olika cru-byar bland annat Morgon, Moulin a vent och Régnié. Sonen skulle väl så småningom ta över gården, just nu hade han ett fält med Chardonnay som han experimenterade med. Bästa vinet var ett fatlagrat vin.

Exellence, Domaine De La Plaigne
Exellence som vunnit silvermedalj

En annan dag skulle vi till Domaine Chateau de Grand Pre. Det är en biodynamisk odling i Fleurie som gör fantastiska naturviner. Egentligen skulle vi få träffa sonen Romain (som kunde bra engelska) men då hans lilla son blivit sjuk så fick den gamla fadern, Claude, på domainen att ta hand om oss. Vilken underbar man!! Fastän han inte kunde så mycket engelska så blev det handviftningar, gester och ord istället för meningar och slutade med ett fantastiskt besök! Claude visade oss maskinparken som bestod av 4 olika traktorer (nu är jag elak men de såg ut att vara från slutet av 18oo-talet så speciellt modernt var det inte!) med diverse maskiner på för ogräshackning, plöjning etc. Han visade oss markerna och att de gödslade med hästgödsel. Han visade oss dessutom vineriet och berättade stolt om sin son som tagit miljötänket ett snäpp längre och börjar göra naturviner.

Domaine Chateau de Grand Pre provningsrum, Beaujolais
Ett fint litet provningsrum i källaren

Vinerna var mycket rena och packat med frukt. Naturviner av bästa sort!

Cuvee Sputnik
Cuvee Sputnik

Cuvee Sputnik är jäst på en så kallad äggformad tank, som är mycket populär bland vinmakare just nu. Finns i olika material och storlekar. Just detta ägget fick vi inte se då det stod i en annan byggnad. Namnet kom efter att det här ägget hade anlänt till gården och Claude tyckte att det såg ut som om Sputnik hade anlänt! Några timmar senare körde vi därifrån, glada och nöjda och med en ny vän i Claude.

Beaujolais ligger mellan Bourgogne och Rhone kan man säga och jag tänkte att vi kunde ta en endagsutflykt till Bourgogne. Dels för att se om vi hittade en speciell vinbutik som vi handlat i för 10 år sedan och dels för att se om vi hittade någon ny trevlig producent. Vi hittade tyvärr inte vinbutiken men väl en ny, lite hipp producent! Chateau de Citeaux och deras vinmakare Philippe Bouzereau!

Chateau de citeaux i Mersault, Beaujolais
Chateau de citeaux i Mersault

Slottet var stängt och egentligen deras lilla butik med, men vi ringde och de kom ner och öppnade deras lilla butik, till vår stora lycka! Vilka viner!! Mamma Mia! Meursault har också haft otur med väder i likhet med andra delar av Frankrike så många av vinerna var slut då de fanns i mindre kvantiteter. Men detta är verkligen en vinmakare att hålla ögonen på!

Lånad bild på Philippe Bouzereau
Lånad bild på Philippe Bouzereau

Innan vi åkte tillbaks till vår lägenhet var vi bara tvungna att åka till världens kultställe om man är vinintresserad. Få förunnat att få komma in, vi tillhör inte den skalan så vi fick nöja oss med att stå utanför.

Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!
Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!

Sista kvällen skulle vi gå på byns restaurang Auberge de Corcelles i Beaujolais. De har fått bra omdömen överlag och de hade en spännande vinlista. Jag hade läst någonstans att det vore en god idé att boka bord, men jag tänkte att det är december månad… Inga turister mer än vi och om vi är där när de öppnar klockan 19.00 så skall det väl inte vara några problem?

Corcelles en beaujolais by night, Beaujolais
Corcelles en beaujolais by night….

När vi kom dit stod en man utanför och rökte. Han frågade om vi hade bokat bord. Neeeh, svarade jag och tittar in i den tomma lokalen. Mannen svarar att det tyvärr är fullbokat ikväll men att han skulle höra med chefen. Han gick in och kom ut bara en liten stund senare och sa att tyvärr. Vi måste sett jättebesvikna ut och jag frågade om det fanns någon annanstans i byn där man kunde äta. Han ursäktade sig igen, gick in i restaurangen och efter en lite längre stund kom han ut igen och sa att om det var ok att vi satt vid det bordet (pekar in på ett bord i restaurangen som var placerat strax bredvid köket) så kunde vi få plats. Inga problem för oss!! De dukade upp fint på vårt lilla bord och vi slog oss ner.

Auberge de Corcelles innan den blev fullsatt, Beaujolais
Resten av restaurangen såg ut såhär men efter bara en halvtimme var det fullt.

Den vänliga mannen som ordnade så vi fick plats visade sig vara kocken! Vi tog en tre rätters meny med ett lokalt vin. Vinet kom från en producent som vi försökt få till ett besök hos men inte lyckats, så till vår stora glädje fanns vinet på restaurangen! Jean Foillard – Morgon Cote du Py 2015

Jean Foillard - Morgon Cote du Py 2015
Jean Foillard – Cote du Py

Jean Foillard tillhör ”The gang of four” det vill säga Jean Foillard, Marcel LaPierre, Guy Breton och Jean-Paul Thevenet.  Dessa fyra rebeller återgick till de naturliga sätten att odla och tillverka vin. De använde sig av gamla stockar, de använde inga bekämpningsmedel ute i vingården, rigorös gallring, sen skörd och bara de bästa druvorna skördades, inga tillsatser i vinerna, lite eller inget svavel. Kermit Lynch kallade dem för The Gang of four och namnet har hängt med sedan dess även om Marcel LaPierre gick ur tiden 2010. Marcels barn har sedan övertagit hans vineri och odlar i samma anda.

För att återgå till vinet på restaurangen. Gjort på 60-åriga stockar från superläget i Morgon, Cote du Py. Det var årgång 2015, fortfarande ett mycket ungt vin så när vi fick fram vinet till bordet hällde servitrisen upp vinet på en karaff för att det skulle luftas innan maten.

Läcker karaff til vinet
Världens häftigaste karaff?

Wow!! Fullpackat med kaxig frukt och lång, kryddig eftersmak med sammetslena tanniner! Vinet finns i några butiker i Sverige för 279 kronor. Det är bara att passa på att köpa!!

Till förrätt fick vi ugnsbakad foie gras (anka) och det var här jag handlöst blev förälskad i det svarta saltet!

Foie Gras med svart salt
Foie Gras med svart salt

Vi fick en rejäl bit av foie gras och det var fantastiskt gott men otroligt mycket. Hade önskat mig en hälften så stor bit. Det svarta saltet var en nyhet för mig. Det var mycket salt i smaken och det passade bra till det feta. Jag vet inte varifrån detta saltet kom ifrån, men här hemma har jag hittat ett svart salt från Spanien.

Varmrätten var kalvbräss med tryffelmos. Även här fick vi in en rejäl bit! Jag har bara ätit kalvbräss några gånger innan och då fått det i små, små portioner, men inte här inte! När jag var liten fick man höra att det var hjärnan på en stackars kalv som man åt, men det är inte hjärnan utan en mjuk körtel som sitter i halsen på diande kalvar. Kalvbräss är så mjäll och mild i smaken som nästan påminner om gräddmjölk och bara smälter i munnen. Tryffelmoset var dessutom fullpackat med svart tryffel.

Kalvbräss med tryffelmos och olivolja
Kalvbräss med tryffelmos och olivolja

Sedan var det dags för ostar.

Lokala ostar
Lokala ostar

Jag älskar ost! Jag äter alldeles för mycket ost och vankas det ostbricka så är jag i himmelriket. Men…. Jag smakade på alla ostarna, det gjorde jag och det var inte det att de var starka på något vis men de hade alldeles för mycket smak! Så sambon fick äta upp dem och han tyckte de var goda. Vi fick även in en annan variant på ost.

Variant på ost
Variant på ost

Det var en form av färskost som inte smakade så mycket och såsen kändes som grädde eller något liknande. Jag smakade på detta med men även detta fick mannen äta upp. Ibland blir det inte helt bra.

Desserten fick mig att tänka på min barndom! Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass. Går hem alltid. Mannen tog en liten fruktkompott som passade honom alldeles utmärkt, jag tyckte inte den var söt nog som dessert.

Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass, Beaujolais
Gott i sin enkelhet
Verrine de fruits exotiques et creme fouettée, Beaujolais
Frukt med kräm eller om man skall vara petnoga; Verrine de fruits exotiques et creme fouettée

Överlag var det en fantastisk kväll och detta dessutom till helt överkomliga priser! Personalen var fenomenal och extra plus i kanten för att de gjorde plats för oss. Det var sista kvällen i Beaujolias och eftersom vi tar resan baklänges så blir nästa inlägg om Sancerre.

Här kan du läsa om del 1 i resan – Jura

Här kan du läsa om del 3 – Sancerre och Del 4 – Champagne

Kram, Lena

Tre veckor i Frankrike – Del 1 Jura

Hej kära vänner! Det känns som om jag har varit försvunnen ett tag och det har jag väl i och för sig varit med. Så det blev en lite ofrivillig bortavaro här på bloggen. Jag, min kära sambo och våra två hundar åkte till Frankrike…

Hisa Franko – Mer mat och upplevelse

Jag hade ju bokat in oss två nätter på Hisa Franko, för att vi skulle kunna testa båda deras menyer. Vi hade hela dag två framför oss och då vi har en affärspartner i Vipava, bestämde vi oss för att åka och träffa henne med.…

Noviserna I Moseldalen Tyskland

Vår resa tar sin start

Tidigt en lördagmorgon startade vi vår resa från Malmö ner till Moseldalen i södra Tyskland. Vi åkte med våra rutinerade vänner som återkommer år efter år, vi var så kallat noviserna i vinlandet Tyskland. De blev som barn när vi nådde de sluttande kullarna i Mosel, detta grönskande vackra landskap med odlingsytor på nästan varenda plätt så långt ögat kan nå. 5000 Vinbönder och ca 90% odlingsyta för pärlande friskt Riesling vin. Själv kände vi oss spralligt förväntansfulla.

Moselfloden
Moselfloden

Moseldalen, Tyskland

Mina förväntningar:
  • Vackert Landskap
  • Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård
  • Rieslingviner är söta/ halvsöta ( typ Kloster Ebersbach, kabinett)
Landskapet

Landskapet är oslagbart vackert, med sin gröna slutningar vart man än ser. Den slingrande Moselfloden som går precis mittemellan byarna längst området. Här kan man dessutom åka på härliga båtturer mellan byarna längst hela vägen. På vissa ställen i Mosel är det otroligt brant, så mycket som upp till 70% lutning och där använder man sig av vinslädar för att kunna arbeta uppe i fältet. Flera små pittoreska byar med vinodlingarna finns runt omkring i hela Mosel. Byarna är mysiga att bara att gå en runda genom för att se odlingarna och alla dess klasar av vindruvor som sakta mognar i solen. Eller varför inte sätta sig på en liten by restaurang för en middag eller gå på vinprovningar direkt hos de olika vin bönderna.

Tidig morgon på vingården
Tidig morgon

Vinrankor, vingård, Moseldalen, Tyskland Apotekarläge, Moseldalen

Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård

Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård stämmer inte speciellt bra. Vi var aldrig ens på en bondgård en enda gång utan allt från garage till slott. Det intressanta var att det i de flesta fall bara var att knacka på och fråga om en vinprovning kunde äga rum. Vi startade vår vinprövning hos Grans Fassian, Leiwen, där vi blev mottagna och servade av dottern i huset. Vi provade 8 viner varav ett var hennes egna vin. Sex viner var torra och två halvtorra, fastän inget vin som jag höjde ögonbrynet för.

Grass Fasian

Nästa stopp på turen gick upp längst slingriga backar till godset  Weingut Karthauserhof. Godset har anor ända tillbaka till 1200 talet. Det sägs dessutom att Napoleon har ägt godset som sitt sommarställe, men nu är det familjen Tyrell som äger godset. Vi hade turen att träffa på godsägaren själv på vägen från godset, en varmhjärtad man med glimten i ögat. Provningsrummet var pampigt och vackert inrett med ett stort mörkt bord i mitten och en stor eldstad. Här fick vi prova 11 olika viner från torrt till sött från godset.  Efter provningen, kunde man fylla i en beställningslista och sedan gå iväg till kontoret för betala. När betalningen var klart, fanns vinet packat och klart till en.

Daniel, Römerhof, Riol

Sista stoppet för dagen var hos vinhuset Römerhof mitt inne i Riol. Först när vi kom var de iväg, så vi åkte och åt lite lunch medans vi väntade. När vi kom tillbaks var de lite stressade för de skulle iväg igen, men sonen Daniel i huset gav oss ändå en mycket trevlig provning av deras viner från torrt till sött.  Vi fick även en rundtur bland vinfaten i deras garage och det var en avslappnad stämning. Vinhuset Römerhof lagrar sina viner på stål fat och inte ekfat.

Spitonen är en viktig detalj i allt provande, utan den hade man blivit väldigt luddig. Man får spotta mycket, men vissa viner är alldeles för svåra att spotta ut, de låter man slinka ner. med ett leende på läpparna.

En av dagarna skulle vi besöka vinbonden Frans Haag som sägs vara en legend i byn, men han hade semester. Då åkte vi istället till hans bror Thomas Haag och hans Schloss Lieser. Vackert slott, precis nere vid Mosel floden med ett vackert provningsrum i ett av de gamla stallarna. Här fick vi en provning av 8 olika viner från torrt till sött. En lugn och trevlig provning. 2015 utsågs Thomas Haag till årets vinbonde av Gault & Millau, Germany. Slottet ska Thomas ha fått av sin fader, då brodern ärvde den inarbetade vingården. Jag blev fascinerad av bardisken som var gjord av locken från vinlådor.

Schloss Lieser
Schloss Lieser

Vinprovning hos Schloss Lieser Vinprovning hos Schloss Lieser

Ytterväggen är klädd med en spansk kärleksdikt, innergården fylld med vackra statyer och en pampig kristallkrona pryder provningsrummet. Hos Vinmakaren Heymann-Löwenstein släpper de inte in vem som helst på sina provningar, här måste man boka tid i förväg. Vi fick en provning med herr Heymann – Löwenstein själv, då det blivit något tokigt på vår bokning av provning. Vi provade deras viner och samtidigt en genomgång av mineraler, jordmån, sluttnng, sol m.m. som spelar stor roll för smakerna på vinerna.  Vi fick känna på mineralstenarna under tiden och en helhet skapades runt bordet. Herr Heymann-Löwenstein är en väldigt sympatisk, varmhjärtad och filosofisk man med stor passion för sitt verk.

Spansk poesi hos Heymann-Löwenstein i Moseldaen
Spansk poesi hos Heymann-Löwenstein

Innergården hos Heymann-Löwenstein i Moseldalen

En av dagarna begav vi oss bort från Mosel och besökte Rudesheim af Rhein vid floden Rehn. Här hade vi bestämt träff med Marcus Lundén, vinmakare hos Georg Breuer. Då det var en vän till vårt resesällskap fick vi en privat visning av vinkällaren under Rudesheim. Detta stora spindelnät av underjordiska vinkällare som går under hela staden. Efteråt promenerade vi bort till vin butiken för en vinprovning i solen. Avspänt, trevligt med viner som är som sammet i munnen. Tur de finns att hitta på systembolaget här hemma i Sverige. Köp, köp, köp!

Marcus Lunden hos Georg Beuer
Marcus Lunden hos Georg Beuer

 Vinkällare i Rudesheim af Rhein Georg Breuer

I Rudesheim skulle vi åkt linbanan som går över staden och vinodlingarna, men tyvärr rann tiden iväg, så det får vi försöka hinna med nästa gång vi landar där.

Vinsläde i Moseldalen
Vinsläde

Vinrankor nere i Moseldalen

Under resans gång hamnade man på provningar som inte ens är värda att nämna, men en sist som jag vill nämna är Vinhuset Schmitges i Erden. Här har de goda viner rakt igenom och väl värt ett besök. Väldigt jordnära och sympatiska ägare. Tyvärr kan man inte hitta vinet hemma i Sverige, det tycker vi är synd.

Under resans gång har jag då lärt mig att alla Riesling viner inte är söta och halvtorra, mineraler och läge spelar stor betydelse. Det finns:

Spätlese – sen skörd

Auslese – handplockade klasar

Behren Auslese – Selekterade druvor

Alte Reben – Gamla stockar ( de kan vara över 100 år)

Riesling
Riesling som avslutar en härlig dag

Ta ett glas Riesling vin, njut och må gott. Hamnar ni i Moseldalen så tveka inte att knacka på och prova er fram till ert favoritvin.

Kram Kajsa

 

En fantastisk pärla i Slovenien – Hisa Franko Part 1

Förra året fyllde jag 50 år… Jag visste att när jag skulle fylla år så skulle det inte finans tid att åka någonstans eftersom vi har en vingård. Även om skörden skulle vara färdig så skulle det efterföljande arbetet inte vara det, därför bestämde vi oss…