Ost och Vinprovning -Med skåne i glaset

Svärmor fyllde år i April och nu flera månader efter var det äntligen dags. Vi skulle gå på Ost och Vinprovning med smak av Skåne i glaset och Sverige på fatet.  

Uppdukat bord med vinglas för en vinprovning. Fem glas på varje plats med en beskrivning av kvällens viner och ostar framför och en blå tygservett
Uppdukat för vin och Ostprovning på Folk Mat & möten

Ost, hur tänkte jag där?

Har verkligen sett fram emot provningen i flera månader och hela dagen segade sig fram på jobbet. Klockan verkade aldrig vilja slå halv  fem. Cyklade hem snabbt och just där och då tänkte inte jag så mycket på vad det kunde vara för sorters ostar, bara det trevliga med hela kvällen. Vad kan liksom gå fel? Kanske lite naivt eftersom jag inte är speciellt förtjust i varken getost eller mögelostar, hoppar över dem så fort jag kan men vin ja, det är en annan femma.

Flera vita tallrika med ostbitar på en alminum bänksiva
Härliga ostar uppradade

…eftersom det nu var det en provning så då får man ju tuffa till sig. Man måste ju alltid prova, eller hur? Var det inte så man sa till barnen?

Ost och vinprovning var hos Folk, Mat och möten med sommelier Carina Olofsson Gavelin från Gawelinwine och för Ostarna stod Josefine Rydkvist från nyöppnade Bengtssons Ost i Malmö ( en gammal anrik ostbutik från Lund).

Sommelier Carina Olofsson Gavelin och Josefine Rydqvist från Bengtssons Ost, Trianglen
Två duktiga tjejer lotsar oss igenom kvällen

Ostar och Vin

Vi fick börja med ostarna som låg klockan 12 på fatet och de två första vinerna med början från vänster. ( Vid vinprovning provas det alltid från vänster till höger, precis som man läser).

Fyra glas fyllda med vin, tre med vitt vin och ett i mitten med rött vin. på tallriken framför ligger 8 bitar ost av olika slag. Getost, hårdost, kittost och Mögelostar.
Med Skånska smaker i maten och Svenska ostar på fatet

Såklart började vi med getost, min fasa nummer ett. Första osten ”Askungen” var en blandning av både komjölk och getost med ett lager aska mellan sig, lite i stil som en Morbier. Den andra osten ”Vit Caprin” var en Pastöriserad ost med ett vit skal som en Camembert. Båda ostarna kom från Lillängens Gårdsmejeri i Sunne. Vinerna som vi provade till dessa ostarna var Bedstekilde Brut, Nature 2016 från Bedstekilde Vingård i Kivik och Lyckeri Assemblage 2018 från Kullabergs Vingård.

Första osten var en behaglig blandning mellan ko och getosten och trevlig att äta och även den andra osten hade en mild smak. Dock förstärktes smaken av getmjölk tillsammans med vinet, men det var jag nog ensam att tycka. Första vinet var trots allt intressant då det var gjort av äpplen istället för druvor. Smakade som en torr pärlande fransk cider och var väldigt god i början av kvällen. När den fått stå i två timmar blev den lite mer vattnig och tappade smak, så man bör dricka den direkt, är min uppfattning. Andra vinet var ett fruktigt vin som under kvällen visade sig vara det vin jag gillade minst, men mannen satte högt på sin lista.

Vit tallrik med 8 bitar ost av olika slag
Ostarna från Bentssosn Ost, vi börjar med ostarna klockan 12. Lånad bild

Jag jublar lite inombords

Nästa två ostar fick mig att jubla inombords och ett rött vin till var en fröjd för gommen. Alposten kommer från Skottorps Mejeri och liknar närmast en Gruyere och Knekten kommer från Soldattorpet Mejeri. Från Flädie Mat och vingård kom det röda vinet ”Lepores Barrique Cuvee” 2016 med härlig fruktigt vin med lite härlig fatkaraktär. Ett riktigt gott vin man vill dricka mer av.

Nu var det dags att ge sig på Rödkittostarna Tommy och Sigvard Rödskägg från Vilhelmsdals Gårdsmejeri. Tommy var mjuk och krämig ost medans Sigvard Rödskägg hade mycket kraftig smak som fick mig att tänka på vikingar. Kanske var det namnet som fick mina tankar åt det hållet. Vinet till var Ran 2.0 från Vingården i Klagshamn. Vinet var fylld med både dofter och smaker ( en s.k. käftsmäll man vill ha mer av )och passade väldigt bra ihop med ostarna.

Mellan ostar och vin blev det såklart en hel del roliga och intressanta input från sällskapet runt bordet. Och Carina var full av kunskap om våra fina vingårdar och roliga anekdoter.

Hjälp…ska jag verkligen våga?

Så kom vi till de sista två ostarna som jag verkligen inte ville komma fram till. Ostarna som får mina ben att skaka, blåmögelostarna. Låter lite som förklaringen av de fruktansvärda Bandriljärerna från Tjuren Ferdinand. Nåja, ostarna var krämiga blåmögelosten Blå Stjärna från Soldattorpets Mejeri och den sista osten var Österlen Ädel från Vilhelmsdals Gårdsmejeri. Såklart smakade jag på båda ostarna, men är ännu inte övertygad om dem. Men ett litet steg framåt. Vinet som serverades var kallt, sött och gott ”Carl” 2016 från Gullycke Vingård.

Flera tomma vinflaskor av vinerna som provats under kvällen med vinkorkarna bredvid sig. Två tända stearinljus vid sidan om där stearinet runnit ner på sidorna.
Flera goda viner provades under kvällen från fantastiska Skåne. Vi är ett vinland på frammarsch.

Skåne är ett landskap som ligger i Zon 1 vilket gör det ypperligt för att odla vinstockar och dessutom producera fantastiska viner. Vi har ett 40 tal vingårdar som är professionella i Skåne och alla odlar de Solaris druvan. Ändå har alla de sina olika stilar och smaker på vinerna. Flera har vunnit guld, silver och brons i de stora vintävlingarna i bl.a. Österrike så vi är verkligen ett vinland på frammarch. Ett tips är att åka och besöka dem när ni är ute och far och göra en vinprovning.

En burk med röd marmelad med en handskriven lapp med orden Körsbär och Kanel
God marmelad till ostarna med smak av körsnär och kanel

Vi hade en väldigt glad och nöjd svärmor med oss och själv var vi varma i hjärtat och sinnet över en härlig vardagskväll med fantastiska smaker. Mycket eftersom Carina och Josefine lotsade oss igenom kvällen. Nästa vinprovning har de i Oktober med Ostar och Prosecco och det låter inte helt fel det heller.

Sommelier Carina Olofsson Gavelin och Josefine Rydqvist från Bengtssons Ost, Trianglen bakom vinflaskorna och en tallrik av kvällens ostar
Sommelier Carina Olofsson Gavelin och Josefine Rydqvist från Bengtssons Ost,

Kram Kajsa

När vi firade en ung 80:åring i Istanbul

Weekend i Istanbul

Ibland hänger man inte alls med i tiden. Som när det började närma sig den 17 augusti och svärmor skulle fylla 80 år. Jag kan inte för mitt liv begripa att hon skulle fylla 80 år. Hon ser definitivt inte ens ut som 80 och hon dessutom beter hon sig inte som 80. Hon är liksom mer som 60 fortfarande, både i sinne och till utseende.

Hur som helst så skulle hon iallafall fylla 80 och då passade hon på att bjuda med oss till Istanbul på en lång-weekend resa. Eftersom hon fick välja vilket hotell vi skulle bo på så blev det Marmara Taksim, ett 5 stjärnigt hotell mitt i centrala Istanbul.

Vi flög från Kastrup till Istanbul med Turkish Airlines och skulle landa på den nya, gigantiska flygplatsen Istanbul Airport, som sägs dessutom vara världens största flygplats. Flygresan gick smidigt och de bjöd till och med på lättare mat och vin om man ville ha det. Maten var, för att vara flygplansmat, dessutom väldigt, väldigt god. Mycket bättre än vad som kan serveras på en vanlig lunchrestaurang här hemma.

När vi väl landat hade jag ordnat så en bil väntade på oss och körde oss till hotellet. Mycket smidigt och dessutom var säkerheten hög på hotellet och man fick scanna både väska och sig själv innan man kom in.

Rummen var lagom stora, bekväma och med utsikt både över Bosporen och över city. Högst upp på hotellet fanns det dessutom en panoramabar med en fantastisk vy.

Från en panoramabar i Istanbul
Här sitter vi, första kvällen, lite lagom trötta.

Härliga båtfärder

Fredagen spenderades med lite båtfärder på Bosporen. Dels så tog vi en liten båt ut till Leandertornet, Jungfrutornet eller på turkiska, Kiz Kulesi, ett torn på en liten (verkligen liten) ö mitt ute i Bosporen. Det går så långt bak i tiden som till ca 400 fk. För er som vill veta mera så finns den med i James Bond filmen; The world is not enough.

Efter denna lilla guppiga tur till den väldigt vindpinade ön, satte vi oss på en större båt och kryssade mellan Asien och Europa. Det är dessutom ett bra sätt att få se mera av Istanbul.

Mannen och jag hoppade av vid Besiktas-områden och tog en lugn, skön promenad tillbaks till hotellet. På vägen stannade vi dessutom till ett café och tog en liten fika.

Färsk lemonad och visdomsord i Istanbul
Färsk lemonad och ett litet visdomsord

Vad som jag tyckte var väldigt fin var att de dessutom är så måna om de vilda hundarna och katterna. Det var alls ingen ovanlig syn att se en katt ligga och vila på en stol på en uteservering, eller en stor jättebamsing till hund ligga i dörröppningen till en affär.

Man tar hand om de herrelösa djuren i Istanbul
Som den här lilla katten som vi hade till bords på caféet.

Restaurang 1924 Istanbul med en härlig historia

På kvällen hade jag beställt bord på en gammal, anrik rysk restaurang som heter 1924 Istanbul. Som namnet antyder så öppnade den just 1924 , grundad av ryssar som flydde den ryska revolutionen.

När restaurangen öppnade så var gästerna allt från kungligheter, emigranter, bohemer, spioner, politiker och filmstjärnor. Några av e celebriteter som gästat restaurangen är bland annat Agatha Christie, Greta Garbo och den forna turkiske presidenten Atatürk. Med andra ord, en spännande restaurang full med anor.

Den var väldigt, väldigt svår att hitta till…. När man googlade så skulle man gå ner för Istiklal Cd, ”DEN” stora gatan i Istanbul där alla affärer, restauranger och typ 15 miljoner folk finns. Sedan skulle man svänga höger till Olivya Gc och där skulle restaurangen ligga. Men vad man inte visste var att man skulle gå vidare in i en liten gränd där det längst in låg en restaurang på bottenplan med uteservering och sedan skulle man titta sig förvirrat omkring för att hitta den där dörren med en liten skylt på där det stod 1924. In genom porten och plötsligt var man i en annan tidsålder. Upp för trappan och dessutom in genom en tung dörr. Där, där inne fann vi vår lilla pärla.

Restaurang 1924 Istanbul

Där är högt i tak, kristallkronor, gamla möbler, porslinet och vinglasen är inte av senaste modell, men det är autentiskt. Det kändes verkligen som att åka tillbaks till 20 talet.

Inne på 1924 Istanbul
Enormt vacker lokal

Tasting menu med Meze rätter

Vi valde att ta deras tasting meny. Den bestod av några kalla meze-rätter, en varm meze, en varmrätt och en dessert. Först ut kom såklart en blini.

Sedan kom de in med en liten korg med olika bröd och knäckebröd, hemmagjort smör och syltade tomater.

Bröd i olika former
Picklade cocktailtomater och något annat.
Smör. Smaksatt och naturellt.

Sedan kom den mest underbara lilla rätt som fullkomligt smälte i munnen och smakerna exploderade. Kyckling och valnötter var basen, lägg till (säkerligen) en massa grädde och andra onyttigheter. Men åååh så gott….

Detta hade jag kunnat äta 7 dagar i veckan. Lätt.

Sedan kom det in auberginerullar fyllda med getost, valnötter och olivolja.

Grillad aubergine

Sist ut bland de kalla meze rätterna var en rysk sallad med vintergrönsaker, kyckling och ägg. Vackert så att det förslår.

Mäktig, rysk sallad.

Nu var man dessutom nästan mätt för det var inga små, smårätter som kom in. Men nu var det dags för den varma mezen; Piroshky with beef.

Piroshky

Till varmrätt kunde man antingen välja Biff Stroganoff eller Kyckling Kievsky. Vad kan vara mer ryskt än Biff Stroganoff och vem skulle kunna göra det bättre än en restaurang med ryska anor? Så en Biff Stroganoff blev det.

Biff Stroganoff, potatispuré och friterade tunna, tunna potatisstrips.

Det var gott, rustikt och väldigt mäktigt. Hur skulle man ens kunna orka med en dessert efter detta? Man fick välja vilken dessert man ville, men valet föll på Chocolate Faberege. Jag tänkte Fabergé äggen som de är så kända för. Vad kan gå fel liksom?

I botten en chokladkaka och ovanpå ett chokladägg.
Sedan hällde de på varm vaniljsås på ägget….
Chokladen smälte av den varma vaniljsåsen och inuti ägget fanns kall hallonsorbet. Ljuvligt var bara förnamnet!!!

Denna lilla undangömda pärla kan jag verkligen rekommendera till alla som besöker Istanbul.

Mätta och belåtna begav vi oss tillbaks till hotellet, genom folkvimlet i staden som aldrig sover.

Svärmor ska firas ordentligt

På lördagen var det då dags för svärmors 80 års dag. Medan jag och mannen gick ut på stan för att leta upp en vinbutik passade svärmor och svärfar på att njuta i hotellets spa avdelning. På kvällen möttes vi upp i hotellets restaurang där svärmors två systerdöttrar dök upp för att vara med på middagen.

Alla valde lite olika förrätter, men jag, mannen och svärfar valde, vad vi trodde, en liten turkisk pizza-liknande historia. Vi trodde att det skulle komma in en liten rund sak på 10 cm i diameter. Det var ju en förrätt.

Den ”lilla” pizzabiten…

Den var lika stor som en pizza! Den kanske inte ser så mycket ut för världen men den var fantastiskt god. Tunn, tunn botten, kryddat lammkött och sallad. Den var så god…. Verkligen, men den skulle varit så, så mycket mindre…

Varmrätten blev grillat lammkött. yoghurt, Pfefferoni och strips. Köttet var så mört så att det dessutom bara smälte i munnen.

Innan vi åkte till Istanbul så hade jag meddelat hotellet om den stora dagen och de sa att de skulle bjuda födelsedagsdamen på en tårta. Och vilken tårta de kom in med!

En svärmor firas i Istanbul
Svärmor med sin överraskningstårta.
tre systrar i istanbul
Svärmor i mitten tillsammans med sina systerdöttrar.

Ni ser, inte ser väl hon ut att fylla 80???

Snart dags att åka hem igen

Söndagen avslutades med att gå en runda ner till Bosporen där vi tittade på båtar, såg en delfin/tumlare som lekte bland vågorna, drack te och bara hade det mysigt. På kvällen åkte vi hem och det var dags att komma tillbaks till verkligheten.

Tack Emel för resan och vår fina lilla weekend i Istanbul.

Kram, Lena

Skånsk keramik som sätter piff på vardagen

Jag har en väninna som jag känt sedan vi gick i 1:a klass. Hur många år det är låter jag vara osagt men det är i alla fall ett par stycken. Förutom att hon är världens finaste människa så gör hon dessutom fantastisk keramik som jag bara dör av.

Jag tänkte visa lite av hennes alster som vi använder oss av i köket. Skall vi titta?

Fantastiska skålar av stengods

Lite blandade skålar. Det är riktigt stengods och för att göra mönster hittar hon dessutom olika material bland annat ute i sin trädgården att använda sig utav. Eller så har hon hittat en gammal spetsduk på loppis som får bli mönster i keramiken. Älskar dessutom färgerna på hennes keramik!

Liten salladskål, just den här skålen rymmer sallad för cirka 3 personer. Jag gillar dessutom när det blir personligt och inte ser ut som allting annat. Det är ju så mycket roligare att köpa något som inte är massproducerat och som är tillverkat med kärlek och glädje.

Katt – skål?

Ja, den här skålen är lite speciell! Jag beställde en stor salladskål av Irene som jag tänkte ha när vi har stora sällskap här ute på vingården. Ibland så blir det inte dessutom som man tänkt sig. Skålen är så stor att jag inte visste riktigt vart jag skulle förvara den. Jag ställde den på bordet i vardagsrummet under tiden jag funderade ut en bättre plats för den.

Vår katt, Knodden, var dessutom helt övertygad om att det var en present till honom, den passar perfekt till en 5 kilos katt. Så den har jag aldrig fått tillbaks. Ha ha ha!

Små hjärtan värmer

Har ni sett vilken vacker temugg? I den ljuvligaste gröna färgen och dessutom med små hjärtan på. Ingen mugg är den andra lik…

Olika former, annan färg. Den lite mindre muggen i högra hörnet vill mannen gärna dricka ur när jag har bryggt te i en hel tekanna.

Äggkoppar. Jag tycker om att äta ett kokt ägg till frukost men är dessutom lite kinkig med vart äggen kommer ifrån. Jag äter dessutom nästan aldrig ägg köpta i affären, hur ekologiska de än må vara. De ägg jag äter själv är köpta på andra ställen. Äggen från affären bakar jag med eller har till mat, men det är mycket sällan jag kokar och äter dem själv. Jag vill veta var äggen kommer ifrån och att de verkligen haft det bra.

Vinkrus! Om man har en fest och har köpt hem BIB-viner så är det så dessutom mycket trevligare att hälla upp vinet på karaffer och servera ur dem.

Fungerar alldeles utmärkt till vanligt vatten med.

En annan skål, passar perfekt till lite frukter.

Små skålar till flingsalt. De är så vackra och det är ju så mycket trevligare att sätta fram en liten skål än hela paketet med flingsalt, eller hur?

Ser ni vad detta är? Pastatallrikar! Dessa har jag beställt och väntar förväntansfullt på. Jag kan riktigt se dessa tallrikar fyllda med pasta med kantareller, parmesan, grädde och persilja.

Hoppas ni gillar hennes keramik lika mycket som jag gör. Lervärk från Fridentorp. Irene. Min kompis.

Kram, Lena