Det är varje matintresserad människas mardröm; att ha matförgiftat någon. Och ja, jag har gjort det en gång och jag mår fortfarande dåligt över det.
För några år sedan skulle vi ha en skördemiddag för de som hjälpt till på skörden och jag skulle göra mig till och laga massvis med rätter. Jag skulle säkerligen sno ihop 7 olika rätter och vin skulle vi ju ha i massor.
Alla kom när de skulle, glada i hågen och satte sig till bords och jag började svänga ihop mina rätter. När vi var inne på 3 rätten så reste sig en kille och gick ut. Efter ett tag kom han in igen och sa att han inte mådde så bra, han mådde lite illa och visste inte vad det var. Han satte sig till bords igen men efter bara en liten stund reste han sig och gick ut.
Jag hade 11 andra gäster som jag skulle serva medan min hjärna gick på högvarv. Hade han fått kräksjuka? Var han stressad kanske? Var det någon annan som mådde illa?
Jag såg framför mig värsta scenariot att alla skulle gå omkring som kaskadspyende zombies inom 20 minuter och jag fick panik!

Men nej, ingen annan verkade till att må dåligt och kvällen flöt på fint även om mina tankar ofta var hos den stackaren som vi bäddat ner på ovanvåningen. Framåt midnatt mådde han så pass bra att hans flickvän kunde körde dem hem iallafall.
Vad var det då som hände egentligen?
Hur hade jag lyckats matförgifta en person i sällskapet? Jo, svaret var ganska enkelt. Det visade sig att de senaste gångerna som han ätit skaldjur så hade han mått lite kymigt. Det var inte värre än så, lite kymig känsla i kroppen. Men den kvällen hemma hos oss så serverade jag friterade blåmusslor med chili aioli och när han åt dessa musslor så utvecklade han den skaldjursallergi som legat och pyrt ett tag.
Skaldjursallergi kommer i vuxen ålder och det är därför som jag är så himla skeptisk till att äta just skaldjur. Man vet ju aldrig? Man kan ju bli jättesjuk!
Så gick det till när jag matförgiftade vår vän och det var de små rackarns musslorna som hjälpte till. Kajsa däremot är inte så räddhågsen som jag när det kommer till skaldjur. Ni kan läsa hennes inlägg här. Själv tror jag att jag fortsätter på min säkra väg utan för många skaldjur.

Så… hur var det nu? Har ni matförgiftat någon?
Kram, Lena
Nope, men blivit matförgiftas flera gånger. Mest utomlands förstås.
Usch, det låter inte alls skoj.
Kram, Lena
Vilken mardröm alltså. Det vill man ju inte ha på sitt samvete. Hade även varit en fasa om jag blivit skaldjursallergiger då jag bara älskar allt som har med skaldjur attgöra,
Ja man vet ju aldrig om det ligger och pyr lite anlag för att bli skaldjursallergiker i en. Jag tar det säkra för det osäkra och äter mindre.
Kram, Lena
Tycker inte att det där kan räknas som att matförgifta någon! Var dock rädd att vi råkat ge svärfar soppa med musslor i då han är allergisk mot det. Hade köpt en så där färdig Keldasoppa och glömt kolla just musslor… så dumt eftersom det bara var en liten förrätt och till huvudrätt var det skaldjurspaella och då var vi väldigt noga med att inte ha i musslor. Men när vi sitter och äter får jag plötsligt panik och även om det inte stod något om musslor så tog svärfar en tablett och blev istället väldigt trött…
Vilken panik! Man vill ju inte förgifta svärfar liksom… Tur att det finns medicin.
Kram, Lena
Åhhh jobbigt, aldrig matförgiftat någon vad jag vet pinsammaste var dock när en hittade ett hår i maten och det var mitt – hjälp tänkte jag. Har dock själv blivit matförgiftad några gånger.
Hår i maten har jag också råkat ut för, det är jättepinsamt.
Kram, Lena
Näe inte vad jag vet så har jag ej det, men jag själv blev vädigt dålig av ens vän tsatsiki en gång, fick kramper i magen och magont av det. Hon hae för mycket vitlök i
Ibland kan det bli för mycket av det goda helt enkelt. Älskar vitlök men man ska nog inte överdosera det.
Kram, Lena
Viljen hemsk känsla.
Jag har aldrig matförgiftat någon vsd jag vet. Tack och lov.
Men det känns som att hans reaktion hade kunnat komma när som helst 😀
Ja hade det inte varit hos oss så hade det hänt hos någon annan, men det kändes riktigt hemskt.
Kram, Lena
Jag har aldrig matförgiftat någon men däremot har jag blivit matförgiftad själv 😅
Usch, det är aldrig skoj. Hoppas du slipper framtida matförgiftningar.
Kram, Lena
Jag såg värsta scenariet framför mig att ni alla låg och kräktes samtidigt. Vilken tur att det bara var en person även om det var trist för honom. Jag hade gråtit blod om jag inte hade kunnat äta skaldjur!!!
Ha en fin vecka 8 <3
DET hade varit värsta mardrömmen om jag hade förgiftat alla! Vojne vojne… Ha en fin vecka 8 du med.
Kram, Lena
jag har faktiskt aldrig matförgiftat nån alls 🙂 Inte blivit det heller 🙂
Vilken tur du haft! Hoppas det håller i sig.
Kram, Lena
Nej jag tror ayy jag klarat mig än så länge. Däremot så var jag och vänner på en Finlandskryssning för många år sedan och två av fyra blev dåliga av något vi åt innan vi klev ombord. Det var så illa att de hade läkare hos sig och fick ligga i sjukstugan på båten redan efter två av 36 timmar. Det flögs tom med in läkare till dem med helikopter minns jag. Så man ska verkligen vara försiktig
Stackars dina vänner! Ja, man skall vara försiktig med vad man stoppar i sig.
Kram, Lena