avsmakningsmeny-arkiv - Bland kastruller och vinglas

Födelsedagsfirande på Que

Mannen frågade mig vad jag önskade mig när jag fyllde år och allt jag kunde komma på var ett restaurangbesök på en restaurang där vi inte tidigare varit. Mina första alternativ var Kiin Kiin i Köpenhamn eller Embassy of Sagrantinia här i Malmö. Sedan började jag fundera på SAV ute vid Klagstorp, men när jag vände och vred på det så kändes inget av det helt rätt att gå på, sådär en tisdag kväll och dessutom hade SAV inte öppet på tisdagen så det föll bort. Istället föll valet på en liten restaurang i hörnet av Sallerupsvägen/Nobelvägen, Restaurang Que.

Fine dining i en bortglömd del av staden

Det är Quan Pham som har en vietnamesisk fine dining restaurang i den här lite bortglömda delen av Malmö. Quan Pham har tidigare jobbat på Gastro i Helsingborg så kunde detta bli annat än bra?

Ni får ursäkta bildkvaliteten i detta inlägget för det var ganska mörkt i lokalen och bilderna är tagna med mobilen.

Quan Pham som har en vietnamesisk fine dining restaurang Que i den här lite bortglömda delen av Malmö — *Restaurang Que*

Servitrisen var superduktig och hann med att ge alla en utomordentlig service. Dessutom var där ganska mycket folk för att vara en tisdagskväll och ändå hann hon med alla utan att verka minsta stressad.

Ha Noi – fem rätter, here we go

Vi valde att testa Ha Noi, en 5 rätters avsmakningsmeny men istället för vinmenyn så tog vi annat vin. Mer om detta längre ner.

Kvällens meny på restaurang Que Malmö — *Kvällens meny*

Man äter med pinnar och om man inte tänker för mycket på hur, så går det hur bra som helst. Fördelen med att äta med pinnar är att man inte stressar i sig maten.

Man äter med pinnar på Que Malmö — Man äter med pinnar

Vackert proslin på Que — Vackert porslin

Fyller man år får man Champagne

Eftersom det var min födelsedag så valde vi att dricka champagne till de första rätterna. Deras vinlista är ganska liten men med väl avvägda viner och till riktigt bra priser! Det blev en Louis Roederer Brut.

En fantastisk champagne som tillhör en av de bästa NV cuveerna utan tvekan.

Som en liten appetizer fick man en sked med friterad potatis toppat med något rött och m skulle ta allt i en munsbit. Det smakade mera och det verkade verkligen lovande inför kvällen.

liten appetizer på Que Malmö — *Appetizer*

Kvällens första rätt var Variation på jordärtskocka, mynta, Bahn cuon, shiitakesvamp och krispig lök. Fantastiskt läckert och gott! Restaurangen använder sig endast av svenska råvaror och lagar sedan vietnamesiskt på det. Lite fusion och spännande, för jag gillar verkligen att de använder sig av våra svenska råvaror.

Variation på jordärtskocka, mynta, Bahn cuon, shiitakesvamp och krispig lök på Quie Malmö — Kvällens första rätt var Variation på jordärtskocka, mynta, Bahn cuon, shiitakesvamp och krispig lök

Friterad mossa?

Det gröna som ligger ovanpå är någon form av friterad mossa och är löjligt gott. Det hade jag absolut kunnat äta som godis. Det snurrade som ligger vid sidan om mossan är friterat jordärtskocksskal. Underst ligger det jordärtskockspuré med lite svamp.

Kvällens andra rätt var gravad hjortfilé med salsa och citrongräs dessutom tillagat till perfektion.

Gravad hjortfilé med salsa och citrongräs på Que — Gravad hjortfilé med salsa och citrongräs

Här har vi mossan igen! Det var tunna, tunna skivor av hjortfilé på tallriken för att avnjutas tillsammans med champagne. Mmmmm…

Kvällens tredje rätt var deras variant på Yum Yum nudlar. Fastän istället för de köpta nudlarna i påse, så hade de gjort små vackra nystan själva och detta serverades med en räkbuljong. Det var lite lagom hetta i buljongen. Bahn-Mi bulle, som i själva verket är som en liten avlång brioche, fylld med röding, gurka, shiso och någon form av majonnäs? Detta har jag då ingen aning om vad det är, men det kändes som om där var något som smakade lite majonnäs.

Kvällens tredje rätt var deras variant på Yum Yum nudlar på Que Malmö — Kvällens tredje rätt var deras variant på Yum Yum nudlar

Nudelsoppan var helt perfekt kryddad med lite hetta och de små briocherna slank väldigt lätt ner trots att man fick äta nudlarna med pinnar och buljongen den drack man upp genom att helt sonika föra skålen till munnen och dricka.

Den lilla fågeln

Nästa rätt skulle vara vaktel så då tog vi in ett rött vin till rätten. En Pinot Noir från Sydafrika, Newton Johnson. Det är ett ganska lätt vin som passar utmärkt till den lilla fågeln.

Smörstekt vaktelbröst och lår med vitlökssauterade svampar, puffad riskaka, rotselleri crème och picklade rotfrukter till. Lite speciellt uppdukat framför oss.

Smörstekt vaktelbröst och lår, vitlökssauterade svampar, puffad riskaka med rotsellericreme och picklade rotfrukter

…och där ligger den lilla pippins huvud och ryggrad och allt på tallriken. Vaktel är en mycket liten och mycket god hönsfågel, som gör att den passar bra till avsmakningsmeny. Det var två små, små bröst och två pyttesmå lår.

Det ser kanske lite läskigt ut men trots det smakar det himmelskt gott.

Puffad riskaka med rotselleri på Que — *Puffad riskaka med rotselleri*

Fastän så är jag egentligen inte sådär jätteförtjust i rotselleri men denna var så mild och len att den var riktigt god.

Hallelulja

Till dessert kom det ut 4 små desserter. Den första skålen var en rostad rissorbet som smakade dessutom exakt som en sorbet gjort på rostat ris. Den andra lilla skålen vågar jag inte ens säga vad det var, men det var fräscht och gott i alla fall och det var inte någon bikaka. Tredje skålen var vit choklad med havtorn (hallelulja!) och sista desserten var en liten maräng gjort på kikärtsspad och därmed helt vegansk, i marängen fanns dessutom en liten fyllning med hallon och thaibasilika.

4 små desserter på Que — 4 små desserter

Det här var alldeles lagom med dessa desserter och dessutom var de var inte speciellt söta heller utan en helt perfekt avslutning på en fantastisk kväll.

Vill man då inte ha denna 5 rätters avsmakningsmeny så hade de dessutom en lite mindre avsmakningsmeny som var helt vegetarisk. Jag är övertygad om att den är minst lika god. Jag tycker absolut att ni skall testa denna underbara lilla restaurang! Vi hade dessutom ingenting alls att klaga över.

Kram, Lena

Avsmakningsmeny i Gdansk – med smaker som förför

Min sambo fick en weekend resa i födelsedagspresent och dessutom passade jag på att boka in den på helgen jag själv fyllde år. Perfekt att slå två flugor i en smäll tyckte jag och bokade in oss på en avsmakningsmeny hos Restaurang Ritz i Gdansk, Polen. Eftersom kökschefen på restaurangen är Barbara ”Basia” Ritz som vann den första omgången av Masterchef i Polen, vilket gjorde det lite mer spännande inför kvällen. Klockan 19 på lördagen steg vi in genom dörren och blev varmt välkomnade, fick hjälp med våra jackor och sen visade de oss till vårt bord. Det var ganska lite gäster just när vi kom, men under kvällens gång så tätnade det på till en full restaurang.

Barbara Basia Ritz - Lånad bild — Barbara Basia Ritz – Lånad bild

Bordet var dukat fint med menyn vid sidan om med siden snöre runt på restaurang Ritz i Gdansk — Bordet var dukat fint med menyn vid sidan om med siden snöre runt

Fint dukat och menyn i en rulle

På plats vid bordet var det fint uppdukat, med menyn i en rulle med rött sidenband vid sidan av tallriken. Först kom det lite bröd med en krämig färskost innan den första rätten kom in.

De körde på i snabb takt när vi kom så man kan säga att de inte låg på latsidan här inte. Första rätten som serverades var Rödbets ”flakes” med en krämig getostcréme , grön fikonsenap och valnötter, Rosévinsreduktion och Porcinisalt. Det var viktigt enligt kocken att äta den lager för lager….och här blev vi dessutom helt sålda av smakerna, så gott (trots att jag inte är speciellt förtjust i getost)! Vinet det var ett Riviani, Pinot rosé ett Spumante från Vidor, Italien. Tyckte rätten var super snygg att titta på och riktigt kul upplagd.

Rödbets "flakes" med krämig getostcréme , grön fikonsenap och valnötter, Rosévinsreduktion och Porcinisalt på restaurang Ritz i Gdansk — Rödbets ”flakes” med krämig getostcréme , grön fikonsenap och valnötter, Rosévinsreduktion och Porcinisalt

Nästa rätt för kvällen var Pilgrimsmussla på Jordärtskockspuré med solrosfrö och Porcinisås. Vinet som serverades till var en Chiantari IGP, Chardonnay, Vigneti Zabu från Sicilien, Italien. Härliga lena och mjuka smaker som dessutom bara smälte i munnen.

Chiantari IGP, Chardonnay, Vigneti Zabu från Sicilien, Italien

Åååååh…uuuuuhm…..

Tredje rätten var Havsabborre på en bädd av potatis, Hokkaido pumpa, lök ragu, rostade pumpafrön, krispig kål och en svart kumminsås. Vinet var ett Rimapere, Sauvignon Blanc, Baron Edmond de Rothschild, Marlbourough, New Zealand. Jag kan säga att medans vi åt av alla de goda rätterna, var vi helt hänförda över smakerna som dessutom sammansatts till perfektionism. Dessutom var allt serverat med ett väl passade vin därtill. Det var många åååh och uuuhhhmmm under kvällen från vårt bord.

Rimapere, Sauvignon Blanc, Baron Edmond de Rothschild, Marlbourough, New Zealand

Stämningsfullt och fantastiskt gott på Restaurang Ritz, Gdansk — Stämningsfullt och fantastiskt gott

En liten bit av himmelriket väl värd att vänta på

Mellan tredje och fjärde rätten var det ett lite längre break. Fast man brukar säga att den som väntar på något gott väntar dessutom aldrig för länge. In kom den Irländska lammfilén på en bädd av solrosfrörisotto, med snabbfriterad Ostronskivling och en mörk chokladsås med chilin ( Piement déspelette). Vinet var det allra bästa inför kvällen, Zolla DOP, Primativa di Manduria, Vigneti del Salento, Puglia, Italien. Risotton på solrosfrön smakade riktigt gott och lammet var super mört som om vi åt en liten bit av himmelriket.

Zolla DOP, Primativa di Manduria, Vigneti del Salento, Puglia, Italien

Irländska lammfilén på en bädd av solrosfrörisotto, med snabbfriterad Ostronskivling och en mörk chokladsås med chilin ( Piement déspelette)

Inför desserten hade vi förvarnat att sambon är diabetiker, så om de kunde ordna något lite mer sockerfritt. Min dessert som kom in var en Crème Bruleè med en kaffeglass och en liten kaffelikör till, Cema Alpina, inte speciellt sockerfritt. Mannen fick istället en varm Brieost och Camembert, mörka kex och lite vindruvor istället, vilket kändes som ett bra alternativ. Vi tyckte det tog väldigt länge innan vi fick in sista rätten, lite så vi satt och skruvade på oss. Vinet var slut i glaset och man började faktiskt undra.

Med pompa och ståt!

In kom de, alla från servisen med raketer och sång till födelsedagsbarnen i ära, så blev man ju helt exalterad och rörd. De var dock lite konfunderade över att det var bådas födelsedag, men vi förklarade hur vi fyllde år och sen njöt vi av den sista rätten för kvällen.

Både menyn och vinet var i perfekt harmoni och vi fick en fantastisk kväll. Rekommenderar er varmt att gå dit om ni är i Gdansk, för ni lär inte bli besvikna. Supertrevlig personal, god service och en meny ”to die for”. Vi släntrade ut i Decembernatten lite luriga av vinet men så nöjda med kvällen. Smakerna dröjer sig fortfarande kvar och vi fick oss en riktigt fint födelsedagsfirande både jag och mannen.

Kram Kajsa

Ps. Om ni vill läsa lite mer om Gdansk, så hittar ni om julmarknaden och den goda polska maten här Ds.

Hisa Franko – Mer mat och upplevelse

Jag hade ju bokat in oss två nätter på Hisa Franko, för att vi skulle kunna testa båda deras menyer. Vi hade hela dag två framför oss och då vi har en affärspartner i Vipava, bestämde vi oss för att åka och träffa henne med. Efter fika hemma hos Doris, besök på fabriken och en alldeles utomordentlig lunch tog hon med oss upp i berget där det låg en kyrka och ett munkkloster. Utsikten var magisk! Vid klart väder kunde man se hur långt som helst.

Doris hade gift sig i kyrkan och hennes dotter hade nyligen gift sig där.

Fantasitsk utsikt i Vipava, Slovenien — *Vid klart väder kan man se både till Italien och till Adriatiska havet havet.*

Väl tillbaks till Hisa Franko satt vi bara och tog det lite lugnt ute på altanen. Där hade vi också en underbar utsikt, om än en lite annan än nere i Vipava.

Utsikt från Hisa Franco — *Kor! Glada kor som gick och betade utanför.*

Låt kvällen starta

Precis som gårdagens menu, så startade denna 9-rätters meny hos Hisa Franko med lite pre-förrätter. Osten, musslan (som jag tog i en enda tugga för att smakerna skulle gifta sig med varandra och SOM de gifte sig!) och det där spröda, skira. Sedan var det dags för kvällens rätt nummer 1!

Forell med valnöt — *Marble trout, bay leave 3xchestnut*

En sorts laxfisk från Soca River med lagerblad och 3 olika sorts kastanj. Tycker man om fisk så tycker man om denna rätt. Den var för mig, ok, då jag inte gillar när fisken smakar för mycket fisk, förstår ni vad jag menar? Men denna gick bra.

På rätt nummer 2 hade man två olika alternativ att välja på. Antingen fick man kaninlever eller så fick man en Langoustine (havskräfta). Vi valde kräftan båda två och den var jättefräsch och god!

Havskräfta med vattenmelon och Pimpinella, Hisa Franko — *Langoustine, watermelon & pimpinella*

Vi valde vinpaket till menyn igen och fick olika viner kvällen igenom, men genomgående var att detvar viner från Slovenien och att de antingen var ekologiska, biodynamiska eller naturviner. Inget vin var det andra likt och alla var fantastiskt goda till maten! Den där Walter Kramar, han kan han!

Lite väl mycket fisk

Kvällens tredje rätt var också fisk och här kände jag att det blev alldeles för mycket fisksmak för min del. Mannen älskade det, men jag… ja… jag är lite mesig..

Makrill med tomat, karamelliserad rädisa och kanel, Hisa Franko — *Mackarel, tomato and cinnamon, caramelized radishes*

Makrill. Det var bra mycket mer smak i den där makrillen än vad där är i de makrillarna som ligger i tomatsås i en burk. Men det var ju snyggt att titta på och jag åt det för man kan inte säga att man inte tycker om det om man inte smakat. Dessutom var det ju ingen stor fisk.

Rätt nummer 4. Hmmm… Jag skäms nästan lite för att berätta att jag tyckte om den rätten. Väldigt mycket. Vi skall inte gå närmare in på den rätten utan ni får läsa vad det är i bildtexten.

*Summer couliflower ravioli, goat kid broth, goat kid brain, black truffle, black bean and anchovy drops*

Lite rädd är man ju, men det blev ju bra

Raskt vidare till rätt nummer 5! Jag hade ju sett menyn kvällen innan och denna rätten var jag jätterädd för. Jag hade gått i valet och kvalet hela dagen och tänkt om jag skulle byta ut just denna rätten mot något annat. Men på kvällen kände jag mig lite modig och beslöt mig för att stanna kvar vid menyn. Bläckfisk. Inte nog med att det var en bläckfisk, den skulle vara fylld med lammbräss. Vilket i och för sig är gott… Men de två tillsammans?

Bläckfisk på Hisa Franko — *Squids filled with lamb sweatbread, fava bean and cava cheese*

Det var så milt! Det bara smälte i munnen och man bara tänker på allt mjukt som sammet och nektar och bomull…. Vilken tur att jag vågade! Ana Rós var ute bland gästerna på kvällen och jag berättade för henne att jag varit så rädd för denna rätten men att jag beslutat mig för att testa och hur gott det var! Efter en stunds funderande sa hon: ”Om man bara vågar ta ett litet steg fram så kan en helt ny värld öppna sig” Jag förstår precis vad hon menade.

Fisk igen

Rätt nummer 6 var fisk igen, men till skillnad från makrillen så var detta en mild, fin fisk.

Havsruda, mulle och mussla med lite riven gurka, Hisa Franko — *The sea we can spot from the Mountains*

Havsruda, mulle och mussla med lite riven gurka. Fantastiskt gott!

Rätt nummer 7 var nog kvällens höjdpunkt ändå…. Magiskt! Krsko polje gris. Det är en gris från Slovenien med ett svart bälte runt sig.

*Krskopolje pork neck marinated in Timur pepper, melon fermented in different mints, grean beans*

Det var ännu en rätt som bara smälte i munnen och dessutom en explosion av smaker! Nu var det desserterna kvar… 9 rätter är många rätter men de är så små så man känner sig inte sådär däst och mätt som man kan göra ibland.

Rätt nummer 8, dessert nummer 1

Dessert på Hisa Franko — *Elder tree flowers, withe peach, soft fruit, White chocolate foam and Almond bread.*

Så enkelt att servera i en glasburk. Snyggt och enkelt och dessutom framförallt fräscht och gott! Dessert nummer två kommer här…

Vad kan gå fel med denna rätten? Absolut ingenting! Det var en, vad vi trodde, fantastisk avslutning på kvällen. Men… De tänkte att vi kanske inte blivit riktigt mätta så de kom in med en avslutande dessert… Inget namn, bara gott, gott, gott,

Extra dessert på Hisa franko, Slovenien — *Lite extra dessert så där på kvällen*

Vi fick alltså 10 rätter plus våra starters denna kväll. Ana Rós har nu dessutom blivit rankad som världens bästa kvinnliga kock och detta med all rätt! Vi kommer definitivt att åka tillbaks igen. Det är väl värt ett besök och Slovenien är ett underbart land. Om du vill läsa första delen av resan, hittar du den här.

Kram, Lena

Utanför Hisa Franko — *Jag och Hisa Franko-skylten*

En pärla i Slovenien – Hisa Franko Part 1

Förra året fyllde jag 50 år… Jag visste att när jag skulle fylla år så skulle det inte finans tid att åka någonstans eftersom vi har en vingård. Även om skörden skulle vara färdig så skulle det efterföljande arbetet inte vara det, därför bestämde vi oss ganska tidigt att åka iväg på en weekend resa för att fira lite i förtid.

Vi har sett alla avsnitt av Netflix-serien Chef´s table och i säsong 2 finns ett avsnitt om Ana Rós på Hisa Franko i Slovenien… DIT ville jag åka! Sagt och gjort, lite efterforskningar följde om hur vi bäst skulle ta oss dit. Det blev flyg från Köpenhamn till Venedig där vi hade förbokat en bil. Det är bara 18 mil från Venedig till Kobarid och det är bra väg hela tiden även över bergen.

Hisa Franko har även ett hotell så jag hade bokat in oss där två nätter. Sägnen säger att Ernest Hemingway huserade där när han blev skadad vid Isonzo Front och att han sedan skrev ”A Farewell to Arms” i ett av rummen där. Det är ett stort hus, mitt ute i ingenmansland och det ligger magiskt vackert vid Soca River.

*Hisa Franko, strax utanför Kobarid i Slovenien*

Med naturen inpå

Hisa Franko ligger inbäddat mellan bergen och med Soca River alldeles i närheten. Fisken tar de från floden och örterna går Ana och plockar antingen ute i trädgården eller ute i skogen. Det är mycket av det vilda och naturen. De bor själva i en del av huset, Ana och hennes man Walter Kramar, deras två barn och deras lilla hund.

Soca River, Slovenien — *Soca River, vild och vacker*

Vi valde att stanna två nätter för att ena kvällen prova deras 5-rätters meny och den andra kvällen ta deras 9-rätters meny. När vi kom dit så blev vi visade till vårt rum och VILKET rum sedan!! Till rummet hörde en enormt stor altan som vi visserligen delade med ett annat par, men altanen var så sjukt stor att man inte märket av dem. Och utsikten…. här hittade vi lugnet…

Rummet på Hisa Franco — *Rummet. Takvåning med bubbelbad.*

Är man på semester så är man

Är man på semester så är man på semester så jag skickade ner mannen för att köpa med sig en flaska vin som vi kunde ha ute på altanen. De hade en enormt stor vinlista och det var ganska svårt att välja men han kom tillbaks med en Edi Simcic´ – Rebula 2006.

Edi Simcic´ - Rebula 2006 — *Fantastisk vinmakare, fantastiskt vin!*

Liten del av altanen såg ut såhär… där fanns flera mysfåtöljer, hängmattor, bord…

Del av terassen till rummet, Hisa Franco — *Liten del av altanen*

Ost på pinne

På kvällen gick vi ner till restaurangen och fick vårt bord. Vi satt i ett litet rum strax intill den så kallade uteserveringen, och här fanns bara ett fåtal bord. Gästerna var i 30-års åldern, foodies och många kom från USA.

Vi valde att ta ett dryckespaket till, med endast slovenska viner. De har ett enormt urval av naturviner, biodynamiska och orangea viner. Så himla spännande!

Först får man lite appetizers och först ut var lite ost att knapra på.

Ostchips på pinne — *Som en liten slickepinne fast med ost.*

Nästa lilla appetizer vet jag helt ärligt inte riktigt vad det var… Men det var så lätt och så krispigt och vackert…

Ta allt i ett svep

Sista lilla appetizern… Jag måste medge att vissa saker är jag lite rädd för att äta, men man måste prova innan man kan säga om man tycker om det eller inte. Denna kombinationen var superhäftig! Först dagen testade jag lite av varje sak som låg på tallriken, men en av servitörerna sa till mig att man skulle ta allt i ett svep så det gjorde jag dagen efter. DÅ kom det helt till sin rätt!

Mussla med myntablad och frisk gelé — *Mussla med myntablad och en frisk gelé. Kan det varit rabarber?*

Till dessa tre smårätter hade vi ett slovenskt mousserande vin som jag dessvärre inte har någon bild på.

Så började då 5-rätters menyn… Först ut var sniglar.

*Sniglar, picklad rödbeta, mjölk, smält äggula och grönt – vackert så det förslår*

Till sniglarna fick vi ett Malvazija vin från Rojac som har sina odlingar kring slovenska Istrien.

Len som sammet, mjuk som nektar

Rätt nummer två… Pasta. Det är den absolut godaste pastarätten jag ätit någonsin. Det var som lent som sammet och mjukt som nektar i munnen. Till denna rätt fick vi ett orange vin, Mlecnik – Rebula. De har sina odlingar i Vipava Valley, i närheten av Italien.

*Pasta fylld med fårost, langustine, kantarell och benmärg.*

orange vin, Mlecnik - Rebula — *Mlecnik – Rebula 2009*

Samma vin fick vi till forellen. Forellen i sig var väldigt snäll och mild, låg på en liten sjö av buttermilk och lite vilda växter. Och säkerligen var den fiskad i Soca River på morgonen.

Forell på Hisa Franco, Slovenien — *Forell*

En bergskanin som vill bli en mexikansk kyckling

Sedan kom kvällens höjdare! ”Mountain rabbit that wants to become a mexican chicken” Det säger ju allt! Och till detta hade vi tre olika viner. Nu vet jag inte om de gav oss lite extra mycket vin eftersom de visste att vi var vinodlare, hur som helst så var det fantastiskt att få smaka igenom alla dessa naturviner och orangea viner! Dessutom så kostade vinerna i princip ingenting per glas….

Modri Noir från Burja Winery i Vipava Valley. Vinet är alltså 100% Pinot Noir och lagrat i 2 år på stora ekliggare samt 225 liters ekfat. Superspännande och framförallt gott vin!

Orange i glaset

Nästa vin var ett orange naturvin från Cotar som har sina odlingar i Karst, Slovenien. Cirka 7,5 ha varav hälften är rött och hälften vitt. Spännande och gott vin med massor av frukt.

Tredje vinet kom från Aci Urbajs – Organic Anarchy. Ett vin gjort på Chardonnay, Kerner och Laski Rizling. Naturvin och i mitt tycke en riktig käftsmäll! Riktigt, riktigt spännande vin med massor av attityd.

Allt har en ände, fast denna är bara för idag

Sista rätten för kvällen, desserten. Den tänker jag inte heller översätta utan skriver ner den som den står på menyn. ”Bread and milk-interpretation of Jan Cvitkovic´s film Kruh in mleko smoked milk, tuile of apple core, cumin English Cream, caramelized bread.” En fin, god avslutning på kvällen med ett tillhörande dessertvin till. Gissa om vi såg fram emot morgondagens 9-rätters meny!! Men den historien kommer i Hisa Franko Part 2.

Bread and milk-interpretation of Jan Cvitkovic´s film Kruh in mleko smoked milk, tuile of apple core, cumin English Cream, caramelized bread — *Vackert avslut på kvällen och dessutom fantastiskt gott!*

Här kan du läsa mer om Hisa Franko

Kram, Lena

30 km av Ungern – Restaurang Ikon i Debrecen

Har ni hört om staden Debrecen?

I somras tog jag och min sambo en lång weekendresa till Ungern. Vi begav oss för oss det relativt okända resmålet, Debrecen som är Ungerns näst största stad (ungefär stort som Malmö) och har dessutom varit Ungerns huvudstad två gånger. Här finns det som anses vara Ungerns näst bästa Restaurang Ikon. Vi bokade in oss på ett bord och fick en kulinarisk resa under två timmar på köpet, som vi dessutom inte lär glömma i första taget.

Restaurang Ikon

Så här är deras koncept:

Om någon kommer i vår restaurang från någon del av landet eller utomlands, är de mest intresserade av vad och hur vi lagar mat här i Debrecen och i denna del av Ungern, kallad ”Hajdúság”. Vår meny 30 km är främst för dem att svara på dessa frågor. Detta är inte bara en spännande men också en kulinarisk, unik upplevelse.

Vi i IKON tror starkt att allt beror på ingredienserna. Alla ingredienser i denna meny är utvalda bland de bästa lokala producenterna.

Låt kvällen starta på Restaurang Ikon

Vår servitör för kvällen, presenterade varje rätt och vin vid bordet och meny 30 km kunde börja.

Bröd, handgjort smör, fermenterad gurkshot med en Sobierski Vodka (Polen) till, var start på matresan. Eftersom jag inte gillar ren vodka så jag doppade faktiskt bara tungspetsen och dessutom var gurkshoten i mitt tycke lite som att dricka saltgurksspad. Jag tyckte dessutom inte den såg speciellt aptitlig ut i sitt lilla glas. Enligt servitörern är detta något ungrarna ofta äter under sommaren. Kanske inte den bästa starten, men väldigt spännande. Vad kunde komma härnäst?

Fermenterad gurk shot med Vodka på Restaurang Ikon — Fermenterad gurk shot med Vodka

Rätt två var en handgjord grillad ungersk ost, som jag än idag inte kan uttala namnet på, med sommar rödbetor, småbladig sallad, dill och balsamico vinäger. Till det ett Kvasinger Furmint vin gjort endast för IKON restaurang – Kvasinger Tokaji Furmint 2016. Rätten var helt perfekt kombinerad och smakerna verkligen gifte sig med varandra. Hade jag kunnat ta med mig osten i resväskan hem hade jag gjort det. Men med 38 graders värme, så tror jag inte osten hade överlevt resan hem. Vinet var ett vitt vin med fruktig smak och passade helt perfekt till osten.

Handgjord grillad ungersk ost, med sommar rödbetor, småbladig sallad med dill och balsamico vinäger på Restaurang Ikon — Handgjord grillad ungersk ost, med sommar rödbetor, småbladig sallad med dill och balsamico vinäger

Furmint Tokaji 2013

Från ost till fisk

Nu skulle det bli spännande med nästa rätt som dukades fram – Gös kind på en bädd av Zucchini och dill. Till det ett vitt vin – Benedek Péter Cserszegi Fuszeres 2016. Ett vin med smak full av gula frukter. Lätt, friskt och dessutom perfekt för den otroligt vackra och goda fiskrätten. Tänk att för 10 år sedan åt jag knappt någon fisk alls och nu älskar jag det.

Gös kind på en bädd av Zucchini och dill på Restaurang Ikon — Gös kind på en bädd av Zucchini och dill

Benedek 2016

Soppa och platt fall

Rätt nummer fyra var en Gazpacho soppa med lagom sting och till det serverades ett rosévin – Sauska Siller 2016. Vi fick dessutom en stor portion god och smakrik soppa. Lite väl mycket som ingen av oss orkade äta upp. Vinet var platt fall för oss och passade inte alls för någon av oss i smaken med soppan. Det var ett lätt bärigt vin dessutom med ganska intetsägande smak.

Gaspacho på Restaurang Ikon Sauska Siller

Så snabbt vidare till rätt nummer fem för kvällen – Gås bröst med karamelliserade kål potatis i en sky av körsbärsjuice. Till det ett rött vin – Bott Frigyes Kakfrankos 2015. Vid första anblick av maten tyckt jag att det var ganska färglöst, men smaken var som tur var otroligt god. Det var verkligen smaker som exploderade i munnen. Vinet smakade både frukt och bär med en viss lätt strävhet, det smakade dessutom mer i glaset, tack.

Gås bröst med karamelliserade kål potatis i en sky av körsbärsjuice på Restaurang Ikon — Gås bröst med karamelliserade kål potatis i en sky av körsbärsjuice

Kekefrankos 2015

Grande Finale

Så var vi framme vid de grand finale på kvällen, efterrätten. Färskost med handgjord Aprikossylt med en marängstav till, serverad i en liten glasburk. Som dessertvin serverades Oremus Tokaji Aszu 6 Pyttenyos 2006. En enkel men perfekt avslutning. Man önskar sig dessutom ingen tung efterrätt som nummer sex i ordningen. Dessertvinet var dessutom som att dricka en bit av himlen – sött, blommigt med en hint av torkad mango.

Färskost med handgjord Aprikossylt med en marängstav på Restaurang Ikon — Färskost med handgjord Aprikossylt med en marängstav på topp

Oremus Tokaji Aszu 6 Pyttenyos 2006

Restaurangen är lugn, trevlig och trivsamt inredd och vi fick en fantastisk smakrik, intressant kväll med en bra och personlig service. Smakerna ligger fortfarande som ett minne på tungan och jag kan rekommendera er att göra ett besök om ni skulle komma ner till Debrecen. Pris för en helkväll för oss två med sex rätter och vinpaket till, landade på strax under 900 kr. Väl värt pengarna.

Så packa väskan och bege er till Debrecen för en kulinarisk smakresa som ni sent ska glömma.

Kram Kajsa