biodynamisk-arkiv - Bland kastruller och vinglas

Tre veckor i Frankrike – Del 3 Franska getter och några vinproducenter att besöka

Innan vi åkte mot Beaujolais i Frankrike var vi en vecka i Loire området, närmare bestämt i den lilla, lilla byn Frétoy, Thauvenay vid Sancerre. I den lilla byn fanns bara några hus och man fick gå några kilometer till en annan by för att handla sina baguetter men med två hundar med på resan så blev det en bra morgonpromenad för alla. Vi hade hyrt en chalet, väldigt väldigt petit, men funktionell med fullt utrustat kök med matplats, dusch, toalett och världens minsta sovrum. Dessutom låg det precis bredvid en vingård så utsikten var fantastisk. Vi hade bestämt ganska tidigt att vi skulle laga maten själva under veckan, med några undantag för luncher som bestod att varm Chevré ost sallad. Det är så gott!! Jag hade kunnat leva på det! Dock känner jag lite för Chevré ost som jag känner för Foie Gras… Det är verkligen gott men hur har djuren det?

Sancerre och getterna

Vi har varit i Sancerre, Frankrike många, många gånger men inte förrän de senare gångerna har vi haft lite som mission att leta upp de där getterna. Denna gången kände jag ett väldigt stort begär efter att få se dem så vi la en dag på det. Inte en getjävel så långt ögat kan nå! Vi åkte till och med till en så kallad Crottin men icke! Där finns små fina butiker där du kan köpa getost i alla de former, men själva geten lyser med sin frånvaro. Nu var det i och för sig december månad, men för årstiden var det milt och dessutom så såg vi inga djurstallar ens där getterna kunde tänkas bo i och vi hörde inga getter och vi har aldrig sett några getter även om vi varit där i augusti månad! Jag vet inte om det är sant men någon berättade att getterna aldrig får vistas ute för de ger mer mjölk om de är inomhus och är det på det viset så är det riktigt, riktigt illa…. Förstår ni mitt dilemma?

Inga getter men fantastiska viner

Inga getter men väl vin! I Sancerre-området odlas Sauvignon Blanc och Pinot Noir. De röda vinerna är väl inte det man åker dit för men deras sauvignon blanc viner…. Wow! Druvan man antingen hatar eller älskar med sina distinkta toner av kattkiss, krusbär, svartvinbärsblad…. Jag älskar det. Verkligen älskar. Området delas upp i Sancerre, Pouilly Fumé, Menetou Salon, Reuilly och Quincy där Sancerre och Pouilly Fumé anses vara de bästa. Vinerna är lite fetare, lite större i Sancerre medan de i Pouilly Fumé anses vara lite elegantare med mer mineralitet och stramhet.

Domaine Laporte i Saint-Satur

Jag tänkte börja berätta om Domaine Laporte i Saint-Satur i Frankrike. Anlades 1850 och har varit i Laportes ägo fram till 1986 då Henri Bourgeois köpte firman. Estate Laporte är ekocertifierad och de har ett nära samarbete i vinkällaren och därför är det höga kvalitetstänket detsamma. Båda har även odlingar på Nya Zeeland. Vi fick en grundlig provning av alla deras viner och vi blev glatt överraskade över den höga kvaliteten till bra priser. Rena, snygga viner både från Sancerre, Pouilly Fumé och Nya Zeeland. Priserna låg i genomsnitt runt 15 euro per flaska och det känns som ett väldigt bra pris.

Dessa kan jag varmt rekommendera:

Le Grand Rochoy – vit Sancerre
La Comtesse – vit Sancerre på sent skördade druvor
La Vigne de Beaussoppet – vit Pouilly Fumé

”storebror” Henri Bourgeois i Chavignol

Såklart var vi då hos ”storebror” Henri Bourgeois i Chavignol i Frankrike med! Det är ett av de mer proffsiga ställen att ha provning på. De besitter en enorm kunskap och skulle de gå bet på en fråga så tar de snabbt reda på svaret. Det finns nog ingen som har mer druvtypiska viner än Henri Bourgeois! Man får prova riktigt många viner och när de märkte att vi var intresserade och kunniga så åkte lite äldre årgångar fram så man kunde se vad ett ungt vin hade för potential. Är ni nere i Chavignol så måste man besöka dem! Vill man sedan äta en rejäl lunch så finns ett perfekt ställe nere i byn som jag dessvärre glömt namnet på men de hade den godaste coq au vin jag någonsin ätit och den var gjord på riktig ungtupp som sig bör.

*Trevlig provning av Henri Bourgeois viner*

Till och med spottkoppen var fantastisk! Liten, nätt och behändig och dessutom snygg! Föll handlöst för den så jag har bett min väninna att försöka dreja några till mig.

Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain

Det besök som gjorde starkast avtryck på oss denna gången var när vi lyckades få till ett besök på Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain i Frankrike. En riktig kult producent! Vi har varit där förut och träffat Didier själv, en mycket speciell man som gjorde fantastiska viner och gick sin egen väg. Han odlade biodynamiskt och filosofin var att vinerna gör sig ute i vinodlingen. Han hade inget behov av att skaffa sig vänner, han ville istället göra de bästa sauvignon blanc vinerna som det bara gick! Han var den första, mig veterligen, som sålde ett Pouilly Fumé vin på oympade stockar. Asteroid. Detta säljs för runt 4-5000 kronor från gården. När det väl finns att få tag på. Det görs i väldigt små kvantiteter. Didier var mer som en äventyrare än bara en vinbonde. Han körde hundspann på vintrarna och hans hundar bodde i gamla ektunnor som han gjort om till hundkojor. Han körde motorcykel och flög flygplan. Dessvärre var det också det som tog hans liv alldeles för tidigt. Han störtade med ett ultralätt flygplan i Cognac-regionen och dog, endast 52 år gammal.

Vinfat av modern tappning

Hans två barn, Louis-Benjamin och Charlotte, driver tillsammans vingården, i samma anda som sin far gjorde. Fast slädhundarna är borta och alla deras fina hundkojor av ekfat är också borta. Men hur som helst så lyckades vi få tid för ett besök! Först en rundtur i deras fatkällare där de har lite speciell form på sina ekfat.

Cigarrformade ekfat hos Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain — *Cigarrformade ekfat*

Men man måste hänga med i utvecklingen så de hade införskaffat ett ägg i ek!

Därefter gick vi ut till övriga vineriet där de hade alla ståltankar och där fick vi smaka alla viner som låg på ståltank (2016). Mycket intressant och väldigt lärorikt. När vi fått smaka igenom tankarna fick vi en ”vanlig” provning av vinerna; Buisson-Renard, Silex, Pur Sang samt en ny cuvee som Louis-Benjamin gjort och Les Jardins de Babylone från deras egendom i Jurancon. Fantastisk provning av både nyare och lite äldre årgångar.

Efter två timmar fullpackade med information och viner åkte vi lyckliga därifrån med lite viner i bagaget. Hade vi kunnat så hade vi köpt mer men nästan allt var slutsålt, men vi fick med oss lite i alla fall.

Sammanfattning av Sancerre med omnejd i Frankrike. Det är ett fantastiskt ställe och väldigt vackert! Där finns massor av producenter att besöka och restauranger i alla prisklasser. La Tour i Sancerre är en 1-stjärnig restaurang som är väl värt ett besök! Vi har varit där för några år sedan och maten är outstanding! Sedan måste man ju hoppa in och ta en varm getostsallad någonstans…. Det är ju så gott…

Nästa gång avslutar vi resan med där vi började, nämligen i Champagne, Frankrike där vi hade ett besök på Les Avises när mannen fyllde 50!

Här kan du läsa om Del 1 Jura och Del 2 Beaujolais

Här kan du lästa om Del 4 – Champagne

Kram, Lena

Tre veckor i Frankrike del 2 – Beaujolais – Lite viner och restaurangbesök

Innan vi åkte till Chateau Chalon så var vi Beaujolais, ett distrikt i de södraste delarna av Bourgogne. De är kanske mest kända för Beaujolais Nouveau, ett lätt, fruktigt vin som alltid släpps den tredje torsdagen i november. Druvan är Gamay. Somliga hävdar dessutom att den i bästa fall kan liknas vid en Pinot Noir från Bourgogne.

Vänliga och hjälpsamma

Det finns 10 st cru-byar i Beaujolais och på dessa viner får man sätta ut bynamnet på flaskorna. Det är också från dessa byar som de bästa vinerna kommer från. Det är inte speciellt fancy i vinerierna och vinerna är dessutom inte speciellt dyra heller. Vi hittade Domaine de la Plaigne som vi ville besöka. Människor är väldigt snälla och hjälpsamma i vindistrikt, så en dam i en butik tog sig tid att ringa dem. En man som var vän med damen, tog sig tid att visa oss vägen dit så det var bara för oss att följe efter hans bil. Vi hade aldrig hittat dit om inte han visat vägen så det tackar vi för! Efter en rundtur i vineriet gick vi ner i källaren och hade provsmakning.

Domaine de la Plaigne, Beaujolais — *Domaine de la Plaigne*

Rena, bra viner som tålde lagring. De hade viner från lite olika cru-byar bland annat Morgon, Moulin a vent och Régnié. Sonen skulle väl så småningom ta över gården, just nu hade han ett fält med Chardonnay som han experimenterade med. Bästa vinet var ett fatlagrat vin.

Exellence, Domaine De La Plaigne — *Exellence som vunnit silvermedalj*

Handviftning och gester

En annan dag skulle vi till Domaine Chateau de Grand Pre. Det är en biodynamisk odling i Fleurie som gör fantastiska naturviner. Egentligen skulle vi få träffa sonen Romain (som kunde bra engelska) men då hans lilla son blivit sjuk så fick den gamla fadern, Claude, på domainen att ta hand om oss. Vilken underbar man!! Fastän han inte kunde så mycket engelska så blev det handviftningar, gester och ord istället för meningar och slutade med ett fantastiskt besök! Claude visade oss maskinparken som bestod av 4 olika traktorer (nu är jag elak men de såg ut att vara från slutet av 18oo-talet så speciellt modernt var det inte!) med diverse maskiner på för ogräshackning, plöjning etc. Han visade oss markerna och att de gödslade med hästgödsel. Han visade oss dessutom vineriet och berättade stolt om sin son som tagit miljötänket ett snäpp längre och börjar göra naturviner.

Domaine Chateau de Grand Pre provningsrum, Beaujolais — *Ett fint litet provningsrum i källaren*

Vinerna var mycket rena och packat med frukt. Naturviner av bästa sort!

Äggformat är det nya runda

Cuvee Sputnik är jäst på en så kallad äggformad tank, som är mycket populär bland vinmakare just nu. Finns i olika material och storlekar. Just detta ägget fick vi inte se då det stod i en annan byggnad. Namnet kom efter att det här ägget hade anlänt till gården och Claude tyckte att det såg ut som om Sputnik hade anlänt! Några timmar senare körde vi därifrån, glada och nöjda och med en ny vän i Claude.

Beaujolais ligger mellan Bourgogne och Rhone kan man säga och jag tänkte att vi kunde ta en endagsutflykt till Bourgogne. Dels för att se om vi hittade en speciell vinbutik som vi handlat i för 10 år sedan och dels för att se om vi hittade någon ny trevlig producent. Vi hittade tyvärr inte vinbutiken men väl en ny, lite hipp producent! Chateau de Citeaux och deras vinmakare Philippe Bouzereau!

Chateau de citeaux i Mersault, Beaujolais — *Chateau de citeaux i Mersault*

Slottet var stängt och egentligen deras lilla butik med, men vi ringde och de kom ner och öppnade deras lilla butik, till vår stora lycka! Vilka viner!! Mamma Mia! Meursault har också haft otur med väder i likhet med andra delar av Frankrike så många av vinerna var slut då de fanns i mindre kvantiteter. Men detta är verkligen en vinmakare att hålla ögonen på!

Smygfoto vid en kult vinmakare

Innan vi åkte tillbaks till vår lägenhet var vi bara tvungna att åka till världens kultställe om man är vinintresserad. Få förunnat att få komma in, vi tillhör inte den skalan så vi fick nöja oss med att stå utanför.

*Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!*

Boka bord?? Det är ju så tomt

Sista kvällen skulle vi gå på byns restaurang Auberge de Corcelles i Beaujolais. De har fått bra omdömen överlag och de hade en spännande vinlista. Jag hade läst någonstans att det vore en god idé att boka bord, men jag tänkte att det är december månad… Inga turister mer än vi och om vi är där när de öppnar klockan 19.00 så skall det väl inte vara några problem?

Corcelles en beaujolais by night, Beaujolais — *Corcelles en beaujolais by night….*

När vi kom dit stod en man utanför och rökte. Han frågade om vi hade bokat bord. Neeeh, svarade jag och tittar in i den tomma lokalen. Mannen svarar att det tyvärr är fullbokat ikväll men att han skulle höra med chefen. Han gick in och kom ut bara en liten stund senare och sa att tyvärr. Vi måste sett jättebesvikna ut och jag frågade om det fanns någon annanstans i byn där man kunde äta. Han ursäktade sig igen, gick in i restaurangen och efter en lite längre stund kom han ut igen och sa att om det var ok att vi satt vid det bordet (pekar in på ett bord i restaurangen som var placerat strax bredvid köket) så kunde vi få plats. Inga problem för oss!! De dukade upp fint på vårt lilla bord och vi slog oss ner.

Auberge de Corcelles innan den blev fullsatt, Beaujolais — *Resten av restaurangen såg ut såhär men efter bara en halvtimme var det fullt.*

Den vänliga mannen som ordnade så vi fick plats visade sig vara kocken! Vi tog en tre rätters meny med ett lokalt vin. Vinet kom från en producent som vi försökt få till ett besök hos men inte lyckats, så till vår stora glädje fanns vinet på restaurangen! Jean Foillard – Morgon Cote du Py 2015

Jean Foillard - Morgon Cote du Py 2015 — *Jean Foillard – Cote du Py*

The gang of four

Jean Foillard tillhör ”The gang of four” det vill säga Jean Foillard, Marcel LaPierre, Guy Breton och Jean-Paul Thevenet. Dessa fyra rebeller återgick till de naturliga sätten att odla och tillverka vin. De använde sig av gamla stockar, de använde inga bekämpningsmedel ute i vingården, rigorös gallring, sen skörd och bara de bästa druvorna skördades, inga tillsatser i vinerna, lite eller inget svavel. Kermit Lynch kallade dem för The Gang of four och namnet har hängt med sedan dess även om Marcel LaPierre gick ur tiden 2010. Marcels barn har sedan övertagit hans vineri och odlar i samma anda.

För att återgå till vinet på restaurangen. Gjort på 60-åriga stockar från superläget i Morgon, Cote du Py. Det var årgång 2015, fortfarande ett mycket ungt vin så när vi fick fram vinet till bordet hällde servitrisen upp vinet på en karaff för att det skulle luftas innan maten.

Läcker karaff til vinet — *Världens häftigaste karaff?*

Wow!! Fullpackat med kaxig frukt och lång, kryddig eftersmak med sammetslena tanniner! Vinet finns i några butiker i Sverige för 279 kronor. Det är bara att passa på att köpa!!

Svart salt

Till förrätt fick vi ugnsbakad foie gras (anka) och det var här jag handlöst blev förälskad i det svarta saltet!

Vi fick en rejäl bit av foie gras och det var fantastiskt gott fastän otroligt mycket. Hade önskat mig en hälften så stor bit. Det svarta saltet var dessutom en nyhet för mig. Det var mycket salt i smaken och det passade bra till det feta. Jag vet inte varifrån detta saltet kom ifrån, men här hemma har jag hittat ett svart salt från Spanien.

Varmrätten var kalvbräss med tryffelmos. Även här fick vi in en rejäl bit! Jag har bara ätit kalvbräss några gånger innan och då fått det i små, små portioner, men inte här inte! När jag var liten fick man höra att det var hjärnan på en stackars kalv som man åt, men det är inte hjärnan utan en mjuk körtel som sitter i halsen på diande kalvar. Kalvbräss är så mjäll och mild i smaken som nästan påminner om gräddmjölk och bara smälter i munnen. Tryffelmoset var dessutom fullpackat med svart tryffel.

Sedan var det dags för ostar.

Jag älskar ost men…

Jag älskar ost! Jag äter dessutom alldeles för mycket ost och vankas det ostbricka så är jag i himmelriket. Men…. Jag smakade på alla ostarna, det gjorde jag och det var inte det att de var starka på något vis men de hade alldeles för mycket smak! Så sambon fick äta upp dem och han tyckte de var goda. Vi fick även in en annan variant på ost.

Det var en form av färskost som inte smakade så mycket och såsen kändes som grädde eller något liknande. Jag smakade på detta med men även detta fick mannen äta upp. Ibland blir det inte helt bra.

Tillbaks till barndommen

Desserten fick mig att tänka på min barndom! Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass. Går dessutom hem alltid. Mannen tog en liten fruktkompott som passade honom alldeles utmärkt, jag tyckte inte den var söt nog som dessert.

Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass, Beaujolais — *Gott i sin enkelhet*

Verrine de fruits exotiques et creme fouettée, Beaujolais — *Frukt med kräm eller om man skall vara petnoga; Verrine de fruits exotiques et creme fouettée*

Överlag var det en fantastisk kväll och detta dessutom till helt överkomliga priser! Personalen var fenomenal och extra plus i kanten för att de gjorde plats för oss. Det var sista kvällen i Beaujolias och eftersom vi tar resan baklänges så blir nästa inlägg om Sancerre.

Här kan du läsa om del 1 i resan – Jura

Här kan du läsa om del 3 – Sancerre och Del 4 – Champagne

Kram, Lena

Tre veckor i Frankrike – Del 1 Jura

Hej kära vänner!

Det känns som om jag har varit försvunnen ett tag och det har jag väl i och för sig varit med. Så det blev en lite ofrivillig bortavaro här på bloggen. Jag, min kära sambo och våra två hundar åkte till Frankrike i december månad dels för att fira sambon som fyllde 50 och dels för att plocka upp lite champagner som jag beställt. Vi skulle dessutom varva detta med lite ledighet och massor av studiebesök. Jag hade ju tänkt uppdatera efterhand, men…. ödet ville annorlunda! Min dropbox hade bestämde sig för att inte vilja samarbeta alls medan vi var utomlands, så jag kunde inte ladda upp några bilder. Väl hemma i Sverige igen så bestämde sig telefonen för att bara dö. Sedan gick jag och fick ett diskbråck så julen har varit lite sisådär… Men mitt i allt så hittade jag i alla fall mina bilder från resan på Google foto så äntligen kunde jag sätta igång med mina inlägg! Bättre sent än aldrig.

Chateau Chalon, Jura, Frankrike — *Chateau Chalon – en gammal by*

Vi börjar väl bakifrån i Jura

Vi börjar väl bakifrån tänkte jag. Sista etappen på vår resa var Chateau Chalon i Jura. Just Chateau Chalon är en liten by som ligger högst uppe på ett litet berg. Det är även en appellation i distriktet Jura som ligger i västra Frankrike. Vinerna där är dessutom väldigt speciella. Antingen så gillar man dem eller så gör man det inte. Eftersom de är gjorda i en oxidativ stil, lite som sherry. Speciellt för Jura är Vin Jaune – det gula vinet som alltid är gjort på druvan Savagnin. Står det dessutom Chateau Chalon på flaskan så kommer druvorna enbart från denna by. Vinet jäser på gamla fat och lite kort och förenklat så bildas en speciell jäst som kallas flor eftersom det blir som en hinna som ligger över vinet. Chateau Chalon vinerna måste lagras minimum 6 år på fat och de fylls inte på som man gör i andra distrikt. Flaskorna innehåller inte 75 cl utan 62 cl. Det sägs att det är den mängd som finns kvar av en liter vin efter 6 års lagring på ekfat.

De gör även ett vitt dessertvin som heter Vin de Paille. Där skördar man druvorna (chardonnay, savagnin, poulsard) och låter dessa torka på halmmattor för att sedan pressas på vintern. Magiskt gott! Men även viner i ”vanlig” stil har blivit populärt. Dessutom så finns det otroligt många biodynamiska vingårdar där. Tyvärr har de under senare år haft otrolig otur med vädret. Det har varit frost i maj månad, det har kommit hagelskurar och förstört skördarna så vissa odlare har kanske gått miste om 80-90% av skörden!

Vinfälten i Jura under vintertiden — *Det är grymt brant och allt arbete sker manuellt*

Ostfondue är ett måste i Jura

Är man i Jura så måste man äta ostfondue. Så en dag tog vi oss till Arbois, en lite större ”stad” än vad Chateau Chalon är. Vintertid så ser staden ganska nergången ut fastän jag hoppas att det bara för att vi var där off-season. Vi hade ganska svårt att hitta en restaurang som var öppen men efter att ha vandrat runt ganska länge, hittade vi en – La finette. Det var ett rejält hak med obekväma stolar och massor av folk. Såklart skulle vi ha Fondue au comte och till detta Salade verte och assiette franc-Comteoise. Till detta tog jag ett glas vanlig Savagnin medan mannen tog ett Vin Jaune.

Detta här brödet skall man bryta i lagom små munsbitar, trä på ett spett för att sedan doppas ner i grytan med kokande comté ost.

Comtéost i fonduegryta ett måste att äta när man är i Jura — *Comtéost i fonduegryta. Inget för den känsliga magen!*

Vi fick även en tallrik med lokala charkuterier och en skål med sallad. Det är så vansinnigt gott att man bara äter och äter. Det fanns nästan ingenting var kvar av osten i grytan när vi gick och då fick man ta på lilla skämsmössan för att man ätit så mycket kalorier. Fastän det händer ju inte så ofta som tur är.

Jag är ingen kaffedrickare egentligen, men då jag valt fel vin till denna rätten, (skulle lyssnat på mannen som sa att osten krävde nog sin Vin Jaune, det finns en anledning till att man kombinerat dessa två) så kände jag att jag behövde något som dämpade all ost. Café au lait verkar ju lite mesigt och bra. Kaffe med mycket mjölk och dessutom kan jag hälla i så mycket socker jag vill.

Fransk café au lait i Jura — *Fransk café au lait…*

Det var ju inte riktigt som hemma i Sverige eftersom här fick man in en espresso och en liten kanna med varm mjölk. Café au lait. Kaffe med mjölk. Simple as that.

Hirsinger Choklad är som en dröm

På vägen till bilen så råkade vi gå förbi en chokladaffär. Det var inte vilken chokladaffär som helst utan Hirsinger. Édouard Hirsinger är 4 generationens ”chocolatier & pastry maker” och dessutom en av de få i Frankrike som tilldelats MOF. (Meilleur Ouvrier de France). Jag var ju bara tvungen att gå in!!

Det var som ett himmelrike för en chokladälskare!! Såklart hade min telefon laddat ur så jag kunde inte ta några bilder i butiken, men väl hemma i stugan kunde jag ta lite bilder.

Inköp på Hirsinger i Jura — *I påsen fanns…*

Kartongen från Hirsinger i Jura — *…en liten kartong och i kartongen fanns…*

Ljuvlig bakelse från Hirsinger i Jura — *…denna ljuvliga, ljuvliga bakelse…*

ed crunchy botten, karamell, chokladmousse, choklad och jordgubbspulver... — …*med crunchy botten, karamell, chokladmousse, choklad och jordgubbspulver…*

Det var inte billigt, tro inte det, men en sådan fantastisk smakupplevelse att det var värt varenda krona! Jag köpte 2 av dessa bakelser och en mörk chokladkaka…

Mörk choklad från Hirsinger i Jura — *Mörk choklad av bästa sorten*

…och detta kostade 200 kronor. Men gott var det!

Jura är fantastiskt på alla sätt och jag tror att på sommaren är där riktigt vackert. Maten och vinerna är spännande, människorna trevliga och vi kommer att åka dit igen. Från Malmö är det ungefär 140 mil. En god idé är att dela upp resan i två etapper.

Det var lite om Jura detta, nästa gång skall jag berätta m Beaujolais, lite Bourgogne och en fantastisk liten restaurang i Corcelles-en-Beaujolais!

Här hittar du till del 2 – Beaujolais

Här kan du läsa om del 3 – Sancerre

Här kan du läsa om del 4 – Champagne

Kram, Lena