fine dining-arkiv - Bland kastruller och vinglas

Lokalt & närproducerat hos Tareq

Alla vet väl vem Tareq Taylor är? Tareq är svensk krögare, TV-kock, kokboksförfattare och vinnare av Kockarnas Kamp, tja… han är ju en riktig kändis helt enkelt. När jag fyllde år för ett tag sedan kände jag att nu var det dags för lite Lokalt & närproducerat hos Tareq.

*Tareq Taylor-Värdig vinnare av Kockarnas Kamp*

För oss Malmö-bor är han den som hade restaurang Trappaner och Slottsträdgårdens Kafé för att sedan öppna Kockeriet. I början var konceptet på Kockeriet lite mer åt sharing is caring-hållet och hade fokus på lokala råvaror och hållbarhet men efter hand har det gått mer och mer åt ”fine-dining” hållet men har fortfarande samma fokus på lokala råvaror och hållbarhet.

Sambon och jag hade länge pratat om att vi skulle gå dit och äta men aldrig fått loss tummarna fastän att det ligger så nära egentligen. Det är ju bara att hoppa på en buss och åka in till stan för att sedan ta en kort promenad dit.

*Det* är *rustikt men känns väldigt välkomnande på Kockeriet*

Det finns tre bord precis utanför ”vinkällaren” så man kan dels titta på vinerna i vinkällaren och dels bort mot köket så man kan se när de lagar maten. Jag gillar när det är lite rustikt och mysigt och välkomnande istället för stelt och sterilt så man inte vågar röra sig.

Jag har tydligen inte varit helt snäll under året för det HÄLLREGNADE när vi skulle ta bussen in till stan. Vi hukade under vars ett paraply och tog vi oss iallafall från bussen till Kockeriet och var framme lite innan bokad tid.

*Det är* *lokalt och närproducerat hos Tareq*

Vad fick vi då att äta under kvällen?

Istället för vinpaketet tog vi istället en flaska champagne som skulle passa till de första rätterna och vi valde Egly Ouriet – Brut Rosé Grand Cru. Det är sällan vi dricker just roséchampagne men Egly Ouriet tillhör en av favoritproducenterna så den fick det bli. Det serverades tre små appetizers innan det började ”på riktigt”.

*Det är viktigt hur det serveras* *så att ögonen får sitt med*

*Dessa små rackarna var gudomliga…. Gudomliga…*

Vi valde 7-rätters menyn för vi ville inte missa vakteln och inte heller havskräftan. Efter det alldeles nybakade surdegsbrödet ( Åhhh….) med det hemmakärnade smöret kom den första lilla rätten som bestod av pilgrimsmussla, jordärtskocka och fläder.

*Pilgrimsmusslan var både söt och syrlig*

Vi fick en varm och timjandoftande buljong att hälla på och denna värmdes upp vid bordet i en perkulator-liknande bryggare

Jag tycker om när man kan se vad de pysslar med i köket, det ger en lite extra varm känsla kan jag tycka.

*Lokalt & närproducerat på* *Tareq Taylors Kockeriet*

Nästa rätt som vi får serverad är öringen med svamp och blåmussla men blåmusslan var utbytt mot svartrot och eftersom jag älskar svartrötter så passade det mig utmärkt.

Sedan kom purjolöken med riven bottarga och denna var en av favoriterna under kvällen! Vi fick lära oss att bottarga är fiskrom som torkats och denna revs fint över purjolöken.

*Bakad purjolök, potatisskum, äpple och bottarga*

Rött vin på karaff till köttet

Vår servitris för kvällen var den raraste, piggaste och gladaste tjejen och jag är så glad över att hon hade hand om oss under kvällen. När det var dags för kötträtterna valde vi ett rött vin från Guigal. Vinet skulle hällas upp på karaff och detta gjorde hon i god tid innan så vinet hann luftas.

*Här ser man karaffen lite bättre. Riedel- Amadeo*

Sista rätten ut var hjortfilé. För sambon var det perfekt, jag själv är lite gnällig när det är för rött så lite generat frågade jag om de kunde steka på biten lite till och det var absolut inga problem!

*Hjortfilé, blodpudding, rotselleripuré & rönnbär*

Dags att avsluta med lite sött

Visst är det konstigt att hur mätt man än är så finns det alltid plats för lite sött? Det får bara inte bli för tunga desserter så man blir helt däst.

Här fick vi tre små desserter som var helt underbara! Eftersom vinet var slut så mannen tog kaffe och jag tog lite te.

*Vi avslutar med lite sött, lokalt & närproducerat hos Tareq*

*Det var* *nypon, mandel och havtorn på kvällens huvuddessert.*

Trots att det var tre desserter så blev det ett alldeles lagom avslut för oss.

Kockeriet har höga ambitioner och jag hoppas att de snart får sin efterlängtade stjärna som de jobbar så hårt för. Vi gav oss ut i natten, mätta och belåtna för att ta bussen hem men en sak var vi överens om och det är att hit kommer vi att gå fler gånger.

Är ni nyfikna på fler fine-dining inlägg så hittar ni några av dem här och här

Kram, Lena

Stjärnrestaurang i London

När mannen fyllde år så bestämde vi oss för att detta skulle vi i år fira i London. Det finns 71 stjärnrestauranger (Michelin) bara i London så det fanns dessutom lite att välja på. Egentligen skulle vi gå på en två-stjärnig restaurang, men hur man än vände och vred så hade de inga bord lediga förrän på nyår och vi skulle vara i London i början av december. Valet föll på en stjärnrestaurang i London som heter Texture. Den har 1 stjärna i guiden och drivs av Agnar ”Aggi” Sverrisson. Hemma på Island arbetade han på några av Reykjaviks mest kända restauranger tills han åkte till London 2001 och började arbeta på Petrus, ägd av Gordon Ramsey och ledd av Marcus Wareing. Senare samma år blev han erbjuden jobb som sous chef på Lea Linster i Luxemborg dit han åkte för att få en djupare kunskap om fransk matlagning. Och på den vägen fortsatte det tills han 2007 öppnade sin egen restaurang, Texture. Det var hit vi bestämde oss för att gå så bord bokades redan i slutat av oktober.

Fluffig pall till handväskan

När vi steg innanför dörrarna så märktes det dessutom att det var snäppet upp gällande service jämfört med andra restauranger. När ytterkläderna var inhängda blev vi visade till vårt bord där vi satte oss ner i varsin skön fåtölj. Som om det inte var nog, att sitta i en skön fåtölj istället för på en vanlig stol, så kom en servitris med en kudde att sätta bakom ryggen så jag satt ännu mer bekvämt och en annan servitör kom med en liten fluffig pall som skulle stå mellan min fåtölj och väggen och där min handväska skulle sitta. Bara en så´n sak.

Texture - Stjärnrestaurang i London — *Såhär ser det ut.*

Eftersom det var mannens födelsedag vi firade så låg det här lilla kortet på mannens plats.

Vilken start på en fantastisk stjärnrestaurang i London - Texture — *En liten personlig hälsning.*

Outstanding

Vi hade redan bestämt oss för att testa deras fisk-tasting meny och till denna ta deras prestige wine pairing meny. För att bara klargöra en sak… Det är aldrig billigt att gå på stjärnrestauranger och råkar dessa då dessutom ligga i London så blir det ännu dyrare. Fast ibland få man unna sig saker och det är ju lite spännande att se vad man får för sina pengar. Just denna prestige vin meny var outstanding. Lägger man dessutom till att sommeliern, Alan Bednarski, verkligen visste vad han pratade om så blir det extra plus. Det var inte bara det att det var bra viner utan han kunde med lätthet berätta varför just det vinet passade så bra till just den rätten. Tro mig, det är få förunnat att ha den förmågan…

Först kom lite bröd som man skulle doppa i olivolja med svart salt. Det fanns två olika olivoljor, båda från Spanien, den ena lite fruktigare, den andra lite kryddigare.

Lätt start på Texture - stjärnrestaurang i London — *De små keramikkannorna bak i bilden innehöll de olika olivoljorna*

Clean your palate

Vi hade börjat med varsitt glas champagne, mannen tog en Henriot och jag tog en Billecart Salmon rosé. I glaset på bilden finns en Taittinger-Comtes de Champagne som vi skulle ha för att ”clean your palate” efter appetizern som kom i form av…

*Sillmacka!! Rågbröd, isländsk sill, potatis, räkor och till detta en iskall isländsk snaps.*

Jag tycker verkligen inte om sill, men jag var ju tvungen att testa och denna sillen var inget undantag. Det var dessutom väldigt mycket sill. Men snapsen var god och resten av mackan åt jag upp efter att lite diskret plockat bort de två resterande sillbitarna. Både jag och mannen tänkte att det var ju en lite heavy start med sill och brännvin, hur skulle man kunna dricka vin efter detta? Men det var där champagnen kom in i bilden. Den fräschade verkligen upp gommen och rättade till smaklökarna igen. Helt fantastiskt.

Nästa rätt därefter var lax. ”Smoked scottish salmon, oscietra caviar, mustard, sorrel & ryebread.”

*Detta är utan tvekan den bästa lax jag ätit. Någonsin.*

Till detta serverades en Trimbach – Clos St Hune. Såklart missade jag att ta foto på flaskan så jag missade årgången. Men vinet passade dessutom utmärkt till laxen. Det där ljusgröna sidan om laxen, som ser ut som mossa, var som grön snö.

Explosion i munnen

Nästa rätt var pilgrimsmussla. ”Isle of Skye scallop, coconut, soup, kefir lime leaves, lemongrass” En perfekt halstrad pilgrimsmussla i denna mustiga, smakrika soppa. Smakerna dessutom fullkomligt exploderad i munnen!

*Det ser kanske inte mycket ut för världen men jisses vilken smakexplosion!*

Vinet vi fick till denna rätt var ett vitt vin från Spanien, Rioja. Vina Tondonia Reserva från 2005. Det passade perfekt med sin lite nötiga smak till denna friska soppa och den lite söta pilgrimsmusslan.

Nu var jag nästan lite mätt efter de intensiva smakerna, men när nästa rätt kom in så började det vattnas i munnen igen. Nu var det dags för torsken. ”Icelandic cod, barley, saffron, avocado, prawns”

Till fisken serverades ett rött vin från Dourodalen, Portugal. Vem i hela friden hade kunnat tro att det passade men wow! Perfekt mjukt och lite bärigt rött vin tillsammans med den perfekt stekta torsken.

Restaurangen är inte så stor, något säger mig att där finns 32 platser. Alla fick lika god service, alla fick känna sig lika speciella som om vi/de var de enda gästerna i restaurangen. Ibland tänkte jag att restaurang managerna, Orhan, var klonad, för han var överallt, utan att för den saken verka stressad. Jag reste mig upp för att gå på toaletten, vips så var han där och visade mig var den fanns. Otroligt.

Efter fisken var det dags för en liten pre-dessert. En liten klick skyr med lite grön, kall ”mossa” och lite mossa. Verkligen uppfriskande.

Desserten var ”Rice pudding, clementines, chestnuts and cinnemon” Toppat med iskall skyrglass. Att man kan göra så gott med risgrynsgröt….

Ricepudding...wow, vilken rätt på Texture, stjärnrestaurang i London — *Rice pudding med Skyr*

Sista vinet var ett vitt vin från Vouvray, Frankrike. Domaine Huet – Clos du Bourg 2007.

När man tror att man är klar

Och när vi trodde att kvällen var slut så kommer denna lilla överraskning till bordet.

Födelsedag på Texture, stjärnrestaurang i London — *Kakor!!!*

Två underbara madeleinekakor, två lakrits macaroner, två truffels och två små vita ploppar av något slag. Hur fin gest är inte det? Efter vi njutit detta var vi mätta och skulle ta tunnelbanan hem till hotellet igen. När vi kom ut i foaljen så vips, stod alla där och skulle säga hejdå, skaka hand och önska oss välkomna tillbaks. Vilken underbar kväll!

Nästa restaurangbesök var på en känd restaurang, de har dock ingen stjärna, men ambitionen var det inget fel på. Så till nästa inlägg skall vi bege oss till Mere by Monica Galetti.

Kram, Lena

Födelsedagsfirande på Que

Mannen frågade mig vad jag önskade mig när jag fyllde år och allt jag kunde komma på var ett restaurangbesök på en restaurang där vi inte tidigare varit. Mina första alternativ var Kiin Kiin i Köpenhamn eller Embassy of Sagrantinia här i Malmö. Sedan började jag fundera på SAV ute vid Klagstorp, men när jag vände och vred på det så kändes inget av det helt rätt att gå på, sådär en tisdag kväll och dessutom hade SAV inte öppet på tisdagen så det föll bort. Istället föll valet på en liten restaurang i hörnet av Sallerupsvägen/Nobelvägen, Restaurang Que.

Fine dining i en bortglömd del av staden

Det är Quan Pham som har en vietnamesisk fine dining restaurang i den här lite bortglömda delen av Malmö. Quan Pham har tidigare jobbat på Gastro i Helsingborg så kunde detta bli annat än bra?

Ni får ursäkta bildkvaliteten i detta inlägget för det var ganska mörkt i lokalen och bilderna är tagna med mobilen.

Quan Pham som har en vietnamesisk fine dining restaurang Que i den här lite bortglömda delen av Malmö — *Restaurang Que*

Servitrisen var superduktig och hann med att ge alla en utomordentlig service. Dessutom var där ganska mycket folk för att vara en tisdagskväll och ändå hann hon med alla utan att verka minsta stressad.

Ha Noi – fem rätter, here we go

Vi valde att testa Ha Noi, en 5 rätters avsmakningsmeny men istället för vinmenyn så tog vi annat vin. Mer om detta längre ner.

Kvällens meny på restaurang Que Malmö — *Kvällens meny*

Man äter med pinnar och om man inte tänker för mycket på hur, så går det hur bra som helst. Fördelen med att äta med pinnar är att man inte stressar i sig maten.

Man äter med pinnar på Que Malmö — Man äter med pinnar

Vackert proslin på Que — Vackert porslin

Fyller man år får man Champagne

Eftersom det var min födelsedag så valde vi att dricka champagne till de första rätterna. Deras vinlista är ganska liten men med väl avvägda viner och till riktigt bra priser! Det blev en Louis Roederer Brut.

En fantastisk champagne som tillhör en av de bästa NV cuveerna utan tvekan.

Som en liten appetizer fick man en sked med friterad potatis toppat med något rött och m skulle ta allt i en munsbit. Det smakade mera och det verkade verkligen lovande inför kvällen.

liten appetizer på Que Malmö — *Appetizer*

Kvällens första rätt var Variation på jordärtskocka, mynta, Bahn cuon, shiitakesvamp och krispig lök. Fantastiskt läckert och gott! Restaurangen använder sig endast av svenska råvaror och lagar sedan vietnamesiskt på det. Lite fusion och spännande, för jag gillar verkligen att de använder sig av våra svenska råvaror.

Variation på jordärtskocka, mynta, Bahn cuon, shiitakesvamp och krispig lök på Quie Malmö — Kvällens första rätt var Variation på jordärtskocka, mynta, Bahn cuon, shiitakesvamp och krispig lök

Friterad mossa?

Det gröna som ligger ovanpå är någon form av friterad mossa och är löjligt gott. Det hade jag absolut kunnat äta som godis. Det snurrade som ligger vid sidan om mossan är friterat jordärtskocksskal. Underst ligger det jordärtskockspuré med lite svamp.

Kvällens andra rätt var gravad hjortfilé med salsa och citrongräs dessutom tillagat till perfektion.

Gravad hjortfilé med salsa och citrongräs på Que — Gravad hjortfilé med salsa och citrongräs

Här har vi mossan igen! Det var tunna, tunna skivor av hjortfilé på tallriken för att avnjutas tillsammans med champagne. Mmmmm…

Kvällens tredje rätt var deras variant på Yum Yum nudlar. Fastän istället för de köpta nudlarna i påse, så hade de gjort små vackra nystan själva och detta serverades med en räkbuljong. Det var lite lagom hetta i buljongen. Bahn-Mi bulle, som i själva verket är som en liten avlång brioche, fylld med röding, gurka, shiso och någon form av majonnäs? Detta har jag då ingen aning om vad det är, men det kändes som om där var något som smakade lite majonnäs.

Kvällens tredje rätt var deras variant på Yum Yum nudlar på Que Malmö — Kvällens tredje rätt var deras variant på Yum Yum nudlar

Nudelsoppan var helt perfekt kryddad med lite hetta och de små briocherna slank väldigt lätt ner trots att man fick äta nudlarna med pinnar och buljongen den drack man upp genom att helt sonika föra skålen till munnen och dricka.

Den lilla fågeln

Nästa rätt skulle vara vaktel så då tog vi in ett rött vin till rätten. En Pinot Noir från Sydafrika, Newton Johnson. Det är ett ganska lätt vin som passar utmärkt till den lilla fågeln.

Smörstekt vaktelbröst och lår med vitlökssauterade svampar, puffad riskaka, rotselleri crème och picklade rotfrukter till. Lite speciellt uppdukat framför oss.

Smörstekt vaktelbröst och lår, vitlökssauterade svampar, puffad riskaka med rotsellericreme och picklade rotfrukter

…och där ligger den lilla pippins huvud och ryggrad och allt på tallriken. Vaktel är en mycket liten och mycket god hönsfågel, som gör att den passar bra till avsmakningsmeny. Det var två små, små bröst och två pyttesmå lår.

Det ser kanske lite läskigt ut men trots det smakar det himmelskt gott.

Puffad riskaka med rotselleri på Que — *Puffad riskaka med rotselleri*

Fastän så är jag egentligen inte sådär jätteförtjust i rotselleri men denna var så mild och len att den var riktigt god.

Hallelulja

Till dessert kom det ut 4 små desserter. Den första skålen var en rostad rissorbet som smakade dessutom exakt som en sorbet gjort på rostat ris. Den andra lilla skålen vågar jag inte ens säga vad det var, men det var fräscht och gott i alla fall och det var inte någon bikaka. Tredje skålen var vit choklad med havtorn (hallelulja!) och sista desserten var en liten maräng gjort på kikärtsspad och därmed helt vegansk, i marängen fanns dessutom en liten fyllning med hallon och thaibasilika.

4 små desserter på Que — 4 små desserter

Det här var alldeles lagom med dessa desserter och dessutom var de var inte speciellt söta heller utan en helt perfekt avslutning på en fantastisk kväll.

Vill man då inte ha denna 5 rätters avsmakningsmeny så hade de dessutom en lite mindre avsmakningsmeny som var helt vegetarisk. Jag är övertygad om att den är minst lika god. Jag tycker absolut att ni skall testa denna underbara lilla restaurang! Vi hade dessutom ingenting alls att klaga över.

Kram, Lena

Tre veckor i Frankrike Del 4, Älskade Champagne och topprestaurangen Les Avises

När vi åkte ner i december månad var det för två saker; vi skulle hämta upp lite förbeställda champagner hos diverse producenter och dessutom skulle vi fira sambons 50:årsdag på Les Avisés, Jacques Selosses restaurang i Avize.

Vi börjar och avslutar i Champagne

Då avslutar vi med var vi startade, nämligen i Champagne! Älskade, underbara Champagne! Både som dryck och som område att besöka!! Jag älskar champagne! Denna magiska pärlande dryck som kan serveras till alla maträtter likväl som att bara sitta och njuta… Champagne skall drickas ofta!

Denna gången valde vi att hyra en lägenhet i Avize hos Veuve J Launad. Perfekt lägenhet på alla sätt och vis, enda minus var att där inte fanns någon trädgård till hundarna och att trappan upp till lägenheten var lite läskig och hal, men annars tip-top! När vi kom på kvällen så var kylen full av champagne så det var bara att välja och vraka.

Cuvee Marie-Joséphine Champagneflaska — *Cuvee Marie-Joséphine*

Cuvee Marie-Joséphine 50% chardonnay och 50% pinot Noir. Överraskande god trots enormt ful etikett! Klart prisvärd!

Kommer man fram sent på kvällen så vill man bara sjunka ner i soffan med ett glas god champagne och bara njuta.

Epernay och Janisson Baradon

Dagen efter åkte vi in till Epernay, en fantastisk liten stad! Vill man leka turist så finns de stora husen Möet Chandon, Mercier, Pol Roger, Perrier Jouet på Avenue de Champagne. Den stora paradgatan med de vackra villorna. Det finns små independent butiker och det finns såklart den butik man bara måste besöka när man är i Epernay. Madame Salvatores champagnebutik som numera drivs av dottern och barnbarnet. Vi valde dock att göra ett besök hos Janisson Baradon och ta en provning där.

Janisson Baradon - Champagneflaskor i rad på en hylla — *Janisson Baradon*

Vi har vid ett flertal tillfällen smakat deras single vineyard-champagner ”Toulette” ”Tue Boeuf” och ”Conges” och aldrig blivit sådär jätteimponerade. ”Tue Boeuf” är ok att dricka men som jag sagt innan, det är inga stora viner. Vi provade oss igenom ett antal champagner och gick därifrån tomhänta och nöjda med det. När provningen egentligen var slut så ville damen i butiken absolut att vi skulle prova deras nya champagne, också en single vineyard (glömt vad den hette – så mycket imponerade den) och hon berättade storyn bakom vinet. Familjen hade velat bygga ett hus och ansökt om bygglov men ej fått det så då bestämde de sig för att sätta vinplantor istället. Hmmm… 500 kronor för en single vineyard med 4 åriga stockar.

Erick De Sousa i Avize

Ett bokat besök som däremot var fantastiskt trevligt var hos den ekologiska odlaren Erick De Sousa i Avize!

Vi blev väl mottagna av sonen, Valentin, som guidade oss igenom hela provningen, berättade om deras filosofi både i vingården och i vineriet.

Vi startade med deras Brut Tradition, en cuvee på 50% Chardonnay, 40% Pinot Noir och 10 % Pinot Meunier. Ren, snygg och drickbar alla dagar i veckan! Denna följt av; Grand Cru Reserve Blanc de blanc, 100% chardonnay och en blend av 2-3 årgångar med minst 25% reservvin. Brut Rosé, 90 % chardonnay och 10 % Pinot Noir, en riktig sommar rosé! 3A, 50% chardonnay från Avize, 25 % Pinot Meunier från Aÿ och 25 % Pinot Noir från Ambonnay. De tre A-byarna. Fantastiskt vin och jag ville bara köpa, köpa, köpa, men det var tyvärr slutsålt… Mycorhize, ekfatslagrat, vildjäst, biodynamisk odlat och det finns bara i 1212 flaskor. Underbart vin! Till sist fick vi testa två olika Cuvee des Caudalies, en non vintage och en 2008. Magic in a bottle!

Det finns mycket att prova i Avize

Är ni i Avize så måste ni boka in ett besök här! Rekommenderas starkt! Vi hann även med två snabba besök hos favoriterna Egly Ouriet och Paul Dethune som båda ligger i byn Ambonnay. När vi åkte från Champagne passade vi även på att besöka Domaine Collet/Champagne Anthime som ligger i Fontaine-Denis som i sin tur ligger lite sydväst om Sezanne. Det är tre bröder, Florent, Vincent och Thomas som tagit över sin pappa Renés vingård. (Fast René finns fortfarande med i bilden och fungerar som bro mellan generationerna där han sitter på kunskapen och bröderna för det nya, innovativa) När René hade vingården sålde de mestadelen av druvorna till cooperativet Nicolas Feuillatte, men efterhand som bröderna kom in i rörelsen så behöll de mer och mer av druvorna och nu behåller de allt. De är nytänkande killar som jobbar mycket med ekfat. Nästa gång vi tittar in hoppas jag att deras långlagrade ratafia (ekfat) skall ha blivit klar för försäljning.

Domaine Collet/Champagne Anthime jobbar både med nya ekliggare.... — *De jobbar både med nya ekliggare….*

Tradiotionella ekfat hos Domaine Collet — *…som med traditionella ekfat*

Är ni nere i Sezanne området så rekommenderar jag ett besök hos killarna! http://www.domaine-collet-champagne.fr/en/accueil/

Födelsedag på topp restaurang Les Avisés

En av anledningarna till att vi valde att bo i Avize var att det råkade bli som så att min kära sambo skulle fylla 50 år, han älskar också champagne och jag skulle bjuda honom på en restaurang. En restaurang där de har champagnes bästa vinlista samt att ägaren gör fenomenala champagner som sambon bara älskar! Domaine Jacques Selosse!! Sonen Anselme driver tillsammans med hustrun Corinne även hotell och restaurang Les Avisés, förutom att han gör outstanding viner! Dit skulle vi gå på kvällen.

Det är en liten restaurang med 20 platser. Sommartid har de fler platser då man kan sitta ute i trädgården. Jag har aldrig någonsin varit på en liknande restaurang. Det var som att stiga in hemma hos någon annan och inte in i en restaurang. Det var lågmält, varmt, mysigt och man kände sig så omhändertagen. Först fick vi slå oss ner i de djupa sofforna innan maten….

Som att stiga in i ett vardagsrum på Restaurang Les Avisés — *Som att stiga in i ett vardagsrum!*

Nu startar kvällen rejält

Här hos Les Avisés började vi med Selosse Initial. En fantastisk champagne med renhet, djup och fyllighet! Vi blev serverade små ostsnacks och små nybakade bröd till detta.

Selosse Initial vin på Les Avises — *Magisk champagne serverade i bästa glasen*

När det sedan var dags att äta blev vi visade in i matsalen där de dukat upp till vårt sällskap. Stämningen var fortfarande lågmäld och mycket, mycket behaglig. All stress hade vi dessutom lämnat bakom oss.

Les Avisés har en meny som passar för dagen, därför vet man aldrig innan vad menyn består av, men vi blev inte besvikna!

Kvällens meny på Les Avises — *Kvällens meny*

Mannen fick välja viner hela kvällen, det var ju liksom hans dag. Så till första rätten, som bestod av halstrad pilgrimsmussla, vaktelbröst, bitar av squash, pumpafrön och kastanj på en puré gjord på butternutpumpa. Först tänkte jag att det var ju lite konstigt kanske att ha både fågel och fisk på samma tallrik men det var s.å h.i.m.l.a g.o.t.t!

halstrad pilgrimsmussla, vaktelbröst, bitar av squash, pumpafrön och kastanj på en puré gjord på butternutpumpa hos Les Avises — *Perfekt stekt pilgrimsmussla och likaså perfekt rosa vaktelbröst*

Till denna rätt valde han en champagne från Jacques Lassaigne som hette Le Cotet. Lassaigne (drivs av sonen Emmanuel) ligger i Aube, väldig nära Troyes. Tyvärr tar han ej emot besök och vinerna får man leta upp i diverse vinbutiker. Le Cotet är en single vineyard där stockarna är runt 40 år. Det är 100 %Chardonnay, vildjäst, lagrat på nya och gamla fat mellan 12-24 månader och sedan på flaska mellan 1-5 år. Nästan inget svavel är tillsatt. Vinet behövde luft innan det blommade ut. Fantastiskt vackert vin!

Nästa rätt på menyn var fisk! Ångkokt havsaborre med saffranskum, fänkål, apelsin, morot och kål. Fisken bara smälte i munnen och var dessutom kokt till perfektion.

Till denna rätten valde mannen ännu ett Selosse vin – Substance. Gjort i 3000 buteljer, gjort i ett solera system där äldsta årgången är från 1986. Ett mycket stort vin som verkligen tog plats!

Selosse vin - Substance finns endast 3000 flaskor — *Substance*

Till kötträtten valde han ett stilla, rött vin men från en av våra favoritproducenter, nämligen Egly Ouriets Ambonnay rouge från 2011. Egly Ouriet gör de absolut bästa röda vinerna i Champagne, utan tvekan. En mogen Ambonnay Rouge är som att dricka en bättre bourgogne. 2011 var en lättare årgång som var drickmogen nu men tål att lagras några år till. När vi var hos Egly och hämtade upp lite viner så hade vi även beställt detta röda vin, fast årgång 2015. Annick Egly berättade att det skulle man bara stoppa in ner i källaren och glömma bort. Framåt 2022 kunde man börja titta på det.

Kötträtten var kalv entrecote, tryffel, polenta och olika sorts kål. Nu började man bli mätt men superlativen fortsätter. Underbart, fantastiskt, magiskt…

Desserten var precis så lagom söt som man vill ha på en lyckad kväll. Det var någon mandelbotten, päron och caramellgrädde/fluff. Åååhhh….

Vilken kväll!!!

Kvällen var fantastisk på Les Avisés med underbart sällskap (Tack, ni vet vem ni är! ) och fabulöst god mat och tillika viner. Servicen var outstanding hela kvällen och stället i sig är en upplevelse i sig. När man sitter och äter så tittar man upp i köket, stilrent och snyggt kök med världens coolaste foto på väggen. Är det någon som vet vem det är på fotot så får ni gärna berätta!!??

Coolt fotogarafi i köket på Les Avises — *Vem är detta?*

Les Avisés är ett ställe som vi gärna kommer att besöka igen. Vinlistan var, i mannens tycke, det bästa man kunde se. Det var dessutom inga hutlösa påslag på vinerna alls.

Dagen innan vi skulle åka ifrån Champagne så hade vi ju ett besök inbokat hos Charles Heidsieck i Reims (Tack Victor!) och det var en liten saga i sig. Att befinna sig 12 meter under Reims vältrafikerade gator, i de oändliga crayererna (hur böjer man det ordet – crayere) och höra inget annat än absolut tystnad. Då det bara var jag, mannen och guiden så var det verkligen tyst…. Åååh ljuva tystnad…

Tills vi ses nästa gång, öppna upp en flaska champagne ikväll och njut.

Här kan ni läsa om del 1 – Jura, Del 2 – Beaujolai och Del3- Sancerre

Kram, Lena