Kom på en workshop – Blommor och bubbel

Min ytterst kreativa granne, Catarina, har kommit på ett nytt koncept. Blommor och bubbel. Hur häftigt är inte det?

Catarina driver ju Kreativt bord och hon är en riktig fena på det där att dekorera med blommor och sånt. Jag däremot kan ingenting om blommor och binderi, tyvärr, MEN jag är ju en fena på vin!

Här är det jag som står och viftar för försöksgruppen i höstas

Så varför inte slå ihop detta och göra en super rolig workshop? Ni kommer till Catarina och binder där en bordsdekoration av säsongens blommor och som är passande till kvällens tema. När dessa är klara så dukas bordet upp med det ni kreerat och jag, Lena, handleder er genom bubblorna.

Som det är idag så har vi två datum som är klara och där man kan boka in sig antingen den 3 Maj och då kör vi italienskt. Eller den 13 juni och då kör vi lite franskt. Ni hör ju själva? Blommor och bu´bbel! Kan man inte någon av dessa datum så kan man boka in sitt eget gäng med samma koncept.

En underskön bukett i härliga färger

Världen är full av sköna bubblor (och blommor) så valmöjligheterna är många. Tidigare i höstas hade vi en fransk mousserande provning med damerna, den kan ni läsa om här. Eller varför inte friska upp minnet med Skräp kontra kvalitet när det gäller mousserande?

Om datumen inte passar eller om temat inte faller er i smaken så fixar vi det. Det är bara att fråga.

Kanske en provning med svenska bubblor?

Hoppas vi ses i sommar!

Kram, Lena

Veckans vintips – Viner från Alsace

Har ni varit i Alsace någon gång? Det där långsmala området som ligger i Frankrike precis på gränsen mot Tyskland? Alsace sträcker sig från Strasbourg i norr ner till Mulhouse i söder. Vingårdarna är ”skyddade” av Vogeserna vilket resulterar i varma somrar och torra höstar.

Byarna är riktigt pittoreska och påminner mer om Tyskland än Frankrike i sin stil. Detta är inte alls konstigt då Alsace har varit franskt, tyskt, franskt igen… Sådär höll de på fram och tillbaks tills det blev franskt. Det är fullt av sneda korsvirkeshus, det är trångt och i vissa byar känns det som om att komma in i en saga.

Riquewihr i Alsace – lånad bild från nätet

I Alsace hittar du både röda, vita och mousserande viner. Torra och söta. Personligen så tycker jag att skall man köpa ett rött vin så skall man ha bra koll på producenten. Deras styrka är vita viner kan jag tycka. Men det finns dock en producent som gör ett fantastiskt rött vin av Pinot Noir. Det är Domaine Agapé som ligger just i Riquewihr. Alla deras viner kan jag rekommendera och de kan privatimporteras från Astridwine.se om man inte är på plats i Frankrike.

En annan favorit är Domaine Schoffit som gör fantastiska rieslingviner! Ibland kommer de på systembolaget och då är det bara att köpa på sig. Å andra sidan är det ju himla trevligt att kunna köpa vinerna på plats. Dessutom får man ju lite semester på köpet, eller hur`?

Rangen – lånad bild från nätet

Domaine Schoffits bästa viner kommer (i mitt tycke) från Rangen. Ni ser hur brant det är? Detta innebär att druvorna blir mer solexponerade vilket i sin tur ger druvor med högre mognad.

Vad skall man leta efter?

Som alla vinregioner så har Alsace sina regler och klassificeringar. Vill man ha ett vin med lite högre kvalitet så skall man se till att det står Alsace Grand Cru på flaskan. Detta innebär att druvorna måste komma från en vingård som har grand cru status och dessutom vara tillverkade av antingen Riesling, Gewürtztraminer, Muscat eller Pinot Gris. Nu finns det ju alltid inga regler utan undantag så det finns ett Grand Cru läge där man även får odla Sylvaner och två där man får odla Pinot Noir. Detta Grand Cru där man får odla Sylvaner heter Zotzenberg. De två Grand Cru där man får odla Pinot Noir heter Hengst och Kirchberg de Barr.

Bild lånad från nätet

Vad säger bilden? Vi ser att vinet kommer från Domaine Schoffit. Sedan ser vi att det står Rangen Grand Cru, då vet vi att druvorna kommer från Rangen och att det är ett Grand cru klassat läge. Efter det kan vi läsa Clos Saint Theobald som är namnet på vinet samt att just denna vingården där druvorna växer, heter så. Vi ser att det är en Riesling och att vinet är från 2015.

Vad betyder då Vendanges Tardives? Det betyder kort och gott ”Late Harvest” eller sent skördade druvor helt enkelt. För att man skall få sätta ut Vendanges Tardives på flaskan så måste det vara gjort på de fyra ovan nämnda druvorna, nämligen Riesling, Muscat, Gewürtztraminer eller Pinot Gris. Druvorna måste dessutom ha kommit upp i en viss sockerhalt innan skörd och där kan vara ädelröta på druvorna. Det kan liksom inte bli fel med ett sådant här vin.

Det finns ytterligare en klassificering som heter Sélection de Grains Nobles och då är det ännu högre sockerhalt i druvorna vid skörd. Detta vin görs bara speciella år och i mindre mängd.

Till sist…

På de ”enklaste” vinerna står det bara Alsace och då kan druvan även vara Sylvaner eller Pinot Blanc, men såklart även från de andra ”ädla” druvorna men då oftast från enklare vingårdslägen på platt mark.

Det finns massor av Alsace viner på systembolaget så det är egentligen bara att börja botanisera och se vad man själv gillar.

Man kan ju inte skriva om Alsace utan att nämna deras ost, Munster, som är en vit kittost. Man kan inte besöka Alsace utan att åka upp i bergen till en så kallad ostfarm. Det är kort och gott en gård som har en massa kor och en restaurang. Det är rustikt på alla sätt och vis men bara så gott och absolut inget för den som inte älskar ost.

Ko från Alsace – lånad bild från nätet

När jag var på en ostgård fick jag in en rykande het gjutjärnsgryta av mindre modell, full med potatis, kryddor och ost. Så gott. Så onyttigt. Och så ett glas kallt rieslingvin till det. Aaaahhhh… Life is good..

Tills nästa gång, ut och testa lite viner från Alsace.

Kram på er, Lena

Hur länge skall vinet sparas?

Det är en fråga som jag ofta får. Hur länge skall vinet sparas? Och det är jättesvårt att svara på men det finns en hel del att tänka på. Jag är en vin nörd och jag har ganska nördiga åsikter när det gäller vin.

Jag tycker till exempel inte alls om när folk åker till systembolaget där man handlar en flaska vin. Sedan slänger man in vinet i bilen eller alternativt ner i en cykelkorg. Man kör hem över gupp och det skakas och har sig. Väl hemma så ställer man flaskan i köket och börjar laga en fin middag. När middagen är klar så tar man den stackars omskakade flaskan och korkar upp denna och häller upp i glasen.

”Ja ja men det är ju inget lagringsvin direkt, det kostade bara 89 kronor” Det är ju sant, ett vin för 89 kronor kanske inte är så lagringsdugligt. Men för den saken skull behöver man inte dricka upp det inom de närmsta 24 timmarna! Ge vinet en chans!

Ett vin som skumpat runt i en bil, cykelkorg eller på en buss, tycker jag personligen, kanske behöver landa lite i flaskan. Nu kan det vara mitt nördiga jag som talar, men… Man kanske inte behöver ha så himla bråttom alltid…

Boule och bubbel som en start av kvällen med känsla av Paris

Även om viner som kostar 79 eller 89 kronor inte är direkt lagringsdugliga så kan du ju lätt spara dem i ett år eller två. Därför så är det ju himla bra att ha ett litet lager av vad jag kallar ”vardagsviner”. Har du ett litet lager hemma, kanske 8-10 flaskor av varierande sorter så behöver man inte korka upp vinet efter en skumpig bilfärd.

Vilka vardagsviner behöver jag ha hemma?

Jag tänker inte ge några specifika tips på viner utan här skall man köpa det man tycker är gott och som passar ens plånbok.

Man bör alltid ha något mousserande vin hemma, kylt och klart. Om vännerna beslutar sig för att dyka in på ett spontan besök så går alltid ett glas mousserande hem. Snabbt och enkelt kan man ju fixa till detta tillbehöret till bubblorna. Sedan bör man ha två flaskor vitt vin. Ett som passar till lättare rätter och ett som passar till lite kraftigare rätter. Detta gäller även rött vin. Två flaskor varav den ena passar till lättare rätter och den andra till kraftigare rätter. Sedan kan jag ju tycka att man alltid skall ha ett ”Det-är-lite-synd-om-mig-idag-så-jag-måste-unna-mig-något-extra-gott-vin” samt ett ”Wohoo-det-måste-vi-fira-vin”

Har du alltid dessa viner hemma så bara du fyller med en ny när det behövs.

Vad skall då lagras?

Som jag nämner tidigare så är det jättesvårt att ge direkta svar på detta men för att ge några exempel. Köper du en champagne där det står ett årtal på så bör man lagra dessa för att på så sätt få ut den optimala upplevelsen av vinet.

Hur länge man skall lagra vinet beror såklart på om året då vinet är tillverkat, är ett superbra, bra, medium eller mediokert år. Här kan du titta i systembolagets årgångstabell för att lära dig mer.

Helt generellt så kan du lagra ett vin från ett superbra år mycket längre än ett vin från ett mediokert år. Men sedan är det ju såklart beroende på producenten… Ni ser, det är väldigt många faktorer som spelar roll hur länge man skall spara ett vin.

Weingut Bründlmayer 2014

Detta vinet köpte en kompis till oss när han var nere och cyklade i Slovenien. Bara av att titta på etiketten så får jag fram en hel del information. Jag vet att vinproducenten heter Weingut Bründlmayer och jag vet att det är en väldigt bra producent nere i Österrike. Vinet är från 2014 och jag vet att just det året var medium. Jag ser att läget/vingården där druvorna kommer ifrån heter Heiligenstein och detta är ett av de bättre vingårdslägena i den regionen. Detta är sådant som jag som är lite nördig tycker är roligt.

Med denna information så visste jag och sambon att vinet var perfekt att dricka nu, 8 år efter skörd.

Detta får nog ligga till sig lite…

Walter Scott – 2019

Detta är ett vin som jag hade bestämt mig för att ”hänga på låset” när det lanserades. Det är en Pinot Noir från en vingård som heter Walter Scott Wines. Vinet är från 2019 så det är fortfarande ett ungt vin. Är man lite nördig så vet man att i Willamette Valley, Oregon USA, så är man väldigt duktig på att odla just Pinot Noir. Man vet också att druvan trivs just där.

Precis som med det tidigare vinet så har detta vinet en vingårdsbeteckning. X Novo Vineyard.

När man vet med sig att vinet är ungt så häller man det på en karaff så det får luftas ordentligt. Detta vinet är väldigt gott att dricka nu men med ett par års lagring så kommer det att bli magiskt.

…Medan detta är ett vin som skall lagras

Chateau d’ Ampuis – 2010

Ännu en favorit-producent! Det finns massor som jag skulle kunna skriva om den här producenten, men då skulle inlägget aldrig ta slut så jag avvaktar. Ha ha ha!

Just detta vinet och denna årgången köpte jag en låda av för en massa år sedan och med jämna mellanrum så har vi testat av vinet. Det är fortfarande en liten bebis så det får fortsätta ligga där det ligger.

Jag hoppas att ni känner att ni lärt er något av detta och att ni nu har små tips på hur ni skall veta om vinet är värt att spara eller inte.

Åh, bara för att ge er en liten hum. För några år sedan fick vi en flaska champagne av en god vän. Champagnen var tillverkad 1952 och när vi hade ynnesten att avnjuta denna så var det mer än 60 år senare….

Kram, Lena

Veckans vintips- Clotilde Davenne Premier Cru Montmains 2020

Många har säkert hört talas om Clotilde Davenne och säkerligen också druckit några av hennes viner. Du hittar många av hennes viner på Systembolaget och det är prisvärda, trevliga viner.

Men vem är Clotilde Davenne? Hon har varit verksam i vinbranchen sedan 1989 och sedan 2004 driver hon den egna egendomen Les Temps Perdus, som ligger i området Chablis. Till vinet som är veckans vintips köper hon in druvorna från kontrakterade odlare.

Själva området Chablis är indelat i olika områden. Man kan säga att det är indelat i fyra olika klassificeringsområden.

Petit Chablis är det lägsta nivån. Chablis är den näst lägsta nivån. Premier Cru är det näst högsta och den högsta heter Grand Cru. Vinerna är dessutom alltid tillverkade av den gröna druvan Chardonnay. Är man ute på bilsemester och är vinintresserad så tycker jag absolut att man skall ta vägarna förbi den lilla pittoreska byn, Chablis. Chablis är alltså både en by och ett vin.

Chardonnay från Chablis

Vinet vi testade kommer från ett Premier Cru-läge. Står det 1er Cru på flaskan så betyder det Premier Cru. ”Montmains” ligger sydväst om byn Chablis och tillsammans med Fôrets och Butteaux utgör de en yta av cirka 118 hektar. Med sina sydöstliga – nordöstliga sluttningar får de den tidiga morgonsolen. Montmains anses då vara ett av de kallare lägen i Chablis vilket gör att druvorna kan skördas senare, vilket kan vara en fördel.

Hur smakar då vinet?

När vi först hällde upp vinet blev vi förvånade över hur pass gult vinet var. Vinet såg nästan ut som om det legat på fat. Med facit i hand så är det de mogna druvorna som ger den gula färgen.

Vinet har en doft av gula, mogna äpplen, honung och bivax. Det är en smörig, komplex doft i näsan som kommer åter i smaken. För att uttrycka det enkelt; detta är ett jävligt gott vin. Men skall jag vara ärlig så är detta vinet inte en Chablis för mig. En chablis för mig skall vara krispig och fräsch med en läskande syra. Men som sagt var; vinet var väldigt gott.

En alldeles gyllene chablis

Vill man beställa vinet så gör man det på Systembolaget via detta artikelnummer 72879. Vinet kostar visserligen lite, 325 kronor. Men som jag brukar säga, det är bättre att dricka vin sällan men bättre vin än ofta och dricka dåligt vin.

Kolla även in Kajsas inlägg här om Vinprovning hemma med smakkombinationer.

Kram, Lena

Veckans vintips- Monicault Domaine Lombard

Det här var ett vin som verkligen överraskade mig! Jag vet egentligen inte vad jag hade väntat mig, men det var inte det här.

En saftig Syrah med sammetslena tanniner och med doft och smak av mörka bär och lakrits. Vinet kommer från ett litet område i Rhone, Frankrike, som heter Brézéme. Det är ett relativt okänt område och med sina 30 hektar är det också väldigt litet.

Veckans vintips- Monicault Domaine Lombard

Det unga paret Pauline Sapet och Jonathan Alméras tog över egendomen för inte så länge sedan. De driver den ekologiskt och biodynamiskt och eftersom det är så brant där och odlingen är terrasserad s¨å använder man inte traktorer.

Istället för traktor använder man häst, precis som man gjorde förr. Allt arbete i vinodlingarna sker för hand och såklart är druvorna handskördade.

De bastanta arbetshästarna gör ett gediget jobb (lånad bild från nätet)

Vinet smakade mer och jag kände direkt att detta är en vingård jag gärna vill besöka. Unga drivna människor som jobbar ekologiskt och gör bra viner är alltid värt ett besök.

Hur hittar man då Veckans vintips- Monicault Domaine Lombard?

Jag blev tipsad om att testa Pontus Modigs ”Vinlådan”. Vinlådan lanseras 4 gånger om året, en låda inför varje årstid och den innehåller 6 viner. Jag fick hem den första lådan tidigare i somras och detta vinet var ett av vinerna. Är du intresserad av viner som är ekologiska, ofta biodynamiska, kommer från småskaliga vinbönder och inte kostar en förmögenhet, ja, då kan detta vara för dig.

Förutom att du får hem 6 viner, så får du även hem en liten booklet med information om varje vin samt ett recept som passar till vinet.

Bor du i Malmö området och gillar naturliga viner så kan ett besök på Mutantur vara att rekommendera. De har både god mat och goda viner. Läs om när vi firade Kajsa här:

Ardeaseal

Om ni vill ha lite nördig information så är korken i vinet lite speciell. Det är , som ni ser, ingen naturkork, utan en kork av bioplast. Detta i sin tur är en biomassa som är utvunnit från sockerrör, sockerbetor, majsstärkelse, cellulosa och vegetabiliska oljor.

Fördelarna med en sådan här kork är att du slipper korkskadade viner och det är miljövänligt.

Tills nästa veckans vintips, Drick mindre men bättre.

Kram, Lena

Pot au feu och min längtan till Frankrike

Pot au Feu

Vet inte varför min dragningskraft till Frankrike är så stor. Kanske är det för det är ett sådant romantiskt land? Fylld med god mat och goda viner? Bondromantiken, kulturen eller vad?? Idag råder vi bot på längtan och lagar grytan pot au feu.

Vinstockar i rader i Champagne Frankrike. I bakgrunden ser man en liten by och sjö nere i en dal.

När jag var 7 och 9 år var vi i Tignes. Där och då var det att leka Ingemar Stenmark i backen, fascineras av de pälsiga moonbootsen som de vuxna bar och drömmen om de gulliga pälsdjuren i skyltfönstret som lockade. Då hade jag verkligen inget intresse för mat.

Ingemar Stenmark i backen
Ungefär så här såg jag ut i skidbacken när jag var 7 år…som Stenmark. Lånad bild

Som vuxen har jag varit i Frankrike två snabba turer. På hemvägen från Florence så mellanlandade vi i Paris i 23 H. Ett knappt dygn fyllt med sevärdheter, dingla med benen vid kanten till Seine men även att slå oss ner på ett litet hörnbistro i Montremart för ett glas vin. Andra gången var en dagsresa till Champagne för champagneprovning på två Champagnehus och även ett besök hos kultförklarade Madame Salvatori. Vilken resa!

Butik Salvatori i Epernay
Butik Salvatori i Epernay

När man nu inte är i Frankrike på resa, så kan man i stället låta sig på de franska smakerna hemma. På spisen puttrar en gryta – Pot au feu och på radion sjunger dessutom Edith Piaff. Vi insuper känslan av att vara där fast vi är här. Pot au feu anses dessutom vara en national rätt som hedrar bordet för både fattig och rik, kärnan i det franska familjehemmet. Det får bli kärnan i vårt hem också.

Pot au feu

1 kg Högrev med ben

2 St. Morötter

1 St. Fänkål

2 St Gula lökar

8 potatisar

2 Tsk Timjan

150 Gram bönor t.ex haricots Vertes

1 Purjolök

2 tsk Salt

4 Msk hackade färska örter t.ex persilja, gräslök, körvel

Lägg högrevet i en gryta och skölj under rinnande vatten. Täck med kallt vatten och koka upp. Häll av vattnet och skölj köttet igen och täck sedan med vatten 3 cm ovanför köttet. Koka därefter upp igen och skumma av.

Skala lök och morötter. Skär moroten i slattar och löken i halvor. Lägg ner i grytan, krydda med salt, timjan och lagerblad. Sjud därefter i 1,5-2 timmar eller tills köttet lossnar från benet. Tillsätt vatten under kokningen så det når 3 cm över köttet.

Skär potatisen i bitar, fänkålen i klyftor och ansa bönorna. Ta upp lök och morötter och lägg ner potatis, fänkål och bönor, koka dem mjuka. Ansa sedan purjolöken och skär i stora bitar. Tillsätt den mot slutet av grönsakernas koktid. Ta därefter upp köttet och skär i bitar för att sedan lägga tillbaka i grytan igen. Lägg ner örterna.

Vill man dessutom göra en hel dag i franskt tema så kan man starta med frukost bak på morgonen, varm choklad på balkongen, boule i parken och dessutom en mustig gryta på kvällen. Då kör ni en vacation in a box dag likt denna.

frukost a´la Paris
Fransk frukost

Mer om Lenas semester i Frankrike kan ni läsa om här: JuraBeaujolais – Loire/ SancerreLes Avises

Eller kanske bara krypa upp i soffan och titta på film med fransk touch.

Njut av dagen, vartän den bär med dig!

Au revoir Kajsa

Får jag dela med mig av lite favoritchampagner?

Jag älskar champagne! Det är så lätt att tycka om och jag förstår verkligen inte dem som säger att de inte gillar det. Hur kan man inte tycka om det? De måste ha haft oturen att smakat dåliga champagner, för de finns!! Det är inget att sticka under stol med! Champagne kan vara surt och otillgängligt och då är det ju inte vidare trevligt att dricka, men om man dricker god champagne, hur kan man inte tycka om det? Det är ett av livets stora mysterium…

Generellt så delar man upp champagne i tre kategorier; standard, årgång och prestige.  En standardchampagne är en blandning av många olika årgångar och husen/producenterna har alltid stora lager av reservvin att tillsätta. Årgångschampagne eller Vintage gör man bara de bästa åren och när det kommer till prestigevinerna så är det beroende på de olika husen. Ett exempel är Charles Heidsiecks Blanc de Millenaire som nu finns ute på marknaden och det är årgång 2004, dessförinnan var det årgång 1995 som släpptes, ingenting där emellan.

Vad som kan vara bra att veta är att årgångschampagnerna går in i tunnlar och kan stanna där i flera år, de är i princip odrickbara utan dekantering. Ett bra exempel på detta är Möet Chandons Vintage 2008. Den är för tillfället väldigt, väldigt knuten och inte alls angenäm att varken dofta på eller dricka. Den skall bara glömmas bort i ett par år innan man dricker den. Med detta inte sagt att man inte skall köpa dessa viner! 2008 är en superårgång och trillar man över en champagne från denna årgången så skall man köpa och lägga undan.

En standard champagne som jag verkligen gillar är Charles Heidsieck.

Charles Heidsieck brut
Charles Heidsieck brut

Charles Heidsieck är ett relativt litet hus men gör fantastiskt goda viner!! De ligger längre än de flesta på sina champagner innan de kommer ut på marknaden. Exempel på hur deras brut fungerar. Vinet skördas 2010, kommer ner i källaren 2011 då cirka 60% är årgång 2010 och resterande 40% är deras reservvin som har legat i minst 10 år. Sedan degorgeras flaskorna i april 2017 och kommer på marknaden några månader efter. Så de ligger i genomsnitt cirka 6 år på sin jästfällning.  Detta vinet kostar 457 kronor här i Sverige och det är väl värt pengarna!!

Andra bra standard champagner som är värda att nämnas är Bollinger – Special Cuvee för 469 kronor, Deutz – Brut Classic för 415 kronor och Louis Roederer – Brut Premier för 419 kronor.  Alla drickfärdiga nu och alla goda om än olika, så det gäller att hitta sin egen smak.

Så har vi då Vintagechampagnerna. De champagner som har en årgång utsatt på flaskan och som bara innehåller druvor från den årgång som det står att det är. Det är inte alla årgångar som man gör en vintagechampagne, åtminstone inte om man är ett hus av aktning.  Det gäller att veta lite om årgångarna, om de är bra eller mindre bra och detta för att veta hur länge man kan/ska lagra flaskorna. Sedan finns det ju de som fullständigt struntar i om ett vin skall lagras eller inte och dricker glatt en Cristal från 2009 nu. Utslängda pengar tycker jag, surtanten, och ingen respekt för vinmakaren.

Hur som helst så är vintagechampagner snäppet bättre kvalitet än standard champagnerna och därför även lite dyrare.  En som jag hängde på låset för att köpa när den släpptes var Louis Roederer Vintage 2008.

Vintage 2008 Louise Roederer
Vintage 2008

Den får ligga och gosa till sig i ett par år då 08-orna precis har gått in i en tunnel och stängt sig fullständigt. Jag minns inte riktigt vad denna kostade men den årgången som finns på systembolaget nu, 2012, kostar 575 kronor. Köpläge!!

Andra producenter med trevliga vintagechampagner är Möet Chandon, Pol Roger, Deutz och Charles Heidsieck och såklart Egly Ouriet, en av favoriterna här hemma. Men som sagt, ni får mer ut av vinet om ni sparar det så det får utvecklas.

En champagne som borde vara en prestige med tanke på priset men som inte är det eftersom detta är husets ”enklaste” vin är Krug – Grande Cuvee.

Krug Grande Cuvee
Krug Grande Cuvee

En magisk champagne! Såå så god och så så dyr. Kostar 1529 kronor på systembolaget men om man verkligen vill unna sig något eller om man har något att fira så är detta champagnen att köpa. Drickfärdig när den släpps. Krug gör både vintage och prestigechampagner men dessa kommer sällan till Sverige.

Sedan kommer prestigevinerna, husens flaggskepp som kostar mycket och smakar mer. Där kommer ovan nämnda Cristal från Louis Roederer. En underbar champagne som skall lagras! För något år sedan fick jag smaka 1996 och den var lite ung fortfarande faktiskt… Vem har inte hört talas om Dom Perignon? Möet Chandons prestigechampagne? Det kan man dricka 7 dagar i veckan om man har råd, så gott är det. 1380 kronor på systembolaget.

En av mina favoritprestiger är Pommerys Cuvee Louise.

Pommery Cuvee Louise
Cuvee Louise

Det är så vackert och så gott så änglarna sjunger. Jag har haft lyckan att även få prova deras Cuvee Louise Rosé. Jag seglade på små moln hem den kvällen. På systembolaget finns Cuvee Louise 2004 för endast 999 kronor. Rosén finns inte i Sverige men hittar ni den utomlands så köp!

Andra lysande prestigechampagner är förutom de jag nämnt innan såklart Charles Heidsieck – Blanc de Millenaire, Perrier Joüet – Belle Epoque, Taittanger – Comtes de Champagne bara för att nämna några.

Detta är några av mina favoriter…. Nu är jag himla spänd på att få höra vilka favoriter ni har?

Här kan ni läsa lite mer om Champagne

Kram, Lena

Tre veckor i Frankrike Del 4, Älskade Champagne och topprestaurangen Les Avises

När vi åkte ner i december månad var det för två saker; vi skulle hämta upp lite förbeställda champagner hos diverse producenter och dessutom skulle vi fira sambons 50:årsdag på Les Avisés, Jacques Selosses restaurang i Avize.

Vi börjar och avslutar i Champagne

Då avslutar vi med var vi startade, nämligen i Champagne! Älskade, underbara Champagne! Både som dryck och som område att besöka!! Jag älskar champagne! Denna magiska pärlande dryck som kan serveras till alla maträtter likväl som att bara sitta och njuta… Champagne skall drickas ofta!

Denna gången valde vi att hyra en lägenhet i Avize hos Veuve J Launad. Perfekt lägenhet  på alla sätt och vis, enda minus var att där inte fanns någon trädgård till hundarna och att trappan upp till lägenheten var lite läskig och hal, men annars tip-top! När vi kom på kvällen så var kylen full av champagne så det var bara att välja och vraka.

Cuvee Marie-Joséphine Champagneflaska
Cuvee Marie-Joséphine

Cuvee Marie-Joséphine 50% chardonnay och 50% pinot Noir. Överraskande god trots enormt ful etikett! Klart prisvärd!

Kommer man fram sent på kvällen så vill man bara sjunka ner i soffan med ett glas god champagne och bara njuta.

Epernay och Janisson Baradon

Dagen efter åkte vi in till Epernay, en fantastisk liten stad! Vill man leka turist så finns de stora husen Möet Chandon, Mercier, Pol Roger, Perrier Jouet på Avenue de Champagne. Den stora paradgatan med de vackra villorna. Det finns små independent butiker och det finns såklart den butik man bara måste besöka när man är i Epernay. Madame Salvatores champagnebutik som numera drivs av dottern och barnbarnet. Vi valde dock att göra ett besök hos Janisson Baradon och ta en provning där.

Janisson Baradon - Champagneflaskor i rad på en hylla
Janisson Baradon

Vi har vid ett flertal tillfällen smakat deras single vineyard-champagner ”Toulette” ”Tue Boeuf” och ”Conges” och aldrig blivit sådär jätteimponerade. ”Tue Boeuf” är ok att dricka men som jag sagt innan, det är inga stora viner. Vi provade oss igenom ett antal champagner och gick därifrån tomhänta och nöjda med det. När provningen egentligen var slut så ville damen i butiken absolut att vi skulle prova deras nya champagne, också en single vineyard (glömt vad den hette – så mycket imponerade den) och hon berättade storyn bakom vinet. Familjen hade velat bygga ett hus och ansökt om bygglov men ej fått det så då bestämde de sig för att sätta vinplantor istället. Hmmm…  500 kronor för en single vineyard med 4 åriga stockar.

Erick De Sousa i Avize

Ett bokat besök som däremot var fantastiskt trevligt var hos den ekologiska odlaren Erick De Sousa i Avize!

De Sousa
De Sousa

Vi blev väl mottagna av sonen, Valentin, som guidade oss igenom hela provningen, berättade om deras filosofi både i vingården och i vineriet.

Vi startade med deras Brut Tradition, en cuvee på 50% Chardonnay, 40%  Pinot Noir och 10 % Pinot Meunier. Ren, snygg och drickbar alla dagar i veckan! Denna följt av; Grand Cru Reserve Blanc de blanc, 100%  chardonnay och en blend av 2-3 årgångar med minst 25% reservvin. Brut Rosé, 90 % chardonnay och 10 % Pinot Noir, en riktig sommar rosé! 3A, 50% chardonnay från Avize, 25 % Pinot Meunier från Aÿ och 25 % Pinot Noir från Ambonnay. De tre A-byarna. Fantastiskt vin och jag ville bara köpa, köpa, köpa, men det var tyvärr slutsålt… Mycorhize, ekfatslagrat, vildjäst, biodynamisk odlat och det finns bara i 1212 flaskor. Underbart vin! Till sist fick vi testa två olika Cuvee des Caudalies, en non vintage och en 2008. Magic in a bottle!

7 mycket bra viner hos De Sousa
7 mycket bra viner hos De Sousa

Det finns mycket att prova i Avize

Är ni i Avize så måste ni boka in ett besök här! Rekommenderas starkt! Vi hann även med två snabba besök hos favoriterna Egly Ouriet och Paul Dethune som båda ligger i byn Ambonnay. När vi åkte från Champagne passade vi även på att besöka Domaine Collet/Champagne Anthime som ligger i Fontaine-Denis som i sin tur ligger lite sydväst om Sezanne. Det är tre bröder, Florent, Vincent och Thomas som tagit över sin pappa Renés vingård. (Fast René finns fortfarande med i bilden och fungerar som bro mellan generationerna där han sitter på kunskapen och bröderna för det nya, innovativa) När René hade vingården sålde de mestadelen av druvorna till cooperativet Nicolas Feuillatte, men efterhand som bröderna kom in i rörelsen så behöll de mer och mer av druvorna och nu behåller de allt. De är nytänkande killar som jobbar mycket med ekfat. Nästa gång vi tittar in hoppas jag att deras långlagrade ratafia (ekfat) skall ha blivit klar för försäljning.

Domaine Collet/Champagne Anthime jobbar både med nya ekliggare....
De jobbar både med nya ekliggare….

Tradiotionella ekfat hos Domaine Collet
…som med traditionella ekfat

Är ni nere i Sezanne området så rekommenderar jag ett besök hos killarna! http://www.domaine-collet-champagne.fr/en/accueil/

Födelsedag på topp restaurang Les Avisés

En av anledningarna till att vi valde att bo i Avize var att det råkade bli som så att min kära sambo skulle fylla 50 år, han älskar också champagne och jag skulle bjuda honom på en restaurang. En restaurang där de har champagnes bästa vinlista samt att ägaren gör fenomenala champagner som sambon bara älskar!  Domaine Jacques Selosse!!  Sonen Anselme driver tillsammans med hustrun Corinne även hotell och restaurang Les Avisés, förutom att han gör outstanding viner! Dit skulle vi gå på kvällen.

Restaurang Les Avisés
Så här ser det ut dagtid

Det är en liten restaurang med 20 platser. Sommartid har de fler platser då man kan sitta ute i trädgården. Jag har aldrig någonsin varit på en liknande restaurang. Det var som att stiga in hemma hos någon annan och inte in i en restaurang. Det var lågmält, varmt, mysigt och man kände sig så omhändertagen.  Först fick vi slå oss ner i de djupa sofforna innan maten….

Som att stiga in i ett vardagsrum på Restaurang Les Avisés
Som att stiga in i ett vardagsrum!

Nu startar kvällen rejält

Här hos Les Avisés började vi med Selosse Initial. En fantastisk champagne med renhet, djup och fyllighet! Vi blev serverade små ostsnacks och små nybakade bröd till detta.

Selosse Initial vin på Les Avises
Magisk champagne serverade i bästa glasen

När det sedan var dags att äta blev vi visade in i matsalen där de dukat upp till vårt sällskap. Stämningen var fortfarande lågmäld och mycket, mycket behaglig. All stress hade vi dessutom lämnat bakom oss.

Les Avisés har en meny som passar för dagen, därför vet man aldrig innan vad menyn består av, men vi blev inte besvikna!

Kvällens meny på Les Avises
Kvällens meny

Mannen fick välja viner hela kvällen, det var ju liksom hans dag. Så till första rätten, som bestod av halstrad pilgrimsmussla, vaktelbröst, bitar av squash, pumpafrön och kastanj på en puré gjord på butternutpumpa. Först tänkte jag att det var ju lite konstigt kanske att ha både fågel och fisk på samma tallrik men det var s.å h.i.m.l.a g.o.t.t!

halstrad pilgrimsmussla, vaktelbröst, bitar av squash, pumpafrön och kastanj på en puré gjord på butternutpumpa hos Les Avises
Perfekt stekt pilgrimsmussla och likaså perfekt rosa vaktelbröst

Till denna rätt valde han en champagne från Jacques Lassaigne som hette Le Cotet. Lassaigne (drivs av sonen Emmanuel) ligger i Aube, väldig nära Troyes. Tyvärr tar han ej emot besök och vinerna får man leta upp i diverse vinbutiker. Le Cotet är en single vineyard där stockarna är runt 40 år. Det är 100 %Chardonnay, vildjäst, lagrat på nya och gamla fat mellan 12-24 månader och sedan på flaska mellan 1-5 år. Nästan inget svavel är tillsatt. Vinet behövde luft innan det blommade ut. Fantastiskt vackert vin!

Le Cotet
Champagne från Aube

Nästa rätt på menyn var fisk! Ångkokt havsaborre med saffranskum, fänkål, apelsin, morot och kål. Fisken bara smälte i munnen och var dessutom kokt till perfektion.

Ångkokt havsaborre med saffranskum, fänkål, apelsin, morot och kål
Havsaborre med apelsin – oväntad men lyckad kombination!

Till denna rätten valde mannen ännu ett Selosse vin – Substance. Gjort i 3000 buteljer, gjort i ett solera system där äldsta årgången är från 1986. Ett mycket stort vin som verkligen tog plats!

Selosse vin - Substance finns endast 3000 flaskor
Substance

Till kötträtten valde han ett stilla, rött vin men från en av våra favoritproducenter, nämligen Egly Ouriets Ambonnay rouge från 2011. Egly Ouriet gör de absolut bästa röda vinerna i Champagne, utan tvekan. En mogen Ambonnay Rouge är som att dricka en bättre bourgogne. 2011 var en lättare årgång som var drickmogen nu men tål att lagras några år till. När vi var hos Egly och hämtade upp lite viner så hade vi även beställt detta röda vin, fast årgång 2015. Annick Egly berättade att det skulle man bara stoppa in ner i källaren och glömma bort. Framåt 2022 kunde man börja titta på det.

Kötträtten var kalv entrecote, tryffel, polenta och olika sorts kål. Nu började man bli mätt men superlativen fortsätter. Underbart, fantastiskt, magiskt…

kalv entrecote, tryffel, polenta och olika sorts kål
Kalv entrecote med tryffel och polenta

Desserten var precis så lagom söt som man vill ha på en lyckad kväll. Det var någon mandelbotten, päron och caramellgrädde/fluff. Åååhhh….

mandelbotten, päron och caramellgrädde/fluff
Kvällens dessert

Vilken kväll!!!

Kvällen var fantastisk på Les Avisés med underbart sällskap (Tack, ni vet vem ni är! ) och fabulöst god mat och tillika viner. Servicen var outstanding hela kvällen och stället i sig är en upplevelse i sig. När man sitter och äter så tittar man upp i köket, stilrent och snyggt kök med världens coolaste foto på väggen. Är det någon som vet vem det är på fotot så får ni gärna berätta!!??

Coolt fotogarafi i köket på Les Avises
Vem är detta?

Les Avisés är ett ställe som vi gärna kommer att besöka igen. Vinlistan var, i mannens tycke, det bästa man kunde se. Det var dessutom inga hutlösa påslag på vinerna alls.

Dagen innan vi skulle åka ifrån Champagne så hade vi ju ett besök inbokat hos Charles Heidsieck i Reims (Tack Victor!) och det var en liten saga i sig. Att befinna sig 12 meter under Reims vältrafikerade gator, i de oändliga crayererna (hur böjer man det ordet – crayere) och höra inget annat än absolut tystnad. Då det bara var jag, mannen och guiden så var det verkligen tyst…. Åååh ljuva tystnad…

Tills vi ses nästa gång, öppna upp en flaska champagne ikväll och njut.

Här kan ni läsa om del 1 – Jura, Del 2 – Beaujolai och Del3- Sancerre

Kram, Lena

Tre veckor i Frankrike – Del 3 Franska getter och några vinproducenter att besöka

Innan vi åkte mot Beaujolais i Frankrike var vi en vecka i Loire området, närmare bestämt i den lilla, lilla byn Frétoy, Thauvenay vid  Sancerre.  I den lilla byn fanns bara några hus och man fick gå några kilometer till en annan by för att handla sina baguetter men med två hundar med på resan så blev det en bra morgonpromenad för alla. Vi hade hyrt en chalet, väldigt väldigt petit, men funktionell med fullt utrustat kök med matplats, dusch, toalett och världens minsta sovrum. Dessutom låg det precis bredvid en vingård så utsikten var fantastisk.  Vi hade bestämt ganska tidigt att vi skulle laga maten själva under veckan, med några undantag för luncher som bestod att varm Chevré ost sallad. Det är så gott!! Jag hade kunnat leva på det! Dock känner jag lite för Chevré ost som jag känner för Foie Gras… Det är verkligen gott men hur har djuren det?

Sancerre och getterna

Vi har varit i Sancerre, Frankrike många, många gånger men inte förrän de senare gångerna har vi haft lite som mission att leta upp de där getterna. Denna gången kände jag ett väldigt stort begär efter att få se dem så vi la en dag på det. Inte en getjävel så långt ögat kan nå! Vi åkte till och med till en så kallad Crottin men icke! Där finns små fina butiker där du kan köpa getost i alla de former, men själva geten lyser med sin frånvaro. Nu var det i och för sig december månad, men för årstiden var det milt och dessutom så såg vi inga djurstallar ens där getterna kunde tänkas bo i och vi hörde inga getter och vi har aldrig sett några getter även om vi varit där i augusti månad! Jag vet inte om det är sant men någon berättade att getterna aldrig får vistas ute för de ger mer mjölk om de är inomhus och är det på det viset så är det riktigt, riktigt illa…. Förstår ni mitt dilemma?

Någon get har vi aldrig sett
Någon get har vi aldrig sett…

Inga getter men fantastiska viner

Inga getter men väl vin! I Sancerre-området odlas Sauvignon Blanc och Pinot Noir. De röda vinerna är väl inte det man åker dit för men deras sauvignon blanc viner…. Wow! Druvan man antingen hatar eller älskar med sina distinkta toner av kattkiss, krusbär, svartvinbärsblad…. Jag älskar det. Verkligen älskar. Området delas upp i Sancerre, Pouilly Fumé, Menetou Salon, Reuilly och Quincy där Sancerre och Pouilly Fumé anses vara de bästa. Vinerna är lite fetare, lite större i Sancerre medan de i Pouilly Fumé anses vara lite elegantare med mer mineralitet och stramhet.

Domaine  Laporte i Saint-Satur

Jag tänkte börja berätta om Domaine  Laporte i Saint-Satur i Frankrike. Anlades 1850 och har varit i Laportes ägo fram till 1986 då Henri Bourgeois köpte firman. Estate Laporte är ekocertifierad och de har ett nära samarbete i vinkällaren och därför är det höga kvalitetstänket detsamma. Båda har även odlingar på Nya Zeeland. Vi fick en grundlig provning av alla deras viner och vi blev glatt överraskade över den höga kvaliteten till bra priser.  Rena, snygga viner både från Sancerre, Pouilly Fumé och Nya Zeeland. Priserna låg i genomsnitt runt 15 euro per flaska och det känns som ett väldigt bra pris.

Dessa kan jag varmt rekommendera:

  • Le Grand Rochoy – vit Sancerre
  • La Comtesse – vit Sancerre på sent skördade druvor
  • La Vigne de Beaussoppet – vit Pouilly Fumé

Passionerad fransman hos Laporte
Passionerad fransman hos Laporte

”storebror” Henri Bourgeois i Chavignol

Såklart var vi då hos ”storebror” Henri Bourgeois i Chavignol i Frankrike med! Det är ett av de mer proffsiga ställen att ha provning på. De besitter en enorm kunskap och skulle de gå bet på en fråga så tar de snabbt reda på svaret. Det finns nog ingen som har mer druvtypiska viner än Henri Bourgeois! Man får prova riktigt många viner och när de märkte att vi var intresserade och kunniga så åkte lite äldre årgångar fram så man kunde se vad ett ungt vin hade för potential.  Är ni nere i Chavignol så måste man besöka dem! Vill man sedan äta en rejäl lunch så finns ett perfekt ställe nere i byn som jag dessvärre glömt namnet på men de hade den godaste coq au vin jag någonsin ätit och den var gjord på riktig ungtupp som sig bör.

Trevlig provning av Henri Bourgeois viner
Trevlig provning av Henri Bourgeois viner

Spottkopp
Spottkopp!

Till och med spottkoppen var fantastisk! Liten, nätt och behändig och dessutom snygg! Föll handlöst för den så jag har bett min väninna att försöka dreja några till mig.

Domaine Didier Dagueneau
Domaine Didier Dagueneau

Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain

Det besök som gjorde starkast avtryck på oss denna gången var när vi lyckades få till ett besök på Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain i Frankrike. En riktig kult producent! Vi har varit där förut och träffat Didier själv, en mycket speciell man som gjorde fantastiska viner och gick sin egen väg. Han odlade biodynamiskt och filosofin var att vinerna gör sig ute i vinodlingen. Han hade inget behov av att skaffa sig vänner, han ville istället göra de bästa sauvignon blanc vinerna som det bara gick! Han var den första, mig veterligen, som sålde ett Pouilly Fumé vin på oympade stockar. Asteroid. Detta säljs för runt 4-5000 kronor från gården. När det väl finns att få tag på. Det görs i väldigt små kvantiteter.  Didier var mer som en äventyrare än bara en vinbonde. Han körde hundspann på vintrarna och hans hundar bodde i gamla ektunnor som han gjort om till hundkojor. Han körde motorcykel och flög flygplan. Dessvärre var det också det som tog hans liv alldeles för tidigt. Han störtade med ett ultralätt flygplan i Cognac-regionen och dog, endast 52 år gammal.

Didier Dagueneau 1956-2008 lånad bild
Didier Dagueneau 1956-2008 lånad bild

Vinfat av modern tappning

Hans två barn, Louis-Benjamin och Charlotte, driver tillsammans vingården, i samma anda som sin far gjorde. Fast slädhundarna är borta och alla deras fina hundkojor av ekfat är också borta. Men hur som helst så lyckades vi få tid för ett besök! Först en rundtur i deras fatkällare där de har lite speciell form på sina ekfat.

Cigarrformade ekfat hos Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain
Cigarrformade ekfat

Men man måste hänga med i utvecklingen så de hade införskaffat ett ägg i ek!

Vin fat i form av ett ägg
Ägg i ek.

Därefter gick vi ut till övriga vineriet där de hade alla ståltankar och där fick vi smaka alla viner som låg på ståltank (2016). Mycket intressant och väldigt lärorikt. När vi fått smaka igenom tankarna fick vi en ”vanlig” provning av vinerna; Buisson-Renard, Silex, Pur Sang samt en ny cuvee som Louis-Benjamin gjort och Les Jardins de Babylone från deras egendom i Jurancon. Fantastisk provning av både nyare och lite äldre årgångar.

Didier Dagueneau vine
Didier Dagueneau viner

Efter två timmar fullpackade med information och viner åkte vi lyckliga därifrån med lite viner i bagaget. Hade vi kunnat så hade vi köpt mer men nästan allt var slutsålt, men vi fick med oss lite i alla fall.

Sammanfattning av Sancerre med omnejd i Frankrike. Det är ett fantastiskt ställe och väldigt vackert! Där finns massor av producenter att besöka och restauranger i alla prisklasser. La Tour i Sancerre är en 1-stjärnig restaurang som är väl värt ett besök! Vi har varit där för några år sedan och maten är outstanding! Sedan måste man ju hoppa in och ta en varm getostsallad någonstans…. Det är ju så gott…

Nästa gång avslutar vi resan med där vi började, nämligen i Champagne, Frankrike där vi hade ett besök på Les Avises när mannen fyllde 50!

Här kan du läsa om Del 1 Jura och Del 2 Beaujolais

Här kan du lästa om Del 4 – Champagne

Kram, Lena

Tre veckor i Frankrike del 2 – Beaujolais – Lite viner och restaurangbesök

Innan vi åkte till Chateau Chalon så var vi Beaujolais, ett distrikt i de södraste delarna av Bourgogne. De är kanske mest kända för Beaujolais Nouveau, ett lätt, fruktigt vin som alltid släpps den tredje torsdagen i november. Druvan är Gamay. Somliga hävdar dessutom att den i bästa fall kan liknas vid en Pinot Noir från Bourgogne.

Vänliga och hjälpsamma

Det finns 10 st cru-byar i Beaujolais och på dessa viner får man sätta ut bynamnet på flaskorna. Det är också från dessa byar som de bästa vinerna kommer från. Det är inte speciellt fancy i vinerierna och vinerna är dessutom inte speciellt dyra heller. Vi hittade Domaine de la Plaigne som vi ville besöka. Människor är väldigt snälla och hjälpsamma i vindistrikt, så en dam i en butik tog sig tid att ringa dem. En man som var vän med damen, tog sig tid att visa oss vägen dit så det var bara för oss att följe efter hans bil. Vi hade aldrig hittat dit om inte han visat vägen så det tackar vi för! Efter en rundtur i vineriet gick vi ner i källaren och hade provsmakning.

Domaine de la Plaigne, Beaujolais
Domaine de la Plaigne

Rena, bra viner som tålde lagring. De hade viner från lite olika cru-byar bland annat Morgon, Moulin a vent och Régnié. Sonen skulle väl så småningom ta över gården, just nu hade han ett fält med Chardonnay som han experimenterade med. Bästa vinet var ett fatlagrat vin.

Exellence, Domaine De La Plaigne
Exellence som vunnit silvermedalj

Handviftning och gester

En annan dag skulle vi till Domaine Chateau de Grand Pre. Det är en biodynamisk odling i Fleurie som gör fantastiska naturviner. Egentligen skulle vi få träffa sonen Romain (som kunde bra engelska) men då hans lilla son blivit sjuk så fick den gamla fadern, Claude, på domainen att ta hand om oss. Vilken underbar man!! Fastän han inte kunde så mycket engelska så blev det handviftningar, gester och ord istället för meningar och slutade med ett fantastiskt besök! Claude visade oss maskinparken som bestod av 4 olika traktorer (nu är jag elak men de såg ut att vara från slutet av 18oo-talet så speciellt modernt var det inte!) med diverse maskiner på för ogräshackning, plöjning etc. Han visade oss markerna och att de gödslade med hästgödsel. Han visade oss dessutom vineriet och berättade stolt om sin son som tagit miljötänket ett snäpp längre och börjar göra naturviner.

Domaine Chateau de Grand Pre provningsrum, Beaujolais
Ett fint litet provningsrum i källaren

Vinerna var mycket rena och packat med frukt. Naturviner av bästa sort!

Cuvee Sputnik
Cuvee Sputnik

Äggformat är det nya runda

Cuvee Sputnik är jäst på en så kallad äggformad tank, som är mycket populär bland vinmakare just nu. Finns i olika material och storlekar. Just detta ägget fick vi inte se då det stod i en annan byggnad. Namnet kom efter att det här ägget hade anlänt till gården och Claude tyckte att det såg ut som om Sputnik hade anlänt! Några timmar senare körde vi därifrån, glada och nöjda och med en ny vän i Claude.

Beaujolais ligger mellan Bourgogne och Rhone kan man säga och jag tänkte att vi kunde ta en endagsutflykt till Bourgogne. Dels för att se om vi hittade en speciell vinbutik som vi handlat i för 10 år sedan och dels för att se om vi hittade någon ny trevlig producent. Vi hittade tyvärr inte vinbutiken men väl en ny, lite hipp producent! Chateau de Citeaux och deras vinmakare Philippe Bouzereau!

Chateau de citeaux i Mersault, Beaujolais
Chateau de citeaux i Mersault

Slottet var stängt och egentligen deras lilla butik med, men vi ringde och de kom ner och öppnade deras lilla butik, till vår stora lycka! Vilka viner!! Mamma Mia! Meursault har också haft otur med väder i likhet med andra delar av Frankrike så många av vinerna var slut då de fanns i mindre kvantiteter. Men detta är verkligen en vinmakare att hålla ögonen på!

Lånad bild på Philippe Bouzereau
Lånad bild på Philippe Bouzereau

Smygfoto vid en kult vinmakare

Innan vi åkte tillbaks till vår lägenhet var vi bara tvungna att åka till världens kultställe om man är vinintresserad. Få förunnat att få komma in, vi tillhör inte den skalan så vi fick nöja oss med att stå utanför.

Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!
Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!

Boka bord?? Det är ju så tomt

Sista kvällen skulle vi gå på byns restaurang Auberge de Corcelles i Beaujolais. De har fått bra omdömen överlag och de hade en spännande vinlista. Jag hade läst någonstans att det vore en god idé att boka bord, men jag tänkte att det är december månad… Inga turister mer än vi och om vi är där när de öppnar klockan 19.00 så skall det väl inte vara några problem?

Corcelles en beaujolais by night, Beaujolais
Corcelles en beaujolais by night….

När vi kom dit stod en man utanför och rökte. Han frågade om vi hade bokat bord. Neeeh, svarade jag och tittar in i den tomma lokalen. Mannen svarar att det tyvärr är fullbokat ikväll men att han skulle höra med chefen. Han gick in och kom ut bara en liten stund senare och sa att tyvärr. Vi måste sett jättebesvikna ut och jag frågade om det fanns någon annanstans i byn där man kunde äta. Han ursäktade sig igen, gick in i restaurangen och efter en lite längre stund kom han ut igen och sa att om det var ok att vi satt vid det bordet (pekar in på ett bord i restaurangen som var placerat strax bredvid köket) så kunde vi få plats. Inga problem för oss!! De dukade upp fint på vårt lilla bord och vi slog oss ner.

Auberge de Corcelles innan den blev fullsatt, Beaujolais
Resten av restaurangen såg ut såhär men efter bara en halvtimme var det fullt.

Den vänliga mannen som ordnade så vi fick plats visade sig vara kocken! Vi tog en tre rätters meny med ett lokalt vin. Vinet kom från en producent som vi försökt få till ett besök hos men inte lyckats, så till vår stora glädje fanns vinet på restaurangen! Jean Foillard – Morgon Cote du Py 2015

Jean Foillard - Morgon Cote du Py 2015
Jean Foillard – Cote du Py

The gang of four

Jean Foillard tillhör ”The gang of four” det vill säga Jean Foillard, Marcel LaPierre, Guy Breton och Jean-Paul Thevenet.  Dessa fyra rebeller återgick till de naturliga sätten att odla och tillverka vin. De använde sig av gamla stockar, de använde inga bekämpningsmedel ute i vingården, rigorös gallring, sen skörd och bara de bästa druvorna skördades, inga tillsatser i vinerna, lite eller inget svavel. Kermit Lynch kallade dem för The Gang of four och namnet har hängt med sedan dess även om Marcel LaPierre gick ur tiden 2010. Marcels barn har sedan övertagit hans vineri och odlar i samma anda.

För att återgå till vinet på restaurangen. Gjort på 60-åriga stockar från superläget i Morgon, Cote du Py. Det var årgång 2015, fortfarande ett mycket ungt vin så när vi fick fram vinet till bordet hällde servitrisen upp vinet på en karaff för att det skulle luftas innan maten.

Läcker karaff til vinet
Världens häftigaste karaff?

Wow!! Fullpackat med kaxig frukt och lång, kryddig eftersmak med sammetslena tanniner! Vinet finns i några butiker i Sverige för 279 kronor. Det är bara att passa på att köpa!!

Svart salt

Till förrätt fick vi ugnsbakad foie gras (anka) och det var här jag handlöst blev förälskad i det svarta saltet!

Foie Gras med svart salt
Foie Gras med svart salt

Vi fick en rejäl bit av foie gras och det var fantastiskt gott fastän otroligt mycket. Hade önskat mig en hälften så stor bit. Det svarta saltet var dessutom en nyhet för mig. Det var mycket salt i smaken och det passade bra till det feta. Jag vet inte varifrån detta saltet kom ifrån, men här hemma har jag hittat ett svart salt från Spanien.

Varmrätten var kalvbräss med tryffelmos. Även här fick vi in en rejäl bit! Jag har bara ätit kalvbräss några gånger innan och då fått det i små, små portioner, men inte här inte! När jag var liten fick man höra att det var hjärnan på en stackars kalv som man åt, men det är inte hjärnan utan en mjuk körtel som sitter i halsen på diande kalvar. Kalvbräss är så mjäll och mild i smaken som nästan påminner om gräddmjölk och bara smälter i munnen. Tryffelmoset var dessutom fullpackat med svart tryffel.

Kalvbräss med tryffelmos och olivolja
Kalvbräss med tryffelmos och olivolja

Sedan var det dags för ostar.

Lokala ostar
Lokala ostar

Jag älskar ost men…

Jag älskar ost! Jag äter dessutom alldeles för mycket ost och vankas det ostbricka så är jag i himmelriket. Men…. Jag smakade på alla ostarna, det gjorde jag och det var inte det att de var starka på något vis men de hade alldeles för mycket smak! Så sambon fick äta upp dem och han tyckte de var goda. Vi fick även in en annan variant på ost.

Variant på ost
Variant på ost

Det var en form av färskost som inte smakade så mycket och såsen kändes som grädde eller något liknande. Jag smakade på detta med men även detta fick mannen äta upp. Ibland blir det inte helt bra.

Tillbaks till barndommen

Desserten fick mig att tänka på min barndom! Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass. Går dessutom hem alltid. Mannen tog en liten fruktkompott som passade honom alldeles utmärkt, jag tyckte inte den var söt nog som dessert.

Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass, Beaujolais
Gott i sin enkelhet

Verrine de fruits exotiques et creme fouettée, Beaujolais
Frukt med kräm eller om man skall vara petnoga; Verrine de fruits exotiques et creme fouettée

Överlag var det en fantastisk kväll och detta dessutom till helt överkomliga priser! Personalen var fenomenal och extra plus i kanten för att de gjorde plats för oss. Det var sista kvällen i Beaujolias och eftersom vi tar resan baklänges så blir nästa inlägg om Sancerre.

Här kan du läsa om del 1 i resan – Jura

Här kan du läsa om del 3 – Sancerre och Del 4 – Champagne

Kram, Lena