Etikett: Heymann-Löwenstein

Vår resa tar sin start

Tidigt en lördagmorgon startade vi vår resa från Malmö ner till Moseldalen i södra Tyskland. Vi åkte med våra rutinerade vänner som återkommer år efter år, vi var så kallat noviserna i vinlandet Tyskland. De blev som barn när vi nådde de sluttande kullarna i Mosel, detta grönskande vackra landskap med odlingsytor på nästan varenda plätt så långt ögat kan nå. 5000 Vinbönder och ca 90% odlingsyta för pärlande friskt Riesling vin. Själv kände vi oss spralligt förväntansfulla.

Mina förväntningar:

• Vackert Landskap
• Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård
• Rieslingviner är söta/ halvsöta ( typ Kloster Ebersbach, kabinett)

Landskapet

Landskapet är oslagbart vackert, med sin gröna slutningar vart man än ser. Den slingrande Moselfloden som går precis mittemellan byarna längst området. Här kan man dessutom åka på härliga båtturer mellan byarna längst hela vägen. På vissa ställen i Mosel är det otroligt brant, så mycket som upp till 70% lutning och där använder man sig av vinslädar för att kunna arbeta uppe i fältet.

Flera små pittoreska byar med vinodlingarna finns runt omkring i hela Mosel. Byarna är mysiga att bara att gå en runda genom för att se odlingarna och alla dess klasar av vindruvor som sakta mognar i solen. Eller varför inte sätta sig på en liten by restaurang för en middag eller gå på vinprovningar direkt hos de olika vin bönderna.

Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård

Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård stämmer inte speciellt bra. Vi var aldrig ens på en bondgård en enda gång utan allt från garage till slott. Det intressanta var att det i de flesta fall bara var att knacka på och fråga om en vinprovning kunde äga rum. Vi startade vår vinprövning hos Grans Fassian, Leiwen, där vi blev mottagna och servade av dottern i huset. Vi provade 8 viner varav ett var hennes egna vin. Sex viner var torra och två halvtorra, fastän inget vin som jag höjde ögonbrynet för.

Nästa stopp på turen gick upp längst slingriga backar till godset  Weingut Karthauserhof. Godset har anor ända tillbaka till 1200 talet. Det sägs dessutom att Napoleon har ägt godset som sitt sommarställe, men nu är det familjen Tyrell som äger godset. Vi hade turen att träffa på godsägaren själv på vägen från godset, en varmhjärtad man med glimten i ögat. Provningsrummet var pampigt och vackert inrett med ett stort mörkt bord i mitten och en stor eldstad. Här fick vi prova 11 olika viner från torrt till sött från godset.  Efter provningen, kunde man fylla i en beställningslista och sedan gå iväg till kontoret för betala. När betalningen var klart, fanns vinet packat och klart till en.

Sista stoppet för dagen

Sista stoppet för dagen var hos vinhuset Römerhof mitt inne i Riol. Först när vi kom var de iväg, så vi åkte och åt lite lunch medans vi väntade. När vi kom tillbaks var de lite stressade för de skulle iväg igen, men sonen Daniel i huset gav oss ändå en mycket trevlig provning av deras viner från torrt till sött.  Vi fick även en rundtur bland vinfaten i deras garage och det var en avslappnad stämning. Vinhuset Römerhof lagrar sina viner på stål fat och inte ekfat.

Spitonen är en viktig detalj i allt provande, utan den hade man blivit väldigt luddig. Man får spotta mycket, men vissa viner är alldeles för svåra att spotta ut, de låter man slinka ner. med ett leende på läpparna.

När man inte för besöka den ena då får man ta den andra

Vi skulle besöka vinbonden Frans Haag som sägs vara en legend i byn, men han hade semester. Då åkte vi istället till hans bror Thomas Haag och hans Schloss Lieser. Vackert slott, precis nere vid Mosel floden med ett vackert provningsrum i ett av de gamla stallarna. Vi hade en provning av 8 olika viner från torrt till sött. En lugn och dessutom trevlig provning. 2015 utsågs Thomas Haag till årets vinbonde av Gault & Millau, Germany. Slottet ska Thomas ha fått av sin fader, då brodern ärvde den inarbetade vingården. Jag blev fascinerad av bardisken som var gjord av locken från vinlådor.

Som en Spansk kärleksdikt

Ytterväggen är klädd med en spansk kärleksdikt, innergården fylld med vackra statyer och en pampig kristallkrona pryder provningsrummet. Hos Vinmakaren Heymann-Löwenstein släpper de dessutom inte in vem som helst på sina provningar, här måste man boka tid i förväg. Vi fick en provning med herr Heymann – Löwenstein själv, då det blivit något tokigt på vår bokning av provning. Vi provade deras viner och samtidigt en genomgång av mineraler, jordmån, sluttnng, sol m.m. som spelar stor roll för smakerna på vinerna.  Vi fick känna på mineralstenarna under tiden och en helhet skapades runt bordet. Herr Heymann-Löwenstein är dessutom en väldigt sympatisk, varmhjärtad och filosofisk man med stor passion för sitt verk.

Som ett spindelnät under jorden

En av dagarna begav vi oss bort från Mosel och besökte Rudesheim af Rhein vid floden Rehn. Här hade vi dessutom bestämt träff med Marcus Lundén, vinmakare hos Georg Breuer. Då det var en vän till vårt resesällskap fick vi en privat visning av vinkällaren under Rudesheim. Detta stora spindelnät av underjordiska vinkällare som går under hela staden.

Efteråt promenerade vi bort till vin butiken för en vinprovning i solen. Avspänt, trevligt med viner som dessutom är som sammet i munnen. Tur de finns att hitta på systembolaget här hemma i Sverige. Köp, köp, köp!

I Rudesheim skulle vi åkt linbanan som går över staden och vinodlingarna, men tyvärr rann tiden iväg, så det får vi försöka hinna med nästa gång vi landar där.

Allt är inte guld som glimmar

Under resans gång hamnade man på provningar som dessutom inte ens är värda att nämna, men en sist som jag vill nämna är Vinhuset Schmitges i Erden. Här har de goda viner rakt igenom och väl värt ett besök. Väldigt jordnära och sympatiska ägare. Tyvärr kan man inte hitta vinet hemma i Sverige, det tycker vi är synd.

Under resans gång har jag då dessutom lärt mig att alla Riesling viner inte är söta och halvtorra, mineraler och läge spelar stor betydelse. Det finns:

Spätlese – sen skörd

Auslese – handplockade klasar

Behren Auslese – Selekterade druvor

Alte Reben – Gamla stockar ( de kan vara över 100 år)

Ta ett glas Riesling vin, njut och må gott. Hamnar ni i Moseldalen så tveka dessutom inte att knacka på och prova er fram till ert favoritvin.

Kram Kajsa