Kvällen var perfekt för att sitta ute och äta på den lilla restaurangen belägen runt hörnet av Möllevången precis bredvid Jesusparken. Restaurang Lyran är den lilla restaurangen med 34 platser, men med de stora smakerna. Det var här vi bloggerskor hade landat med våra män, den här varma sommarkvällen.
Bland solrosor och stadsvibbar
Vi beställde in en flaska Vouette & Sorbée, Fidéle Champagne som start för en kväll som skulle innehålla massor av underbara smaker, porlande vin och härliga skratt.
Champagnen, Fidéle, är gjort på 100 % Pinot Noir. Vouette & Sorbee är sedan 1998 en certifierad biodynamisk odling och ägaren, Bertrand Gautherot, har varit en av de ledande i Champagne med att odla ekologiskt. Vinet har ingen tillsatt jäst utan det är naturjäst, ingen chaptalisering, ingen dosage och ingen filtrering. Vinet var mörkt så man såg nästan på en gång att det var en blanc de noir.
Den lite hemliga menyn
Menyn vi valde var blandad av grönt, fisk och kött och den skulle få oss till att höja ögonbrynen flera gånger. Vi satt där i sommarkvällen, njöt av champagnen och pratade om allt mellan himmel och jord medans vi väntade på första rätten. Servitörer kom ut och förklarade innehållet för varje rätt, han talade lite tyst så vi hoppas vi fått med och uppfattat alla delarna rätt, annars ber vi om ursäkt. Gott var det i alla fall.
Surdegs plättar med Färskost på Buffel Mozzarella, Persika crème från Skåne och ringblomma på toppen. Vilken vacker start.
Kajsa: Otroligt vacker att se på och en precis lagom munsbit. Jag var den enda som tyckte det smakade lite get, vilket jag inte är så förtjust i. Men i helhet var det en god start på kvällen. Som min sambo sa – annorlunda och ny smak, lite spännande. Champagnen var förförisk, kryddig och fruktig och väldigt lättdrucken. Min första natur Champagne som jag testar, låt dem bli fler.
Lena: Vid första anblicken så kändes den ju alldeles för fin för att äta! Hade det varit getostcreme så hade jag varit lycklig eftersom jag älskar getost, men den här färskosten passade också. Lätt syrlig creme till den något ”sötare” pannkakan och blommorna. Förföriskt vackert och en perfekt liten starter. Passade utmärkt till champagnen som hade doft av kolasnören, hallon, smultron, skogstoner…. Fast att där inte är någon tillsatt dosage kändes vinet balanserat, stort och mustigt.
Vi blev fler och fler förväntansfulla där på hörnet
Borden runt omkring var nu fyllda av förväntansfulla gäster, glada över sommar, vänskap, familj och en kväll med god mat och gott vin i glaset. Ett perfekt ställe för en riktigt avkopplad kväll. Runt omkring oss var det liv och rörelse. Folk som cyklade förbi, eller var ute med hunden, mötet med sin älskade eller på väg hem från en soldag i parken bredvid. Älskar när det är så där avslappnat och ledigt. Man bara tar kvällen som den är och njuter av den. När de kom in med rätt nummer två, undrade jag varför de höll med ena handen över tallriken, men när jag såg de vackra Krassebladen ovanpå så förstod jag ( Kajsa).
Nya Solistpotatis på en pepparrots crème med picklade senapsfrön och blad från Krasse.
Kajsa: Första tanken var hur man skulle äta den, då vi inte hade några tallrikar och allas smakbit var på samma fat. Men med sked och gaffel var det lättare att få upp den. Klockrena smaker med pepparroten i den mjuka crèmen, senapsfröna och den färska potatisen. En riktigt läcker munsbit. Även här passade Champagnen utmärkt till.
Lena: Jag gillar att smaka lite på varje detalj av rätten först och testade lite av de picklade senapsfröna. Sött, syrligt och lite salt på en och samma gång. Potatisen hade en mjuk fin smak av svensk nypotatis som passade utmärkt till pepparrotscremen. Tillsammans blev det en perfekt kombination av spännande smaker. Champagnen med sin mustiga, fylliga smak passade utmärkt även till denna rätten.
Snälla, skynda vi vill smaka mer
Två rätter in och redan så bra! Vi bara längtade efter rätt nummer tre….. inte visste vi då ens hur många rätter vi skulle bli serverade under kvällen. Kocken själv kom ut med rätt nummer tre, en soppa med dagens skörd från trädgården.
Sommarsoppa med dagens skörd från trädgården, fylld med Orangea tomater, gurka, lök, koriander, persilja och lite chili.
Kajsa: Vilken lätt, frisk, välsmakande soppa! Blev nästan lite smått förälskad i soppan med sina lätta friska smaker och det där lilla stinget från chilin.
Lena: Åååh… Jag säger bara åååh… vilken magisk kall, frisk, fräsch soppa med smak av koriander, lakrits, chili, tomat…. smakerna bara fortsatte… Denna hade jag lätt kunnat ha som huvudrätt en varm sommardag.
Inget glas ska vara torrt
Champagnen tog slut, inte en droppe kvar och det var dags att ta in ett nytt vin. Nästa rätt skulle bli en fisksoppa, så ett vitt naturvin beställdes in: Domaine Valette – ” Tradition” 2013 Chardonnay från Pouilly Fuisse. Här såg man genast på vinet att det var ett naturvin då det var ganska oklart. Men vet man om orsaken så gör det ju ingenting och just naturviner är det som säljs till 99 % på Lyran. Brödet kom in på bordet och vi bara väntade på att bli serverade.
Fisksoppa med krokfångad Kummel från Norge med svart vitlök och fläderblomma.
Kajsa: Wow!!! Vilken soppa. Otroligt krämig, med en mjuk smak. Den mjälla Kummel med den svarta lite söta vitlöken ovanpå och den söta fläderblomman i den lena soppan. Jag blev helt lyrisk, bästa rätten för kvällen!!! Vinet passade riktigt bra till soppan, ett intressant naturvin.
Lena: Kan bara hålla med Kajsa. Vilken fisksoppa!! Vilken perfekt tillagad kummel och just den svarta vitlöken satte lite extra piff på hela rätten. Absolut kvällens bästa rätt. Vinet passade bra till fisken. Även om vinet legat 24 månader på ek så var det inget överekat vin, det smakade som en bra bourgogne helt enkelt med något smöriga toner, perfekt balanserad syra och lång eftersmak. Jag har testat detta vinet innan och blev lika positivt överraskad då.
Hur kan man toppa något sådant här? Undra vad nästa rätt skulle bli.
Vi blev serverade Rödbeta på en bädd av vilda hallon och fetaost, med brynt smör och vallmofrö.
Kajsa: Det var gott med rödbetan tillsammans med fetaosten och det brynta smöret. Fick man för mycket hallon med på gaffeln, tog hallonen över och det var lite för mycket vallmofrö på rätten. Det var en spännande rätt och en rolig och annorlunda kombination, men inte den bästa enligt mig.
Lena: Jag tror att jag gillade denna rätten mest i vårt sällskap. Just kombinationen fetaost, hallon och rödbeta gillade jag väldigt mycket. Skall jag tvunget gnälla på något så hade jag velat ha smöret mera brynt och lite mindre vallmofrön, annars var det perfekt. Hallonet var liksom pricken över i:et. Vinet funkade bra till denna rätten med.
En gammal ko på en ung ko
Raskt över till En gammal ko ovanpå en ung ko med stekt Zucchini och Zucchiniblomma och vinet till var Domaine De Villeneu – Les Vielles Vignes 2014 – Chateauneuf Du Pape.
Kajsa: perfekt stekt, med lagom sälta och fräsch Zucchini. Zucchini blomman tycket jag personligen blir lite för mycket, men ser jäkligt snyggt ut. Vinet var gott till, men det blev inte min favorit för kvällen.
Lena: Köttet var perfekt stekt och det var spännande med det lufttorkade köttet till men detta var nog, för mig. Kvällens minst goda rätt och då var den ju ändå jättegod så missförstå mig rätt! Hade jag fått önska så kanske en liten klick mandelpotatispuré till och en något mer reducerad skysås. Vinet vi hade till hade nog mått bra av att dekanteras i en timme eller två, det var ganska örtigt i början, kändes väldigt ungt och lite spretigt. Det blev bättre med luft och passade helt ok till köttet.
Lyriska på lyran
Vilken kväll och än var det inte slut. Alla dessa smaker, dofter och det där lätta samtalet man har när man är riktigt goda vänner. Massor av skratt och idéer om framtiden, resor och restauranger att besöka. Bloggdate måste ske oftare framöver, även om detta inte klassades som blogg date….bara vän date. Ikväll fick vi en upplevelse utöver det vanliga och vi kände oss verkligen lyriska av all mat, smaker och dryck.
Det hade dragit ihop sig till sista rätten för kvällen och in kom Svartvinbärs sorbet på Mascarpone, lakritspulver och kaksmulor
Kajsa: perfekt avslutning med läskande sorbet. Lakritsen hade jag svårt att hitta, men det var en kanon god avslutning på kvällen. Sorbet är så läskande att den är frisk och enkel att äta. Dessutom fick jag ju äta upp en del av mannens dessert också pga. sockret och hans diabetes, det är ju inte fy skam.
Lena: Jag måste ju erkänna att sorbet inte är någon större favorit hos mig, men som dessert när man är ute på restaurang är det perfekt då man rundar av middagen med något fräscht som inte gör en så mätt. Rätten var lätt, fräsch och kaksmulorna gjorde det lite mer crunchy och spännande.
Låt oss vandra vidare
Vilken kväll, vilka smaker! Man kan dessutom inte säga annat än att man blev lyrisk på restaurang Lyran i Malmö. Väl värd ett besök alla dagar i veckan. Lyckliga gick vi därifrån för att hitta något trevligt ställe för ett glas Champagne eller två. Vi landade på Atmosfär nere vid Fersens väg. Det var varmt i luften, vi satt där ute på trottoarens uteservering och bilarna körde förbi. Det kändes nästan som vi inte var i Sverige längre. En flaska Gosset fick bli kvällen sista val och det kändes dessutom perfekt som en avslutning för kvällen.
Kram Kajsa & Lena
