Titta in till vårt paradis, Vingården i Klagshamn.

Som ni kanske alla vet så har jag och min sambo en vingård här i Klagshamn och den startade vi 2001. Jag tänkte att vi skulle kika runt lite på vingården och se hur vi har det. Är ni sugna att hänga med till vårt paradis?

Vår vingård, lite sådär från ovan. Foto: Lars Dareberg

Strax söder om bron som går till Köpenhamn i en liten by som heter Klagshamn har vi vårt lilla paradis. På 1,8 ha odlar vi mest Solaris men också Rondo, Cabernet Cortis och lite Frühburgunder.

Vi odlar med kärlek och omsorg, utan gifter och utan en massa olika tillsatser i vinet. För oss är det viktigt att veta vad man får i sig. I våra viner finns jäst, om de inte fått jäsa med gården naturliga jäststammar vill säga, och svavel.

På vintern beskär man rankorna hårt.

Nästan allt arbete görs för hand, det är i princip bara ogräsbekämpningen som görs med maskin. Då har vi en liten finurlig maskin som heter Radius och som man kopplar på traktorn. Det är en kniv som rensar mellan plantorna och en sensor känner av när det kommer en planta och då dras kniven tillbaka.

På vintern beskär man vinrankorna för att få den bästa kvaliteten och man beskär hårt. Cirka 95 % av plantan skär man bort.

Våren kommer och knopparna med den…

Det är vår i vingården och rankorna börjar knoppas. Foto: Roger Nellsjö

På våren, i Maj månad, börjar plantorna knoppas och när de växt några centimeter så gallrar man första gången. En gammal grundregel är att man sparar mellan 6 och 7 skott per stock men givetvis så är det olika från planta till planta. Till syvende och sist så är det alltid rankans status som avgör.

Vi gallrar hårt i vår vingård och tänker kvalitet framför kvantitet.

Även efter att rankan fått sina druvklasar så gallrar man. Vill man ha bra kvalitet på druvorna så kan man inte låta alla klasar sitta kvar utan då klipper man bort klasar så man har cirka 2 klasar per stock. Resten ger vi tillbaks till jorden.

Dags för skörd i vingården

Solmogen Solaris, redo för skörd.

Vi brukar starta skörden i september månad. Vi både mäter, analyserar och smakar druvorna så vi vet när det är dags för skörd. När det är dags så kallar vi in skördearbetarna som är allt från vänner, bekanta och kollegor.

En tidig morgon, det är dags för skörd.

Vi startar alltid tidigt på morgonen för att hinna med det vi skall. Dagen startar med en kopp kaffe, sedan går arbetarna ut i vingården och börjar skörda. Vi har en regel; ”Allt du lägger i spannen skall du vara beredd att stoppa i munnen” Alltså; Inga dåliga druvor skall skördas. Det gäller att vara noga och rensa bort det som är dåligt.

Rondo
Jesper och Ylan diskuterar vin, såklart.

Jesper och Ylan jobbade hos oss 2020 och förhoppningsvis kan de jobba även i år. Ylan är från Frankrike och studerar på distans till vinbonde. Jesper har jobbat på olika vingårdar i Frankrike men kom tillbaks till Sverige förra året. Deras passion är naturviner och deras viner kommer förhoppningsvis ut på marknaden i år.

Nyskördad Solaris
Ett stenkast från Öresund…. Foto: Roger Nellsjö

Jag älskar att fotografera men ibland måste man få lite hjälp av proffsen och då anlitar vi Roger Nellsjö till att göra lite olika arbeten till oss. Han tar riktigt, riktigt fina bilder och rekommenderas varmt.

Mannen & jag Foto: Roger Nellsjö

Att längta…

När temperaturen visar minus 6 grader så längtar man till våren och sommaren så man kan gå där ute i sin vingård och njuta. Snart kanske man kan börja planera lite för årets frösådd av grönsaker… så kan man pyssla med det under tiden. Här kan ni se ett härligt inlägg om spirande fröer.

Det var lite om vår vingård och hur året rullar på här. Jag berättar gärna mera om ni vill veta mera. Och ni vet väl att det är Vinets Dag imorgon, 22 januari? Fira med något gott i glasen och ni som inte dricker alkohol, satsa på någon god lokalproducerad hantverksjuice eller något alkoholfritt fruktvin.

Kram, Lena

Lyriskt på Restaurang Lyran

Kvällen var perfekt för att sitta ute och äta på den lilla restaurangen belägen runt hörnet av Möllevången precis bredvid Jesusparken. Restaurang Lyran är den lilla restaurangen med 34 platser, men med de stora smakerna. Det var här vi bloggerskor hade landat med våra män, den här varma sommarkvällen.

Restaurang Lyran, Malmö
Just där på hörnet ligger en fantastisk liten restaurang

Kvällens meny på restaurang Lyran
Ikväll serverar…. menyn för kvällen

Solrosor lös upp runt omkring oss på Restaurang Lyran
Solrosor lös upp runt omkring oss

Bland solrosor och stadsvibbar

Vi beställde in en flaska Vouette & Sorbée, Fidéle Champagne som start för en kväll som skulle innehålla massor av underbara smaker, porlande vin och härliga skratt.

Champagnen, Fidéle, är gjort på 100 % Pinot Noir. Vouette & Sorbee är sedan 1998 en certifierad biodynamisk odling och ägaren, Bertrand Gautherot, har varit en av de ledande i Champagne med att odla ekologiskt. Vinet har ingen tillsatt jäst utan det är naturjäst, ingen chaptalisering, ingen dosage och ingen filtrering. Vinet var mörkt så man såg nästan på en gång att det var en blanc de noir.

Champagnen, Fidéle, Vouette & Sorbee
Underbar färg på Fidéle!

Den lite hemliga menyn

Menyn vi valde var blandad av grönt, fisk och kött och den skulle få oss till att höja ögonbrynen flera gånger.  Vi satt där i sommarkvällen, njöt av champagnen och pratade om allt mellan himmel och jord medans vi väntade på första rätten. Servitörer kom ut och förklarade innehållet för varje rätt, han talade lite tyst så vi hoppas vi fått med och uppfattat alla delarna rätt, annars ber vi om ursäkt. Gott var det i alla fall.

Vouette & Sorbée Fidele Champagne
Vouette & Sorbée Fidele Champagne

Surdegs plättar med Färskost på Buffel Mozzarella, Persika crème  från Skåne och ringblomma på toppen. Vilken vacker start.

Surdegs plättar med Färskost på BBuffel Mozzarella, Persika crème  från Skåne och ringblomma på toppen på Restaurang Lyran
Ringblomma på Surdesgplätta

Kajsa: Otroligt vacker att se på och en precis lagom munsbit. Jag var den enda som tyckte det smakade lite get, vilket jag inte är så förtjust i. Men i helhet var det en god start på kvällen. Som min sambo sa – annorlunda och ny smak, lite spännande. Champagnen var förförisk, kryddig och fruktig och väldigt lättdrucken. Min första natur Champagne som jag testar, låt dem bli fler.

Lena: Vid första anblicken så kändes den ju alldeles för fin för att äta! Hade det varit getostcreme så hade jag varit lycklig eftersom jag älskar getost, men den här färskosten passade också. Lätt syrlig creme till den något ”sötare” pannkakan och blommorna. Förföriskt vackert och en perfekt liten starter. Passade utmärkt till champagnen som hade doft av kolasnören, hallon, smultron, skogstoner…. Fast att där inte är någon tillsatt dosage kändes vinet balanserat, stort och mustigt. 

Vi blev fler och fler förväntansfulla där på hörnet

Borden runt omkring var nu fyllda av förväntansfulla gäster, glada över sommar, vänskap, familj och en kväll med god mat och gott vin i glaset. Ett perfekt ställe för en riktigt avkopplad kväll. Runt omkring oss var det liv och rörelse. Folk som cyklade förbi, eller var ute med hunden, mötet med sin älskade eller på väg hem från en soldag i parken bredvid. Älskar när det är så där avslappnat och ledigt. Man bara tar kvällen som den är och njuter av den.  När de kom in med rätt nummer två, undrade jag varför de höll med ena handen över tallriken, men när jag såg de vackra Krassebladen ovanpå så förstod jag ( Kajsa).

Nya Solistpotatis på en pepparrots crème med picklade senapsfrön och blad från Krasse.

Nya Solistpotatis på en pepparrots crème med picklade senapsfrön och blad från Krasse på Retaurang Lyran.
Färsk solist potatis med smaker av pepparot och senap

Kajsa: Första tanken var hur man skulle äta den, då vi inte hade några tallrikar och allas smakbit var på samma fat. Men med sked och gaffel var det lättare att få upp den. Klockrena smaker med pepparroten i den mjuka crèmen, senapsfröna och den färska potatisen. En riktigt läcker munsbit. Även här passade Champagnen utmärkt till.

Lena:  Jag gillar att smaka lite på varje detalj av rätten först och testade lite av de picklade senapsfröna. Sött, syrligt och lite salt på en och samma gång. Potatisen hade en mjuk fin smak av svensk nypotatis som passade utmärkt till pepparrotscremen. Tillsammans blev det en perfekt kombination av spännande smaker. Champagnen med sin mustiga, fylliga smak passade utmärkt även till denna rätten.

Snälla, skynda vi vill smaka mer

Två rätter in och redan så bra! Vi bara längtade efter rätt nummer tre….. inte visste vi då ens hur många rätter vi skulle bli serverade under kvällen. Kocken själv kom ut med rätt nummer tre, en soppa med dagens skörd från trädgården.

Sommarsoppa med dagens skörd från trädgården, fylld med Orangea tomater, gurka, lök, koriander, persilja och lite chili.

Sommarsoppa med dagens skörd från trädgården, fylld med Oranga tomater, gurka, lök,koriander, persilja och lite chili på restaurang Lyran
Sommar soppa

Kajsa: Vilken lätt, frisk, välsmakande soppa! Blev nästan lite smått förälskad i soppan med sina lätta friska smaker och det där lilla stinget från chilin.

Lena: Åååh… Jag säger bara åååh… vilken magisk kall, frisk, fräsch soppa med smak av koriander, lakrits, chili, tomat…. smakerna bara fortsatte… Denna hade jag lätt kunnat ha som huvudrätt en varm sommardag.

Inget glas ska vara torrt

Champagnen tog slut, inte en droppe kvar och det var dags att ta in ett nytt vin. Nästa rätt skulle bli en fisksoppa, så ett vitt naturvin beställdes in: Domaine Valette – ” Tradition” 2013 Chardonnay från Pouilly Fuisse. Här såg man genast på vinet att det var ett naturvin då det var ganska oklart. Men vet man om orsaken så gör det ju ingenting och just naturviner är det som säljs till 99 % på Lyran. Brödet kom in på bordet och vi bara väntade på att bli serverade.

Fisksoppa med krokfångad Kummel från Norge med svart vitlök och fläderblomma.

Bröd och smör som tillbehör
Brödet med mersmak

Fisksoppa med krokfångad Kummel från Norge med svart vitlök och fläderblomma.
Krokfångad Kummel i en len fisksoppa

Domaine Valette - " Tradition" 2013 Chardonnay från Pouilly Fuisse
Naturvin Pouilly Fuissé Chardonnay Tradition 2013

Kajsa: Wow!!! Vilken soppa. Otroligt krämig, med en mjuk smak. Den mjälla Kummel med den svarta lite söta vitlöken ovanpå och den söta fläderblomman i den lena soppan. Jag blev helt lyrisk, bästa rätten för kvällen!!! Vinet passade riktigt bra till soppan, ett intressant naturvin.

Lena: Kan bara hålla med Kajsa. Vilken fisksoppa!! Vilken perfekt tillagad kummel och just den svarta vitlöken satte lite extra piff på hela rätten. Absolut kvällens bästa rätt. Vinet passade bra till fisken. Även om vinet legat 24 månader på ek så var det inget överekat vin, det smakade som en bra bourgogne helt enkelt med något smöriga toner, perfekt balanserad syra och lång eftersmak. Jag har testat detta vinet innan och blev lika positivt överraskad då.

Hur kan man toppa något sådant här? Undra vad nästa rätt skulle bli.

Vi blev serverade Rödbeta på en bädd av vilda hallon och fetaost, med brynt smör och vallmofrö.

Rödbeta på en bädd av vilda hallon och fetaost, med brynt smör och vallmofrö
Rödbeta på en bädd av vilda hallon och fetaost

Kajsa: Det var gott med rödbetan tillsammans med fetaosten och det brynta smöret. Fick man för mycket hallon med på gaffeln, tog hallonen över och det var lite för mycket vallmofrö på rätten. Det var en spännande rätt och en rolig och annorlunda kombination, men inte den bästa enligt mig.

Lena: Jag tror att jag gillade denna rätten mest i vårt sällskap. Just kombinationen fetaost, hallon och rödbeta gillade jag väldigt mycket. Skall jag tvunget gnälla på något så hade jag velat ha smöret mera brynt och lite mindre vallmofrön, annars var det perfekt. Hallonet var liksom pricken över i:et. Vinet funkade bra till denna rätten med.

En gammal ko på en ung ko

Raskt över till En gammal ko ovanpå en ung ko med stekt Zucchini och Zucchiniblomma och vinet till var Domaine De Villeneu – Les Vielles Vignes 2014 – Chateauneuf Du Pape.

En gammal ko ovanpå en ung ko med stekt Zucchini och Zucchiniblomma
En gammal ko på en ny ko

Domaine De Villeneu - Les Vielles Vignes 2014 - Chateauneuf Du Pape.
Domainee de Villeneu

Kajsa: perfekt stekt, med lagom sälta och fräsch Zucchini. Zucchini blomman tycket jag personligen blir lite för mycket, men ser jäkligt snyggt ut. Vinet var gott till, men det blev inte min favorit för kvällen.

Lena: Köttet var perfekt stekt och det var spännande med det lufttorkade köttet till men detta var nog, för mig. Kvällens minst goda rätt och då var den ju ändå jättegod så missförstå mig rätt! Hade jag fått önska så kanske en liten klick mandelpotatispuré till och en något mer reducerad skysås. Vinet vi hade till hade nog mått bra av att dekanteras i en timme eller två, det var ganska örtigt i början, kändes väldigt ungt och lite spretigt. Det blev bättre med luft och passade helt ok till köttet.

Lyriska på lyran

Vilken kväll och än var det inte slut. Alla dessa smaker, dofter och det där lätta samtalet man har när man är riktigt goda vänner. Massor av skratt och idéer om framtiden, resor och restauranger att besöka. Bloggdate måste ske oftare framöver, även om detta inte klassades som blogg date….bara vän date. Ikväll fick vi en upplevelse utöver det vanliga och vi kände oss verkligen lyriska av all mat, smaker och dryck.

Det hade dragit ihop sig till sista rätten för kvällen och in kom Svartvinbärs sorbet på Mascarpone, lakritspulver och kaksmulor

Svartvinbärs sorbet på Mascarpone, lakritspulver och kaksmulor
Svartvinbärssorbet på en bädd av Mascarpone

Kajsa: perfekt avslutning med läskande sorbet. Lakritsen hade jag svårt att hitta, men det var en kanon god avslutning på kvällen. Sorbet är så läskande att den är frisk och enkel att äta. Dessutom fick jag ju äta upp en del av mannens dessert också pga. sockret och hans diabetes, det är ju inte fy skam.

Lena: Jag måste ju erkänna att sorbet inte är någon större favorit hos mig, men som dessert när man är ute på restaurang är det perfekt då man rundar av middagen med något fräscht som inte gör en så mätt. Rätten var lätt, fräsch och kaksmulorna gjorde det lite mer crunchy och spännande.

Låt oss vandra vidare

Vilken kväll, vilka smaker! Man kan dessutom inte säga annat än att man blev lyrisk på restaurang Lyran i Malmö. Väl värd ett besök alla dagar i veckan. Lyckliga gick vi därifrån för att hitta något trevligt ställe för ett glas Champagne eller två. Vi landade på Atmosfär nere vid Fersens väg. Det var varmt i luften, vi satt där ute på trottoarens uteservering och bilarna körde förbi. Det kändes nästan som vi inte var i Sverige längre. En flaska Gosset fick bli kvällen sista val och det kändes dessutom perfekt som en avslutning för kvällen.

Kram Kajsa & Lena

Bland kastruller oc vinglas Bloggerskor på vift
Bloggerskor på vift

Tre veckor i Frankrike del 2 – Beaujolais – Lite viner och restaurangbesök

Innan vi åkte till Chateau Chalon så var vi Beaujolais, ett distrikt i de södraste delarna av Bourgogne. De är kanske mest kända för Beaujolais Nouveau, ett lätt, fruktigt vin som alltid släpps den tredje torsdagen i november. Druvan är Gamay. Somliga hävdar dessutom att den i bästa fall kan liknas vid en Pinot Noir från Bourgogne.

Vänliga och hjälpsamma

Det finns 10 st cru-byar i Beaujolais och på dessa viner får man sätta ut bynamnet på flaskorna. Det är också från dessa byar som de bästa vinerna kommer från. Det är inte speciellt fancy i vinerierna och vinerna är dessutom inte speciellt dyra heller. Vi hittade Domaine de la Plaigne som vi ville besöka. Människor är väldigt snälla och hjälpsamma i vindistrikt, så en dam i en butik tog sig tid att ringa dem. En man som var vän med damen, tog sig tid att visa oss vägen dit så det var bara för oss att följe efter hans bil. Vi hade aldrig hittat dit om inte han visat vägen så det tackar vi för! Efter en rundtur i vineriet gick vi ner i källaren och hade provsmakning.

Domaine de la Plaigne, Beaujolais
Domaine de la Plaigne

Rena, bra viner som tålde lagring. De hade viner från lite olika cru-byar bland annat Morgon, Moulin a vent och Régnié. Sonen skulle väl så småningom ta över gården, just nu hade han ett fält med Chardonnay som han experimenterade med. Bästa vinet var ett fatlagrat vin.

Exellence, Domaine De La Plaigne
Exellence som vunnit silvermedalj

Handviftning och gester

En annan dag skulle vi till Domaine Chateau de Grand Pre. Det är en biodynamisk odling i Fleurie som gör fantastiska naturviner. Egentligen skulle vi få träffa sonen Romain (som kunde bra engelska) men då hans lilla son blivit sjuk så fick den gamla fadern, Claude, på domainen att ta hand om oss. Vilken underbar man!! Fastän han inte kunde så mycket engelska så blev det handviftningar, gester och ord istället för meningar och slutade med ett fantastiskt besök! Claude visade oss maskinparken som bestod av 4 olika traktorer (nu är jag elak men de såg ut att vara från slutet av 18oo-talet så speciellt modernt var det inte!) med diverse maskiner på för ogräshackning, plöjning etc. Han visade oss markerna och att de gödslade med hästgödsel. Han visade oss dessutom vineriet och berättade stolt om sin son som tagit miljötänket ett snäpp längre och börjar göra naturviner.

Domaine Chateau de Grand Pre provningsrum, Beaujolais
Ett fint litet provningsrum i källaren

Vinerna var mycket rena och packat med frukt. Naturviner av bästa sort!

Cuvee Sputnik
Cuvee Sputnik

Äggformat är det nya runda

Cuvee Sputnik är jäst på en så kallad äggformad tank, som är mycket populär bland vinmakare just nu. Finns i olika material och storlekar. Just detta ägget fick vi inte se då det stod i en annan byggnad. Namnet kom efter att det här ägget hade anlänt till gården och Claude tyckte att det såg ut som om Sputnik hade anlänt! Några timmar senare körde vi därifrån, glada och nöjda och med en ny vän i Claude.

Beaujolais ligger mellan Bourgogne och Rhone kan man säga och jag tänkte att vi kunde ta en endagsutflykt till Bourgogne. Dels för att se om vi hittade en speciell vinbutik som vi handlat i för 10 år sedan och dels för att se om vi hittade någon ny trevlig producent. Vi hittade tyvärr inte vinbutiken men väl en ny, lite hipp producent! Chateau de Citeaux och deras vinmakare Philippe Bouzereau!

Chateau de citeaux i Mersault, Beaujolais
Chateau de citeaux i Mersault

Slottet var stängt och egentligen deras lilla butik med, men vi ringde och de kom ner och öppnade deras lilla butik, till vår stora lycka! Vilka viner!! Mamma Mia! Meursault har också haft otur med väder i likhet med andra delar av Frankrike så många av vinerna var slut då de fanns i mindre kvantiteter. Men detta är verkligen en vinmakare att hålla ögonen på!

Lånad bild på Philippe Bouzereau
Lånad bild på Philippe Bouzereau

Smygfoto vid en kult vinmakare

Innan vi åkte tillbaks till vår lägenhet var vi bara tvungna att åka till världens kultställe om man är vinintresserad. Få förunnat att få komma in, vi tillhör inte den skalan så vi fick nöja oss med att stå utanför.

Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!
Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!

Boka bord?? Det är ju så tomt

Sista kvällen skulle vi gå på byns restaurang Auberge de Corcelles i Beaujolais. De har fått bra omdömen överlag och de hade en spännande vinlista. Jag hade läst någonstans att det vore en god idé att boka bord, men jag tänkte att det är december månad… Inga turister mer än vi och om vi är där när de öppnar klockan 19.00 så skall det väl inte vara några problem?

Corcelles en beaujolais by night, Beaujolais
Corcelles en beaujolais by night….

När vi kom dit stod en man utanför och rökte. Han frågade om vi hade bokat bord. Neeeh, svarade jag och tittar in i den tomma lokalen. Mannen svarar att det tyvärr är fullbokat ikväll men att han skulle höra med chefen. Han gick in och kom ut bara en liten stund senare och sa att tyvärr. Vi måste sett jättebesvikna ut och jag frågade om det fanns någon annanstans i byn där man kunde äta. Han ursäktade sig igen, gick in i restaurangen och efter en lite längre stund kom han ut igen och sa att om det var ok att vi satt vid det bordet (pekar in på ett bord i restaurangen som var placerat strax bredvid köket) så kunde vi få plats. Inga problem för oss!! De dukade upp fint på vårt lilla bord och vi slog oss ner.

Auberge de Corcelles innan den blev fullsatt, Beaujolais
Resten av restaurangen såg ut såhär men efter bara en halvtimme var det fullt.

Den vänliga mannen som ordnade så vi fick plats visade sig vara kocken! Vi tog en tre rätters meny med ett lokalt vin. Vinet kom från en producent som vi försökt få till ett besök hos men inte lyckats, så till vår stora glädje fanns vinet på restaurangen! Jean Foillard – Morgon Cote du Py 2015

Jean Foillard - Morgon Cote du Py 2015
Jean Foillard – Cote du Py

The gang of four

Jean Foillard tillhör ”The gang of four” det vill säga Jean Foillard, Marcel LaPierre, Guy Breton och Jean-Paul Thevenet.  Dessa fyra rebeller återgick till de naturliga sätten att odla och tillverka vin. De använde sig av gamla stockar, de använde inga bekämpningsmedel ute i vingården, rigorös gallring, sen skörd och bara de bästa druvorna skördades, inga tillsatser i vinerna, lite eller inget svavel. Kermit Lynch kallade dem för The Gang of four och namnet har hängt med sedan dess även om Marcel LaPierre gick ur tiden 2010. Marcels barn har sedan övertagit hans vineri och odlar i samma anda.

För att återgå till vinet på restaurangen. Gjort på 60-åriga stockar från superläget i Morgon, Cote du Py. Det var årgång 2015, fortfarande ett mycket ungt vin så när vi fick fram vinet till bordet hällde servitrisen upp vinet på en karaff för att det skulle luftas innan maten.

Läcker karaff til vinet
Världens häftigaste karaff?

Wow!! Fullpackat med kaxig frukt och lång, kryddig eftersmak med sammetslena tanniner! Vinet finns i några butiker i Sverige för 279 kronor. Det är bara att passa på att köpa!!

Svart salt

Till förrätt fick vi ugnsbakad foie gras (anka) och det var här jag handlöst blev förälskad i det svarta saltet!

Foie Gras med svart salt
Foie Gras med svart salt

Vi fick en rejäl bit av foie gras och det var fantastiskt gott fastän otroligt mycket. Hade önskat mig en hälften så stor bit. Det svarta saltet var dessutom en nyhet för mig. Det var mycket salt i smaken och det passade bra till det feta. Jag vet inte varifrån detta saltet kom ifrån, men här hemma har jag hittat ett svart salt från Spanien.

Varmrätten var kalvbräss med tryffelmos. Även här fick vi in en rejäl bit! Jag har bara ätit kalvbräss några gånger innan och då fått det i små, små portioner, men inte här inte! När jag var liten fick man höra att det var hjärnan på en stackars kalv som man åt, men det är inte hjärnan utan en mjuk körtel som sitter i halsen på diande kalvar. Kalvbräss är så mjäll och mild i smaken som nästan påminner om gräddmjölk och bara smälter i munnen. Tryffelmoset var dessutom fullpackat med svart tryffel.

Kalvbräss med tryffelmos och olivolja
Kalvbräss med tryffelmos och olivolja

Sedan var det dags för ostar.

Lokala ostar
Lokala ostar

Jag älskar ost men…

Jag älskar ost! Jag äter dessutom alldeles för mycket ost och vankas det ostbricka så är jag i himmelriket. Men…. Jag smakade på alla ostarna, det gjorde jag och det var inte det att de var starka på något vis men de hade alldeles för mycket smak! Så sambon fick äta upp dem och han tyckte de var goda. Vi fick även in en annan variant på ost.

Variant på ost
Variant på ost

Det var en form av färskost som inte smakade så mycket och såsen kändes som grädde eller något liknande. Jag smakade på detta med men även detta fick mannen äta upp. Ibland blir det inte helt bra.

Tillbaks till barndommen

Desserten fick mig att tänka på min barndom! Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass. Går dessutom hem alltid. Mannen tog en liten fruktkompott som passade honom alldeles utmärkt, jag tyckte inte den var söt nog som dessert.

Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass, Beaujolais
Gott i sin enkelhet

Verrine de fruits exotiques et creme fouettée, Beaujolais
Frukt med kräm eller om man skall vara petnoga; Verrine de fruits exotiques et creme fouettée

Överlag var det en fantastisk kväll och detta dessutom till helt överkomliga priser! Personalen var fenomenal och extra plus i kanten för att de gjorde plats för oss. Det var sista kvällen i Beaujolias och eftersom vi tar resan baklänges så blir nästa inlägg om Sancerre.

Här kan du läsa om del 1 i resan – Jura

Här kan du läsa om del 3 – Sancerre och Del 4 – Champagne

Kram, Lena

En pärla i Slovenien – Hisa Franko Part 1

Förra året fyllde jag 50 år… Jag visste att när jag skulle fylla år så skulle det inte finans tid att åka någonstans eftersom vi har en vingård. Även om skörden skulle vara färdig så skulle det efterföljande arbetet inte vara det, därför bestämde vi oss ganska tidigt att åka iväg på en weekend resa för att fira lite i förtid.

Vi har sett alla avsnitt av Netflix-serien Chef´s table och i säsong 2 finns ett avsnitt om Ana Rós på Hisa Franko i Slovenien… DIT ville jag åka! Sagt och gjort, lite efterforskningar följde om hur vi bäst skulle ta oss dit. Det blev flyg från Köpenhamn till Venedig där vi hade förbokat en bil. Det är bara 18 mil från Venedig till Kobarid och det är bra väg hela tiden även över bergen.

Hisa Franko har även ett hotell så jag hade bokat in oss där två nätter. Sägnen säger att Ernest Hemingway huserade där när han blev skadad vid Isonzo Front och att han sedan skrev ”A Farewell to Arms” i ett av rummen där. Det är ett stort hus, mitt ute i ingenmansland och det ligger magiskt vackert vid Soca River.

Hisa Franko, strax utanför Kobarid i Slovenien
Hisa Franko, strax utanför Kobarid i Slovenien

Med naturen inpå

Hisa Franko ligger inbäddat mellan bergen och med Soca River alldeles i närheten. Fisken tar de från floden och örterna går Ana och plockar antingen ute i trädgården eller ute i skogen. Det är mycket av det vilda och naturen. De bor själva i en del av huset, Ana och hennes man Walter Kramar, deras två barn och deras lilla hund.

Soca River, Slovenien
Soca River, vild och vacker 

Vi valde att stanna två nätter för att ena kvällen prova deras 5-rätters meny och den andra kvällen ta deras 9-rätters meny. När vi kom dit så blev vi visade till vårt rum och VILKET rum sedan!! Till rummet hörde en enormt stor altan som vi visserligen delade med ett annat par, men altanen var så sjukt stor att man inte märket av dem. Och utsikten…. här hittade vi lugnet…

Rummet på Hisa Franco
Rummet. Takvåning med bubbelbad.

Är man på semester så är man

Är man på semester så är man på semester så jag skickade ner mannen för att köpa med sig en flaska vin som vi kunde ha ute på altanen. De hade en enormt stor vinlista och det var ganska svårt att välja men han kom tillbaks med en Edi Simcic´ – Rebula 2006.

Edi Simcic´ - Rebula 2006
Fantastisk vinmakare, fantastiskt vin!

Liten del av altanen såg ut såhär… där fanns flera mysfåtöljer, hängmattor, bord…

Del av terassen till rummet, Hisa Franco
Liten del av altanen

Ost på pinne

På kvällen gick vi ner till restaurangen och fick vårt bord. Vi satt i ett litet rum strax intill den så kallade uteserveringen, och här fanns bara ett fåtal bord. Gästerna var i 30-års åldern, foodies och många kom från USA.

Vi valde att ta ett dryckespaket till, med endast slovenska viner. De har ett enormt urval av naturviner, biodynamiska och orangea viner. Så himla spännande!

Först får man lite appetizers och först ut var lite ost att knapra på.

Ostchips på pinne
Som en liten slickepinne fast med ost.

Nästa lilla appetizer vet jag helt ärligt inte riktigt vad det var… Men det var så lätt och så krispigt och vackert…

appetizer
Lite blommor och lite annat…

Ta allt i ett svep

Sista lilla appetizern… Jag måste medge att vissa saker är jag lite rädd för att äta, men man måste prova innan man kan säga om man tycker om det eller inte. Denna kombinationen var superhäftig! Först dagen testade jag lite av varje sak som låg på tallriken, men en av servitörerna sa till mig att man skulle ta allt i ett svep så det gjorde jag dagen efter. DÅ kom det helt till sin rätt!

Mussla med myntablad och frisk gelé
Mussla med myntablad och en frisk gelé. Kan det varit rabarber?

Till dessa tre smårätter hade vi ett slovenskt mousserande vin som jag dessvärre inte har någon bild på.

Så började då 5-rätters menyn… Först ut var sniglar.

Sniglar, picklad rödbeta, mjölk, smält äggula och grönt
Sniglar, picklad rödbeta, mjölk, smält äggula och grönt – vackert så det förslår

Till sniglarna fick vi ett Malvazija vin från Rojac   som har sina odlingar kring slovenska Istrien.

Malvazija vin från Rojac
Vitt naturvin från Istrien

Len som sammet, mjuk som nektar

Rätt nummer två… Pasta. Det är den absolut godaste pastarätten jag ätit någonsin. Det var som lent som sammet och mjukt som nektar i munnen. Till denna rätt fick vi ett orange vin, Mlecnik – Rebula. De har sina odlingar i Vipava Valley, i närheten av Italien.

Pasta fylld med fårost, langustine, kantarell och benmärg
Pasta fylld med fårost, langustine, kantarell och benmärg.

orange vin, Mlecnik - Rebula
Mlecnik – Rebula 2009

Samma vin fick vi till forellen.  Forellen i sig var väldigt snäll och mild, låg på en liten sjö av buttermilk och lite vilda växter. Och säkerligen var den fiskad i Soca River på morgonen.

Forell på Hisa Franco, Slovenien
Forell

En bergskanin som vill bli en mexikansk kyckling

Sedan kom kvällens höjdare! ”Mountain rabbit that wants to become a mexican chicken” Det säger ju allt! Och till detta hade vi tre olika viner. Nu vet jag inte om de gav oss lite extra mycket vin eftersom de visste att vi var vinodlare, hur som helst så var det fantastiskt att få smaka igenom alla dessa naturviner och orangea viner! Dessutom så kostade vinerna i princip ingenting per glas….

Mountain rabbit that wants to become a mexican chicken
Mountain rabbit. Kvällens rätt!

Modri Noir från Burja Winery i Vipava Valley.  Vinet är alltså 100% Pinot Noir och lagrat i 2 år på stora ekliggare samt 225 liters ekfat. Superspännande och framförallt gott vin!

Modri Noir från Burja Winery i Vipava Valley
Pinot Noir från Vipava, Slovenien

Orange i glaset

Nästa vin var ett orange naturvin från Cotar som har sina odlingar i Karst, Slovenien. Cirka 7,5 ha varav hälften är rött och hälften vitt. Spännande och gott vin med massor av frukt.

orange naturvin från Cotar som har sina odlingar i Karst, Slovenien
Cotar – Malvazija

Tredje vinet kom från Aci Urbajs – Organic Anarchy. Ett vin gjort på Chardonnay, Kerner och Laski Rizling. Naturvin och i mitt tycke en riktig käftsmäll! Riktigt, riktigt spännande vin med massor av attityd.

Aci Urbajs - Organic Anarchy
Bara etiketten utstrålar ju attityd

Allt har en ände, fast denna är bara för idag

Sista rätten för kvällen, desserten. Den tänker jag inte heller översätta utan skriver ner den som den står på menyn. ”Bread and milk-interpretation of Jan Cvitkovic´s film Kruh in mleko smoked milk, tuile of apple core, cumin English Cream, caramelized bread.”  En fin, god avslutning på kvällen med ett tillhörande dessertvin till. Gissa om vi såg fram emot morgondagens 9-rätters meny!! Men den historien kommer i Hisa Franko Part 2.

Bread and milk-interpretation of Jan Cvitkovic´s film Kruh in mleko smoked milk, tuile of apple core, cumin English Cream, caramelized bread
Vackert avslut på kvällen och dessutom fantastiskt gott!

Här kan du läsa mer om Hisa Franko

Kram, Lena

Kv. Åkern – vår blogg föds

Kv. Åkern i Malmö
Kv. Åkern i Malmö en upplevelse

Längst Nobelvägen, vid Sofielund i Malmö hittar man en mysig liten Kvarterskrog vid namn. Kv. Åkern. Det är här vår blogg föds och det är hit ni ska bege er för en god matupplevelse lite utöver allt annat. Att beställa bord i förväg är dessutom ett bra alternativ, då de tar cirka 40 personer vid en sittning och är väldig poppis. Kockens val blev det för kvällen som innehöll fyra mellanrätter och ett passande vinpaket. Nu skulle det bli spännande och se vad det var vi skulle få smaka på under kvällen.

Kv. Åkern Malmö
Kv.Åkern en mysig restaurang i Malmö

Låt kvällen starta på Kv. Åkern

Första rätten ut var: Romansallad, Getost, Dill och Solroskärnor med ett vitt Riesling vin från Pfalz – Frank John 2014

Kajsa: Jag gillar inte direkt getost, men den var en ganska mild smak så det var ändå OK att äta. Kombinationen med dillen, pinjen och romansalladen gjorde rätten. Vinet passade fint till, helt i min smak.

Lena: Jag tyckte det var gott och fräscht om än något stor portion. En halv romansallad liksom… Vinet passade bra till. Doftade och smakade som en riesling, fast med något lägre syra än vad det dessutom brukar vara. 

Frank John, Riesling Pfalz 2014

Romansallad, Getost, Dill och Solroskärnor
Romansallad, Getost, Dill och Solroskärnor

Rätt två : Kikärtsplätta med Tomat, Persilja, Aioli och Dukkah tillsammans med naturvinet KGB Blanc Sec Grisé från Frankrike. En spännande rätt.

Kikärtsplätta med Tomat, Persilja, Aioli och Dukkah
Kikärtsplätta med Tomat, Persilja, Aioli och Dukkah

KGB, Naturvin

Kajsa: Wow, det här var gott!! Vinet var trevligt och det var första gången jag smakar på ett naturvin. Jag blev positivt överraskad.

Lena: Super god rätt! Detta måste man ju kunna göra hemma med var min tanke. Spännande smakkombination. Vinet gillade jag inte precis…  Jag har testat en del naturviner och detta kom inte högst på listan är jag rädd. Spretigt, obalanserat och ointressant.

Underbar service på Kv. Åkern

Varje rätt och vin presenteras vid bordet av servitören eller kocken. Vi fick dessutom en fantastiskt personlig och härlig service och kände oss väldigt uppassade hela kvällen igenom. Tummen upp och gillas verkligen, mysfaktorn var verkligen på topp!!

Tredje rätten som kom in var Flankstek med Rödbetor, Plommon och Mangold i Rödbets- och plommonsky och till det avnjöt vi det röda vinet Territorio Vivo Bager Tinto 2015 från Portugal

Territorio Vivo Bager Tinto 2015 från Portugal

Flankstek med Rödbetor, Plommon och Mangold i Rödbets- och plommonsky
Flankstek med Rödbetor, Plommon och Mangold i Rödbets- och plommonsky

Kv. Åkern Malmö

Kajsa: Välkomponerad rätt med goda smaker och dessutom ett fantastiskt gott rött vin, det här vinet skulle jag vilja dricka fler gånger.

Lena: Verkligen jättegott! Köttet var perfekt stekt, mört och smakrikt. Rödbetor bara älskar jag och plommonen gav det där lilla extra till rätten. Vinet var bra! Mjukt, bärigt och lättdrucket för att vara ett Baga-vin. Det här skulle jag också vilja dricka mer av.

Att starta en blogg kanske?

Under kvällens gång så kom Lena med förslaget att börja blogga tillsammans om mat, vin och bubbel, tre hjärtevärmande ämnen. Jag hoppade på tåget direkt, vilken rolig idé. Med ens blev kvällen på Kv. Åkern mer rolig, intressant och dessutom spännande.

Sista och avslutande rätten var efterrätten  – rulltårta med färska bär och grädde tillsammans med det Beatles inspirerade naturvinet Strawberry Fields Rose dun jos.

Rulltårta med färska bär och grädde
Rulltårta med färska bär och grädde

Strawberry Fileds, Rosévin Frankrike

Kajsa: Enkel men ok efterrätt i en vacker tallrik, även om jag inte är speciellt förtjust i rulltårta annars. Vinet var alldeles för mycket saft för min smak.

Lena: Jag håller med Kajsa här, efterrätten var väldigt enkel men ack så god. Ibland är det enkla bara bäst. Vinet gillade jag inte alls. Det var som att dricka outspädd saft. Men jag är konsekvent, det var samma producent som till det andra vinet jag inte heller gillade.

Vilken härlig, god kväll med fantastiska kockar i köket och dessutomtoppen servitörer i lokalen. Mysfaktorn var hög och kvällen var perfekt. Hit skulle vi dessutom kunna rekommendera varenda kotte.

Kv. Åkerns två glada kockar
Kv. Åkerns två glada kockar

Kram Kajsa & Lena