Soltorkade tomater hemma i vårt kök

Soltorkade tomater i Sverige, går det att göra? Varje gång jag går ner till våra fem tomatplantor så kan jag skörda ett gäng mogna tomater i alla dess former och färger. Det är lycka! Men vad ska man göra med alla?

Tomater i en glasskål
Våra tomater får ligga vackert

Soltorkade tomater är gott i både mat och sallad, så det blir nummer ett ut att göra av tomatskörden, förutom alla de jag stoppat i munnen då. För hur gott är det inte med solvarma tomater?!! Vi har införskaffat oss fem olika sorter av tomatplantor – gula plommonformade kvisttomater, gula tomater, röda tomater, zebrarandiga tomater och så Black Cherry körsbärstomat. Alla har de olika smak, färg och form så det är ju dessutom extra spännande att gå ner att plocka ett gäng. Bara i kombination med varandra är de ju så urläckra att se på. Har ju dessutom precis ärvt en fin kristallskål på fot som har fått bli vår tomatskål, läckert va?!

Eftersom vi nu inte har så mycket sol i Sverige, så blir det svårt att torka dem i solen, så då får det i stället bli ugnen eller svamp/frukttorken. Det går ju dessutom lika bra. För idag öser regnet fullkomligt ner ute och det är endast 15 grader så inget sommarväder att skryta med här i Skåneland att torka tomater i.

Tomater färdiga att torkas
Tomater färdiga att torkas

Soltorkade tomater

1 Kg Tomater, egenodlade eller köpta går bra, men när man köper så välj ekologiska, närodlade för mer smak.

1 Nypa salt

8 Vitlöksklyftor

Olivolja eller rapsolja av god sort

Färska örter efter tycke och smak.

Dela tomaterna på hälften eller i klyftor, lägg med skalsidan nedåt, strö därefter över lite salt

Ugn ca 90–100 grader i cirka 4-5 timmar med ugnsluckan lite på glänt med hjälp av en grytvante. Eller cirka ett halvt dygn i en svamp och frukttork.

Tomaterna ska vara lite sega, inte vätska ut. Är de mörka och hårda har de gått för länge. Låt svalna!

Lägg i väl rengjord glasburk, skala och halvera vitlöksklyftorna och lägg ner, repa i timjan och oregano eller rosmarin efter tycke och smak.

Slå därefter på olja så det täcker, sätt på lock och förvara i kylen.

Soltorkade tomater i glasburk

Ja, jisses vad regnet skvalar utanför fönstret! Det ger definitivt ingen känsla av vare sig medelhavet eller värmen av en solig sommar. Tur smaken av de soltorkade tomaterna får en att känna känslan av smaken av medelhavet i alla fall. Jag gör dessutom bara små burkar till mig själv, lite utav det jag har fått i skörden. Allt från vår lilla skörd ger oss en massa glädje framöver likasom en stor skörd hade gjort. Nu ligger dessutom nya stora gula tomater redan i torken för ännu en ny liten burk till framtida maträtter.

Soltorkade tomater
Härligt goda soltorkade tomater

Sol i sinnet och soltorkade tomater i vår kyl och vi njuter av trädgårdslyckan ett tag till!

Kram Kajsa

Ps. Fler Tomat recept kommer, lovar, jag är på G i köket! D.

Stadsodling – ett roligt sätt att odla

Att odla sina egna grönsaker eller kryddor är för många något som är roligt och givande. Att kunna gå ut i sin egen trädgård är ju såklart allra bäst eller som vi som har en egen koloniträdgård. Men nu är ju inte alla så lyckligt lottade att de har den möjligheten. Kanske man inte ens har en bra balkong att odla på. Där vi bor mitt i stan så har vi en balkong ut mot en dessutom ganska hårt trafikerad väg. Där är vi inte så sugna på att odla ens om det var den enda möjligheten. På vår gård har de startat ett litet odlings sällskap med några lådor, vilket är trevligt. Det för ju grannarna samman på ett trevligt sätt.

Stadsodling i Malmö
Stadsodling i Malmö

Jag har passerat vid ett flertal gånger med bilen, ett område här i Malmö. Det ligger bakom ett gammal industriområde mitt i city. Skanska lånar ut en hörntomt som senare ska bebyggas men under några år fungerat som stadsodlings plats. Under tiden så finns det chans att få låna en odlingslåda för att odla. Vatten, odlingsjord och trädgårdsverktyg fanns tillhands på plats. Vissa odlade potatis, andra tomater och kryddor. Det var bara att ansöka för att få ta hand om en låda eller två. Stadsodling är något som har ökat i hela Sverige och är ett bra komplement till att kunna få tillgång att odla lite själv. Här i Malmö kan man kika in på bland annat denna sida – Odla i stan, för dig i Malmö så kan du se de olika stadsodlingarna hos Malmö Stadsodling eller leta på facebook efter de grupper som finns där.

Tomatodling i lila pallkrage

Stadsodling där du bor

Stadsodling finns på många platser runt om i Sverige och jag tycker det är en sådan cool idé där alla har en chans. Man träffar andra odlare, kan utbyta idéer och tankar, skapar en bättre miljö med ökat växt och djurliv. Dessutom nu när jag var nere på Vintergatans odling träffade jag ett par som påtade i sina lådor. De pratade gärna om hur det fungerade och om deras glädje att kunna odla lite för sitt självhushåll.

Trädgårdshandskar och ogräs

Jag är lyckligt lottad av att ha en kolonilott men jag skulle vara lyckligare av ett eget hus. Men där är vi ju inte nu och alla har vi dessutom olika förutsättningar. Ni som inte har trädgård och vill odla, kolla in om ni har det i er egen stad eller by. Eller om ni kanske kan starta något eget i er kommun. Just denna tomt var en bit Skanska lånade ut tills en universitetsförening tills bygget skulle starta. Möjligheterna är oändliga!

Kram Kajsa

Ur en kolonifrus dagbok – Juni i köksträdgården

Välkommen in!

Juni har bjudit på många fina dagar ute i koloniträdgården. Det har blivit mycket sol, bad och goda middag i trädgården. Men jag måste erkänna att i år har jag fuskat väldigt mycket genom att köpa en del färdiga plantor till köksträdgården än att driva upp dem själva. Ganska bekvämt faktiskt.

Köksträdgården

Det började med att jag fick sex olika chiliplantor av min arbetskamrat. Dock blev det bara fem som fick följa med då en tavla trillade ner och bröt den sjätte. De omplanterades och skolades ut i sina krukor. Fast med väldig stark sol, super värme och inget regn så har de dessutom börjat duka under lite. En har i alla fall börjat bära frukt. Vi får väl se hur det slutar på chilifronten i år här i köksträdgården.

Zebrarandiga tomater i köksträdgården
Läckra zebrarandiga tomater på G

Tomatplantorna började med en zebrarandig och en svart. Saknade en röd så det fick jag köpa till och så slutade med att jag fick ytterligare två av en väninna. För jag hade ju ingen gul, det behöver man ju. Fem friska plantor och det börjar redan bildas tomater på flera av plantorna, så nu är de på G.

Fick även med mig tre plantor brysselkål i färgerna grön, röd och lila. Har aldrig odlat dem förr, så jag är lite osäker hur det ska gå. Bara att vattna, kolla och hoppas på fin skörd. Fastän jag tog i sönder vår fina vattenspridare en kväll. Tog några dagar innan en ny var på plats.

Brysselkålen växer fint

Har planterat mixsallad, märgärtor, rädisor, morötter, rucola, spenat och…… jag har fortfarande en pallkrage tom. Brukar aldrig hända men jag blev velig och vet inte vad jag vill ha odlat i år. Jag som brukar ha en bra plan. Det tar sig inte alls så snabbt som det brukar, men det kanske är den goa värmen och torkan som gör det. Vi tar det med ro och njuter av sommarsverige istället, det kommer nog tids nock.

En kolonifrus dagbok

Nu är det ju så att trädgårdsföreningen firar 100 år i Sverige så jag bjuder avslutningsvis på ett utdrag ur kolonifruns dagbok daterad år 1916.

Sallad

Denna mycket hälsosamma växt uppskattas ej så allmänt i vårat land som t.ex. i Frankrike, där den äts av alla människor både i städerna och på landsbygden.

Om man inte vill blanda den med matolja, så må man ta grädde, men matolja är nyttigast. Citronsaft är hälsosammare än ättika. Huvudsallad är bäst, den bör så beskaffad som ett kålhuvud d.v.s väl knuten. Huvudet sköljs väl och de yttersta bladen avskäres. Det hela skäres i skivor tvärs över och blandas med en matsked olja eller grädde till ett vanligt huvud. Lite salt och peppar tillsättes. Salladsbladen blandas ofta med andra saker såsom mogna tomater, finhackad rödlök, rädisor, skurna i tunna skivor gurka, kokt kall potatis i skivor, hårdkokta ägg, rödbetsskivor m.m.

Den kalla sallatsrätten används alldeles ofantligt mycket i Amerika. Kokta kalla grönsaker såsom sellerirötter, blomkålsbitar, sparris m.fl. blandas i olika anrättningar. Råa syrliga äpplen i tunna skivor kunna även blandas in liknande rätter. Fint hackad dill, persilja och gräslök används att krydda salladsrätter med.

Kalla mogna tomater

Doppa mogna, röda tomater i hett vatten och dra av skinnet. Skär den i skivor och ställ dm att bliva väl kalla. Ät dem med grädde och socker, det smakar alldeles förträffligt.

Kram Kajsa

Tre veckor i Frankrike del 2 – Beaujolais – Lite viner och restaurangbesök

Innan vi åkte till Chateau Chalon så var vi Beaujolais, ett distrikt i de södraste delarna av Bourgogne. De är kanske mest kända för Beaujolais Nouveau, ett lätt, fruktigt vin som alltid släpps den tredje torsdagen i november. Druvan är Gamay. Somliga hävdar dessutom att den i bästa fall kan liknas vid en Pinot Noir från Bourgogne.

Vänliga och hjälpsamma

Det finns 10 st cru-byar i Beaujolais och på dessa viner får man sätta ut bynamnet på flaskorna. Det är också från dessa byar som de bästa vinerna kommer från. Det är inte speciellt fancy i vinerierna och vinerna är dessutom inte speciellt dyra heller. Vi hittade Domaine de la Plaigne som vi ville besöka. Människor är väldigt snälla och hjälpsamma i vindistrikt, så en dam i en butik tog sig tid att ringa dem. En man som var vän med damen, tog sig tid att visa oss vägen dit så det var bara för oss att följe efter hans bil. Vi hade aldrig hittat dit om inte han visat vägen så det tackar vi för! Efter en rundtur i vineriet gick vi ner i källaren och hade provsmakning.

Domaine de la Plaigne, Beaujolais
Domaine de la Plaigne

Rena, bra viner som tålde lagring. De hade viner från lite olika cru-byar bland annat Morgon, Moulin a vent och Régnié. Sonen skulle väl så småningom ta över gården, just nu hade han ett fält med Chardonnay som han experimenterade med. Bästa vinet var ett fatlagrat vin.

Exellence, Domaine De La Plaigne
Exellence som vunnit silvermedalj

Handviftning och gester

En annan dag skulle vi till Domaine Chateau de Grand Pre. Det är en biodynamisk odling i Fleurie som gör fantastiska naturviner. Egentligen skulle vi få träffa sonen Romain (som kunde bra engelska) men då hans lilla son blivit sjuk så fick den gamla fadern, Claude, på domainen att ta hand om oss. Vilken underbar man!! Fastän han inte kunde så mycket engelska så blev det handviftningar, gester och ord istället för meningar och slutade med ett fantastiskt besök! Claude visade oss maskinparken som bestod av 4 olika traktorer (nu är jag elak men de såg ut att vara från slutet av 18oo-talet så speciellt modernt var det inte!) med diverse maskiner på för ogräshackning, plöjning etc. Han visade oss markerna och att de gödslade med hästgödsel. Han visade oss dessutom vineriet och berättade stolt om sin son som tagit miljötänket ett snäpp längre och börjar göra naturviner.

Domaine Chateau de Grand Pre provningsrum, Beaujolais
Ett fint litet provningsrum i källaren

Vinerna var mycket rena och packat med frukt. Naturviner av bästa sort!

Cuvee Sputnik
Cuvee Sputnik

Äggformat är det nya runda

Cuvee Sputnik är jäst på en så kallad äggformad tank, som är mycket populär bland vinmakare just nu. Finns i olika material och storlekar. Just detta ägget fick vi inte se då det stod i en annan byggnad. Namnet kom efter att det här ägget hade anlänt till gården och Claude tyckte att det såg ut som om Sputnik hade anlänt! Några timmar senare körde vi därifrån, glada och nöjda och med en ny vän i Claude.

Beaujolais ligger mellan Bourgogne och Rhone kan man säga och jag tänkte att vi kunde ta en endagsutflykt till Bourgogne. Dels för att se om vi hittade en speciell vinbutik som vi handlat i för 10 år sedan och dels för att se om vi hittade någon ny trevlig producent. Vi hittade tyvärr inte vinbutiken men väl en ny, lite hipp producent! Chateau de Citeaux och deras vinmakare Philippe Bouzereau!

Chateau de citeaux i Mersault, Beaujolais
Chateau de citeaux i Mersault

Slottet var stängt och egentligen deras lilla butik med, men vi ringde och de kom ner och öppnade deras lilla butik, till vår stora lycka! Vilka viner!! Mamma Mia! Meursault har också haft otur med väder i likhet med andra delar av Frankrike så många av vinerna var slut då de fanns i mindre kvantiteter. Men detta är verkligen en vinmakare att hålla ögonen på!

Lånad bild på Philippe Bouzereau
Lånad bild på Philippe Bouzereau

Smygfoto vid en kult vinmakare

Innan vi åkte tillbaks till vår lägenhet var vi bara tvungna att åka till världens kultställe om man är vinintresserad. Få förunnat att få komma in, vi tillhör inte den skalan så vi fick nöja oss med att stå utanför.

Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!
Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!

Boka bord?? Det är ju så tomt

Sista kvällen skulle vi gå på byns restaurang Auberge de Corcelles i Beaujolais. De har fått bra omdömen överlag och de hade en spännande vinlista. Jag hade läst någonstans att det vore en god idé att boka bord, men jag tänkte att det är december månad… Inga turister mer än vi och om vi är där när de öppnar klockan 19.00 så skall det väl inte vara några problem?

Corcelles en beaujolais by night, Beaujolais
Corcelles en beaujolais by night….

När vi kom dit stod en man utanför och rökte. Han frågade om vi hade bokat bord. Neeeh, svarade jag och tittar in i den tomma lokalen. Mannen svarar att det tyvärr är fullbokat ikväll men att han skulle höra med chefen. Han gick in och kom ut bara en liten stund senare och sa att tyvärr. Vi måste sett jättebesvikna ut och jag frågade om det fanns någon annanstans i byn där man kunde äta. Han ursäktade sig igen, gick in i restaurangen och efter en lite längre stund kom han ut igen och sa att om det var ok att vi satt vid det bordet (pekar in på ett bord i restaurangen som var placerat strax bredvid köket) så kunde vi få plats. Inga problem för oss!! De dukade upp fint på vårt lilla bord och vi slog oss ner.

Auberge de Corcelles innan den blev fullsatt, Beaujolais
Resten av restaurangen såg ut såhär men efter bara en halvtimme var det fullt.

Den vänliga mannen som ordnade så vi fick plats visade sig vara kocken! Vi tog en tre rätters meny med ett lokalt vin. Vinet kom från en producent som vi försökt få till ett besök hos men inte lyckats, så till vår stora glädje fanns vinet på restaurangen! Jean Foillard – Morgon Cote du Py 2015

Jean Foillard - Morgon Cote du Py 2015
Jean Foillard – Cote du Py

The gang of four

Jean Foillard tillhör ”The gang of four” det vill säga Jean Foillard, Marcel LaPierre, Guy Breton och Jean-Paul Thevenet.  Dessa fyra rebeller återgick till de naturliga sätten att odla och tillverka vin. De använde sig av gamla stockar, de använde inga bekämpningsmedel ute i vingården, rigorös gallring, sen skörd och bara de bästa druvorna skördades, inga tillsatser i vinerna, lite eller inget svavel. Kermit Lynch kallade dem för The Gang of four och namnet har hängt med sedan dess även om Marcel LaPierre gick ur tiden 2010. Marcels barn har sedan övertagit hans vineri och odlar i samma anda.

För att återgå till vinet på restaurangen. Gjort på 60-åriga stockar från superläget i Morgon, Cote du Py. Det var årgång 2015, fortfarande ett mycket ungt vin så när vi fick fram vinet till bordet hällde servitrisen upp vinet på en karaff för att det skulle luftas innan maten.

Läcker karaff til vinet
Världens häftigaste karaff?

Wow!! Fullpackat med kaxig frukt och lång, kryddig eftersmak med sammetslena tanniner! Vinet finns i några butiker i Sverige för 279 kronor. Det är bara att passa på att köpa!!

Svart salt

Till förrätt fick vi ugnsbakad foie gras (anka) och det var här jag handlöst blev förälskad i det svarta saltet!

Foie Gras med svart salt
Foie Gras med svart salt

Vi fick en rejäl bit av foie gras och det var fantastiskt gott fastän otroligt mycket. Hade önskat mig en hälften så stor bit. Det svarta saltet var dessutom en nyhet för mig. Det var mycket salt i smaken och det passade bra till det feta. Jag vet inte varifrån detta saltet kom ifrån, men här hemma har jag hittat ett svart salt från Spanien.

Varmrätten var kalvbräss med tryffelmos. Även här fick vi in en rejäl bit! Jag har bara ätit kalvbräss några gånger innan och då fått det i små, små portioner, men inte här inte! När jag var liten fick man höra att det var hjärnan på en stackars kalv som man åt, men det är inte hjärnan utan en mjuk körtel som sitter i halsen på diande kalvar. Kalvbräss är så mjäll och mild i smaken som nästan påminner om gräddmjölk och bara smälter i munnen. Tryffelmoset var dessutom fullpackat med svart tryffel.

Kalvbräss med tryffelmos och olivolja
Kalvbräss med tryffelmos och olivolja

Sedan var det dags för ostar.

Lokala ostar
Lokala ostar

Jag älskar ost men…

Jag älskar ost! Jag äter dessutom alldeles för mycket ost och vankas det ostbricka så är jag i himmelriket. Men…. Jag smakade på alla ostarna, det gjorde jag och det var inte det att de var starka på något vis men de hade alldeles för mycket smak! Så sambon fick äta upp dem och han tyckte de var goda. Vi fick även in en annan variant på ost.

Variant på ost
Variant på ost

Det var en form av färskost som inte smakade så mycket och såsen kändes som grädde eller något liknande. Jag smakade på detta med men även detta fick mannen äta upp. Ibland blir det inte helt bra.

Tillbaks till barndommen

Desserten fick mig att tänka på min barndom! Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass. Går dessutom hem alltid. Mannen tog en liten fruktkompott som passade honom alldeles utmärkt, jag tyckte inte den var söt nog som dessert.

Fattiga riddare fast här på lite franskt vis i form av stekt brioche och en kula glass, Beaujolais
Gott i sin enkelhet

Verrine de fruits exotiques et creme fouettée, Beaujolais
Frukt med kräm eller om man skall vara petnoga; Verrine de fruits exotiques et creme fouettée

Överlag var det en fantastisk kväll och detta dessutom till helt överkomliga priser! Personalen var fenomenal och extra plus i kanten för att de gjorde plats för oss. Det var sista kvällen i Beaujolias och eftersom vi tar resan baklänges så blir nästa inlägg om Sancerre.

Här kan du läsa om del 1 i resan – Jura

Här kan du läsa om del 3 – Sancerre och Del 4 – Champagne

Kram, Lena