Semesterfeeling, drömresor och lite fakta

Madde startade utmaningen 100 frågor på 10 dagar och vi hakade dessutom på utmaningen. Vi är ju två bloggerskor så här kommer lite mer om oss båda.. Idag kör vi 20 nya frågor om drömresor, semesterminnen och tio fakta som ni dessutom kanske inte visste om oss.

Låt oss tänka tillbaka i tiden

Första semesterminnet? Kajsa – Måste vara sommar hos farfar i Bohuslän. Där firade vi dessutom de flesta sommarloven under min uppväxt. Lena – Danmark. Spenderade alla somrar i Danmark eftersom pappa var därifrån och hade sin familj där.     

Jag utanför Romanee Conti´s vingård. Kult!

       

Bästa resan?  Kajsa – Oj, jag vet inte om jag kan välja…stadsresa Lissabon, solsemester på Kap Verde var fantastiska resor. Lena – Kan inte välja… Mexiko, New Orleans, Vingårds-semesterresor ute i Europa…. Har rest massor.

Vad tycker ni om camping? Kajsa- Nä, inte nu längre. Är alldeles för bekväm så jag väljer väldigt gärna hotell. Men om det kniper så går husvagn/husbil an. Aldrig tält! Lena – Nix. Inte min grej. Jag är bekväm av mig. Husbil kan jag tänka mig men inta att stå på en camping med den. Aldrig. Never in a lifetime!

Vilket färdmedel föredrar ni? Kajsa- Bil, cykel eller flyg. Lena – Bil, cykel, båt. Tycker dessutom inte om att flyga.

Tjej tar foto med sin mobiltelefon genom flygplansfönster
Fascinerande såhär från ovan…resan har startat

Har ni något drömresmål? Kajsa – Japan och Tjernobyl. Lena – Nya Zeeland, Chile och Argentina.

Kryssning, Charter eller hur vill vi resa?

Vad tycker ni om kryssningar? Kajsa -Har aldrig varit på kryssning, men vill testa en gång.  Lena – Har gjort, inte min grej det heller. För mycket folk.

Har ni åkt på chartersemester? Kajsa – Någon gång, tycker dessutom mer om att sätta ihop våra egna resor. De blir mycket mer personliga. Lena – Nej.

Semestertips Sverige? Kajsa – Österlen eller Bohuslän, båda platserna är sjukt charmiga. Lena – Sverige är fantastiskt, svårt att bara plocka ut sådär… Västkusten. Gotland och Öland är sjukt mysiga med. Det är dessutom Off-season som gäller för mig.

Vad har ni för semesterplaner? Kajsa – Stughäng och dessutom massor av spontana infall. Har vi tur och man kan resa kan det bli en resa i december. Lena – Inga för tillfället, men jag skall försöka locka med mig sambon till Ästad Vingård för lite fine dining och spa.

När har ni semester? Kajsa – Vet inte hur det blir med semester bytte precis jobb och är på gång att byta igen. Lena – Brukar ta vår semester i December.

Kap Verde ett litet paradis

Tio fakta om oss som ni kanske inte visste !!

Kajsa – Jag älskar skor!! Har cirka 50 par. Lena – Är en bokmal av stora mått!

Kajsa – Kan inte åka karuseller längre som snurrar och dessutom inte dansa bugg för då mår jag illa. Har dessutom råkat slå av en man glasögonen när jag buggade. Lena – Har fobi för blöt kattmat på diskbänken.

Kajsa – Älskar att var ute i trädgården och få pinnar i håret och vara alldeles rufsig. Lena – Är högkänslig

Kajsa – Är vansinnigt rädd för spindlar. Lena – Är otroligt rädd för råttor.

Kajsa – Sam Elliot var mitt wildcard förr. Lena – Är lite svag för Justin Timberlake fast att jag anser mig vara en rockare.

Kajsa – somnar nästan varje kväll på soffan, sååååå tråkig på kvällarna. Lena – Morgonmänniska

Kajsa – Blir barnsligt glad när sambon kommer hem med Cote o´dor elefanter till mig. Lena – Älskar glass

Kajsa – har otroligt torr humor och skrattar gärna åt mina egna skämt. Lena – Är en dålig förlorare, blir sur men blir snabbt go igen.

Kajsa -Älskar att dansa, gör det gärna i köket. Lena – Kan inte simma

Kajsa – Blir lätt rastlös. Lena – Har gjort tröttsamt många operationer.

fakta om oss och lite drömmar och semesterfeeling

Imorgon kör vi på med de sista 20 frågorna av de 100. Då blir det lite drömmar och bloggtankar. Ses imorgon!

Kram Kajsa & Lena

Skall vi ta oss till Kroatien?

Missförstå mig rätt. Jag älskar mitt Sverige och jag älskar att vara hemma men ibland är det skönt att kunna längta bort. Att få minnas en plats som hjärtat klappar lite extra för, i detta fall; Kroatien.

Vi var bjudna till Kroatien i december förra året. Det skulle anordnas något som heter Open cellar day vilket innebär att vinodlarna har öppet hus och bjuder på vin och lite tilltugg. Vi var inte sena att tacka ja till detta! Visst, det var typ 200 mil ner men vi skulle ta det i etapper och hade ingen brådska.

Jadrolinija har båtar som seglar i hela Kroatien
Vi tog båten till Peljesac

Förra gången vi var där så körde vi hela vägen ner. Denna gången testade vi att ta färjan. Från Ploce till Trpanj tar det ungefär en timme med båt och det är så otroligt vackert. Det var i december månad, glöm inte det, och ändå kunde vi ändå sitta ute på däck under hela turen.

Vi skulle bo i Orebic, hos Marija i hennes gästlägenhet. Marija har tillsammans med sin bror, Niko Bura, en av Kroatiens bästa vingårdar så för oss var det en ära att få bli ner bjudna av henne.

Festen i Potomje

Redan nästa dag var det full rulle i det MrGudic:ska hemmet då det skulle förberedas för kvällens fest som vi var bjudna till. Vi visste inte så mycket om det hela, bara att vi skulle vara på en restaurang i Potomje klockan 18.

Lokalt band spelar kroatisk folkmusik
Vinbönderna har fest

Det visade sig att vinbönderna hyrt en lokal vinbar för kvällen och festen hölls av de lokala vinbönderna för de lokala vinbönderna. Alla tog med sig en flaska av sitt vin och det bjöds på mat, vin och musik. Vilken glädje!

Legendar sitter och funderar
Mile Kriz

Den här äldre mannen, Mile, är en legend. Han driver tillsammans med sin son, Denis, Kriz Winery och som de själva beskriver det: ”A union of tradition and modernity: the story of a family winery.” Mile är den traditionella och Denis är den moderna. Vilka fantastiska viner de levererar!

Vin leder till diskussioner
Marija MrGudic

Det här är Marija. Hon tar hand om alla och känner alla och organiserar allting till bästa sätt. Hon är varmhjärtad, vänlig och alldeles underbar.

Glädjen är stor bland vinbönderna på festen innan Open Cellar Day
Marija & Mato

Mannen i mitten är en annan liten legend, Mato ”Mr Cool” Matusko från Matusko Winery som även han gör fantastiska viner, alltså; Köp, lagra och njut.

Mato Matusko öppnar en flaska vin från Vingården i Klagshamn
Mato testar Ran 2.0

Vi är ju också vinbönder så när Mato frågade oss om vi inte hade vin med oss, svarade vi att jo, det hade vi ju. ”Spring och hämta det, det måste vi prova!” Sagt och gjort, mannen fick gå och hämta en flaska av vårt eget prestigevin; Ran 2.0 sedan var den flaskan i Matos händer. Efter att han (Mato) testat det och gett betyget ”This is fucking good” så tog han flaskan med sig och bjöd i sin tur på sina vänner.

Detta var en fantastisk kväll som är svår att beskriva, man måste nästan uppleva det själv.

Open cellar day i Kroatien

Vad jag gillar med att vara i Kroatien på vintern är att det hänger mogna apelsiner och citroner överallt på träden. I trädgård finns en liten apelsinlund och folk bjuder gladligen på sina apelsiner.

Alla har apelsiner och citroner i sina trädgårdar i Kroatien
Apelsiner!

Klockan 09.00 bar det iväg på lördagen och då skulle vi ta oss ner till Ston där denna Open cellar day skulle börja med att borgmästaren skulle hålla ett litet tal sedan brakade det loss.

Man räknade med att cirka 5000 personer skulle köra/åka runt på denna halvö under dagen för att prova vin och mat. Marija var ledare och strax efter att borgmästaren hållit tal sa hon att vi skulle köra till nästa by. Hela dagen var planerad och därmed också vilka producenter som skulle besökas. Det gällde att hålla ett steg före alla andra så man inte hamnade i värsta rusningen fick vi höra.

Milos Winery gör fantastiska viner men med en relativt hög prislapp om man inte vill lagra vinerna själv.

Nästa stopp var Edivo Wine som är kända för sina Navis-viner. Dessa viner lagras i vattnet och i ärlighetens namn så vet jag inte om det mest var en reklam-grej eller om det verkligen blir bättre viner av att lagras i vatten. Men det var en kul grej och det var lite häftigt att se.

Är ni någon gång på Peljesac så besök Matusko Winery! De har viner för alla plånböcker och är väldigt goda och välgjorda.

På tur i Dingac

På måndagen åkte vi iväg med Marija till ett av de bästa vinodlingslägena på Peljesac, nämligen Postup och Dingac. För att komma till just Dingac så kör man genom en smal tunnel, cirka 400 meter lång, genom berget för att komma ut på andra sidan.

Det är vansinnigt brant, vägen är smal och det är med hjärtat i halsgropen man åker där.

Bil som landat på taket i vinodlingen, Dingac läget, Kroatien
Det ligger en bil i vinodlingen

Ja, denna synen möttes vi av när vi kom ut genom tunneln. Någon överförfriskad person hade under lördagen valt att ta vägen genom tunneln. Enligt Marija hade ingen blivit skadad, inte mer än bilen då, men ni ser?! Det ligger en frikkin bil i vinodlingen!

Utsikt över Postup läget och Orebic i bakgrunden. Vacker utsikt i Kroatien
Postup
En liten fiskeby i Kroatien
Trstenik

Hade man valt att köra den smala vägen utmed havet från Dingac så hade man kommit till denna lilla fiskeby, Trstenik. Det finns bättre vägar att ta sig dit men för den saken skull så är de inte mindre läskiga att köra på för det är vansinnigt brant på sina ställen.

Korta Katarina – Ett vineri med amerikanska rötter

Efter inbördeskriget i Jugoslavien åkte Lee och Penny Anderson från USA, till Kroatien för att hjälpa till att bygga upp infrastrukturen och skolor i dels Kroatien och dels i Bosnien Herzegovina. Väl där blev de förälskade i platsen och köpte och startade Korta Katarina. Det är del en vingård och dels har de en Villa som man kan hyra (om man är ofantligt, ofantligt rik) för att ha fest eller bara semester.

Vi valde att bara åka dit för att prova vin och få en tur i deras vinkällare.

Ekfat i källaren på Korta Katarina i Kroatien
Vinkällaren hos Korta Katarina
Vinprovningen skedde i deras vinprovningsrum med utsikt över den vackra trädgården
Vinprovning
Butiken på Korta Katarina i Kroatien med alla flaskor i snygga ställ på väggen.
Butiken

Ibland kan man hitta deras viner på systembolaget och då tycker jag absolut att man skall testa! De gör eleganta, vackra viner även om den ”power” som jag gillar inte finns där så är det bra viner.

Vi stannade på Peljesac i 5 dagar, sedan var det dags att ta oss tillbaks till Slovenien igen, denna gången tog vi inte båten utan körde hela vägen och köpte med oss en massa apelsiner och mandariner hem.

Slovenien är ju ett annat land som vi gärna återkommer till och här kan ni läsa om första gången vi var på Hisa Franko och här kan ni läsa om när Kajsa åkte till Cap Verde. Lissabon är ett annat ställe som de gärna åker till igen och det kan ni läsa om här.

Har ni några favorit ställen som ni gärna återkommer till?

Kram och hopp om en ljusare framtid, Lena

Vi landade med fötterna i Lissabon

Lissabon byggdes på 7 kullar, jo jag tackar jag! Fötterna de har fått jobba hårt i fyra dagar och vi fick en oförglömlig resa med oss i bagaget hem.

Vi landade med fötterna i Lissabon tidigt en Söndags morgon och kom snabbt från flygplatsen till hotellet. Det är det jag tycker är så smidigt med weekendresor att man endast behöver ett handbagage med sig och får slippa vänta vid ett bagageband. Utanför flygplatsen fanns det en taxikö som gick snabbt, smidigt och säkert.

Lissabon 2019 skrivit i sanden

Inför varje resa läser jag på massor, googlar fram sevärdheter och tar reda på så mycket som möjligt. Fastän när man sedan landar kastas planererna genast omkull och allt får helt enkelt komma i den ordning som det blir. Vårt hotell låg ca 3 km ifrån centrum, det kändes lite långt ifrån i efterhand.

Metrosystemet

Med hjälp av det enkla Metro systemet så kunde vi vila benen vissa turer. Vi köpte ett 24 timmar Viagem kort på stationen via automat. Fann ganska snabbt ut hur vi skulle fixa kort med på laddning. Det fanns instruktioner på Engelska som tur var. Det finns även ett Lissboa kort för en, två eller tre dagar att köpa. Det kortet gäller för att kunna åka obehindrat med transportnätet ända bort till Sintra. Kortet gäller även på mängder av Museeum (museumen är dock stängda på måndagar!)

Dag Ett

Två par fötter på Lissabons vackra trottoar
Vi landade med fötterna i Lissabon

Första morgonen strosade vi ner längst en otroligt vacker trottoar med svarta och vita kullerstenar. Trots höstlöven låg på marken kändes luften varm och skön. I ett par hörn såldes det rostade kastanjer. Tyvärr hade jag inte lösa mynt på mig så jag fick aldrig köpt mig en strut. Efter frukosten fortatte vi ner till Praca do Comercio (terreio do paco), som ska vara ett av Europas största torg. Där kunde vi stå och se ut över floden Tejo.

Stenkonst nere vid floden Tejo i Lissabon. Flera stenar staplade ovanpå varandra
Stenkonst nere vid floden Tejo

Pampig entré

Med ryggen mot Tejo tornade den stora triumfbågen Arco do Triunfo upp som tog oss in i Baixa med den stora gågatan, moderna affärerna och mängder av restauranger. Här ligger även hissen Santa Justa som kan ta en upp till en fantastisk terrass med vidunderlig utsikt. En pampig byggnad dessutom med en lååååååång ringlande kö hela dagen igenom.

Lissabons triumfbåge Arco do Triunfo
Lissabons triumfbåge Arco do Triunfo

Här stannade vi upp för lite lunch i solen. Vi strosade tillbaks längst smala vingliga gator tillbaka till hotellet, för att borsta av oss resdammet. Korkade upp en flaska bubbel och gjorde iordning oss för kvällens middag uppe i kvarteret Biarro Alto (det höga kvarteret).

Smal vinglig gata i Lissabon med tvätt hängades från balkongerna

Trappa upp, trappa ner

Vi landade på trappen upp till Biarro Alto, där restaurangerna flyttat ut hela vägen. Man kan välja och vraka hela vägen upp eller ner. Väl uppe fick man en fantastisk kvällsvy över Lissabon och ett Alfama i kvällssolen, det var en mäktig syn. Maten var dessutom ganska tråkig och inte alls prisvärd. Kändes tråkigt då vi verkligen hade sett fram emot det portugisiska köket. Tror dock att restaurangen vi landade på var lite av en turistfälla.

Kvällsolen som lyser upp Alfama och borgen Castelo de sao Jorge
Kvällsolen som lyser upp Alfama och borgen Castelo de sao Jorge

Dag två

Ägnade vi till stor del ute i Belem i gassande sol.  Vi hoppade på spårvagn 15E ut till slutstationen som var placerad brevid det monstorösa klostret Mosteiro dos Jeronimos (UNESCO Världsarv). Klostret startades att byggas under 1500 talet till minne av Vasco Da gamas världsomsegling 1498 och har sedan dess byggt till flertalet gångar och har många olika stilar. Väldigt pampigt att bara titta på.

Kloster Mosterio dos Jeronimos
Kloster Mosterio dos Jeronimos

Att få för sig att köa på sin semester

Bara en liten bit ner längst gatan ligger det klassiska bageriet Pasties de Belem som säljer bakverket Pastel de Nata. De fantastiskt goda kakorna har anor tillbaks från 1837. Receptet sägs vara en välbevarad hemlighet från munkarna och bakas än idag efter orginalreceptet. Fastän kön ringlade sig halvlång gick den hyfsat snabbt att stå i. Väl inne fick man betala i en kassa (1,15€ för en kaka) och hämta ut den varma kakpåsen i kassan bredvid. Tempot var högt på konditoriet med alla sötsugna besökare.

Vi strosade över gatan in i parken för att att njuta av läckerheten på en parkbänk. Pastel de Nata är en smördegsbakelse fylld med en krämig äggkräm med vaniljsmak som man strör kanel och florsocker på. Det var inte helt enkelt att få floret att stanna på kakan och inte hamna på kläderna. Oavsett var den helt underbart läckert god. Så god att jag nästan skulle kunna gå tillbaks och ställa mig i kön för ännu en.

Pasteis de Belem kaka med två påsar med kanel och flosocker

Vin och charkbricka…låter som en bra idé

På väg till Belems försvartorn passerade vi Padros dos Descobimentor där man får en pampig vy med både staty, 25 April bron och Jesusstatyn på toppen. Eftersom dagen var varm och vi började bli lite trötta och kinkiga. Vid den lilla småbåtshamnen hittade vi det mysiga stället Manteigaria Silvia som tillhör vingården med samma namn. Här mös vi med en fantastisk chark och ostbricka och ett glas rött till.  Man måste dessutom få lyxa till det under semestern.

Charkbricka med ost och två glas rött vin  i Lissabon

Försvarstornet i Belem (UNESCO Värdsarv) i sig var ju mindre än jag förväntade mig fastän staden var ju i och för sig också mindre på den tiden. Det byggdes under 1500 talet för att försvara Lissabon från floden och låg längre ut i vattnet. Känslan av historiens vingslag gör sig påmind när man står där vilket ger en, en märkligt mäktig känsla. Tydligen lutar tornet i solens riktning. Jag var alldeles förundrad över byggnaden så jag glömde dessutom bort att titta huruvida det stämde.

Försvarstornet i Belem
Då var det mäktigt på 1500 talet. Försvartornet i Belem andas mäktig historia.

På kvällen blev det bara lite plockmat på en liten kvarterskrog nära hotellet med världens yraste servitris som inte kunde så mycket engelska. Servitrisen glömde dessutom bort vår beställning. Hon såg helt oförstående ut när vi undrade varför de inte kom ut med småplocket vi beställt. Andra glaset vin kom dessutom aldrig heller. Då valde vi att betala och gå hem. Ett gott skratt fick vi trots allt.

Gatukonst i Lissabon. En stor grön krokodilmålad på fasaden av ett nergånget hus
Gatukonst i Lissabon

Nästa gång ska jag berätta om sardiner, skrangliga spårvagnar och dessutom en fantastisk lunch.

Kram Kajsa

Be funny, be serious, be Berlin

Det startade med ett vrål

I flera månader planerade vi en weekendresa för vår tjejkompis tillsammans med hennes man. Det skulle bli en överrasknings resa eftersom hon skulle fylla år (48). Hennes man och vi har verkligen lyckas hålla masken varje gång födelsedagen kommit på tal, då hon var på väg att planera in annat just den helgen. På dagen för avfärd åkte de in lite tidigare än oss till Kastrup så vi sågs inne på flygplatsen istället. Hon satt med ryggen emot, så vi kunde smyga oss på henne och vilket tjut hon åstadkom när hon upptäckte oss. Resan mot Berlin fick en jublande start.

Fascinerande såhär från ovan…resan har startat

Sightseeing i Berlin

Vi åkte redan vid halv 8, så vid halv 10 hade vi checkat in på hotellet och letat oss fram till ett café för frukost. Eftersom man orkade inte fixa frukost hemma vid 5 snåret precis, så där satt vi i en vägkorsning, på ett litet café i Berlin och solen värmde oss gott. Hon var fortfarande tagen att vi var med på resan och kunde inte sluta utbrista sin glädje flera gånger om. Mätta och belåtna så gav vi oss ut på sightseeing i Berlin. En stad som dessutom är så stor och har så mycket att se och att upptäcka.

Visar gränsen mellan öst och väst i Berlin
Markering i gatan hur Berlin muren gått genom Berlin
Här står vi både i Öst och väst Berlin
Brandenburg Tor
Brandenburg Tor
Förintelesemonumentet i Berlin
Förintelsemonument över judarna som dog under förintelsen i Berlin
Minnen från ett krig sitter kvar i husfasaderna i Berlin
Minnen från ett krig sitter kvar i husfasaderna i Berlin
Berlin Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche
Berlin Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche

Man kan dessutom inte undgå att se alla spår från andra världskriget eller få en hum om hur det var med Berlinmuren som avgränsade öst från väst. Kulhål som finns kvar i väggarna, museumen (som finns i mängder att välja på), minnesmärken, gatstenen längst vägen som visar var Berlinmuren gick eller biten av mur som omvandlats till ett långt galleri för street art. Kyrkan som står kvar sönderbombad efter kriget för 74 år sedan eller rekreationen av Checkpoint Charlie.

En oas mitt i parken

BRLO uteservering i Berlin för hela familjen
BRLO uteservering i Berlin för hela familjen
Beers for dog, BRLO Berlin
Beers for dogs, BRLO i Berlin

Efter vandrat runt ett par timmar, på väg tillbaks till hotellet, passerade vi BRLO Brewhouse och beergarden, Schönebergerstrasse 16. En mysig uteservering ( de har även restaurang inomhus ) med plats för hela familjen. Här kan barnen leka i sandlådan, hunden gå i hundbaren och man kan slappa i en solstol eller sitta runt en vattentank omgjorda till bord. Äta grillad korv eller en sallad, dricka öl eller varför inte hoppa in ett fotobås och ta lite roliga bilder. BRLO betyder Berlin från det gamla slaviska namnet och ligger väldigt centralt. En avslappnad plats och helt perfekt för att avsluta dag ett på.

Härliga minnen från Berlin

Solstolar, bubbel och en fantastisk dag

Lördag skulle vi viga till en hop on hop off buss för att ta oss runt i Berlin. Redan vid Alexanderplatz hoppade vi av och slängde oss i ett par solstolar och beställde in Prosseco och öl. Här blev vi en god stund innan vi hoppade på bussen igen. Så skönt och avslappnat med solstolar i rad på uteserveringarna.

Berlins Världur på Alexander Platz
Berlins Världur på Alexander Platz

Vid Eastside gallery var nästa stopp för lunch, lite historia och lite street performance. Avslappnat häng vid sidan av Spree för vätskekontroll bytes dock till lite mer hektiskt när vi skulle ta bild av den mest omtalade bilden på den 1300 meter långa muren som står kvar. Här trängdes alla rejält för att bli fotad framför bilden. Man fick dessutom vara snabb för att få en bild utan någon annan skulle komma med.

East side Gallery Berlin
Mest omtalade bilden i Berlin, Lord help me Survive this Deadly Love av Dmitri Vrubel 1990
Mellan murarna i Berlin, East side Gallery
Passagen mellan Berlinmuren, här tyckte jag det kändes mest påtagligt
Street performance i Berlin
Street performance i Berlin… har han något under kilten?
Utsikt över Spree
Utsikt över Spree

Konsten att snubbla över en takbar

På väg till bussen, snubblade grabbarna över en takbar som vi åkte upp och satte oss på. Takbaren 260° har en fantastisk utsikt över Spree och Eastside gallery och är mysig att sitta på. Här satt vi ett par timmar och missade dessutom sista bussen hem. fastän sol, goda drinkar och vänner är ju allt man behöver. Vi fick ta en taxi tillbaks till hotellet och sen skålade med bubblor i glaset på hotellets takterass innan middagen för kvällen.

Vi firar en födelsedag med lite bubbel från Hotellets takterrass
Solnedgång från en takås i Berlin
Solnedgång från en takås i Berlin

Söndag i parken

Söndag och flyget hem först på kvällen gjorde att vi fick ytterligare en hel dag att ta oss runt i Berlin. Vi åkte dessutom hel varvet på hop on hop off bussen. Sen hoppade vi av vid den stora parken Tiergarten och målet där var en Biergarten. Vi fick en dos av natur, krigsmonument och massor av sol på vägen dit. Väl framme på Biergarten var det dags stt testa den ”Berlinska” maten, Berliner Curry Wurst, Pfannkuchen och Berliner Weisse.

Biergarten i Tiergarten Berlin
Biergarten i Tiergarten Berlin
Berlin Curry Wurst

Berliner curry Wurst är korv med ketchup och currycrydda på…Tja, säger jag som inte är korv fantast men gillar jag gillar ju curry.

Pfannkuchen är en munk med sylt i, vad kan gå fel?

Berliner Weisse med Pfannkuchen

Berliner Weisse en ölbaserad dryck smaksatt med antingen myskmadra (grön) eller hallon (röd). Den giftigt gröna var fantastiskt god, enligt mig och jag förstår inte varför jag inte testade den redan på dag ett. Lagom söt och läskande, som en god drink. Den fick absolut bästa betyg av mig.

Fågel som byggt bo i en gamal sovjetisk kanon
Fågel som byggt bo i en gamal sovjetisk kanon
Kringler i Berlin
Kringlor i Berlin

Efter ett långt slappande i deras loungemöbler var det dags att ta sig tillbaks till hotellet för hämta väskorna. Fastän ett extra stopp vid hörnrestaurangen nära hotellet hann vi med innan taxin tog oss till flyget.Tre dagar i ett soligt Berlin började lida mot sitt slut. Tre dagar fyllda med sol, historia och massor av skratt.

Be funny, be serious, be Berlin!

Kram Kajsa

Överdriven konsumtion av Bubbel är livets mening.

Bubbel picknick i parken kanske?
En dag utan Bubbel är bara en transportsträcka

”We are on a mission from God”

Fredag, fredag, fredag whoooohooo. Idag ska jag dricka minst ett glas bubbel!! Ikväll är det ”audience participation” fest/bio på Salong Speglen här i Malmö. Blues Brothers på filmduken, massa stohej, kostymen med slips o hatt är på plats, våra call and responce repliker inövade och påsen med rekvisita står packad. ”We are on a mission from God”

Bubbel har positiva egenskaper

Men tillbaks till bubblet…det är viktigt att vara hälsosam och ta hand om sin kropp, sägs det. En studie från University of Reading har kommit fram till ett regelbundet intag av Prosecco eller Champagne kan vara nyttigt för oss. Två glas av de ljuva bubblorna är lika bra som två glas rötjut. ” Polyfenoler saktar ner den naturliga elimineringen av kväveoxid i blodet, vilket hjälper blodflödet i kroppen. Detta leder dessutom till minskat blodtryck och lägre risk för blodproppar” – som en två i ett funktion. Tummen upp tycker jag!

Två glas bubbel är nyttigt
Två glas bubbel är nyttigt!

Jag älskar bubblor i alla former och dricker det dessutom mer än gärna. Oavsett om det är Champagne, Prosseco eller Cava. När vi reser kort eller långt, startar vi ofta med en flaska bubbel på rummet. Får en bubblande start, kan man säga. Vi bubblar när vi julbakar eller när vi bjuder hem folk, har vi gärna en bubblande fördrink – vem kan motstå?

Somrig fördrink i rad
Bubblande fördrink, oemotståndligt gott!

Forskningen säger vi blir snabbare berusade av bubblor

Det finns en forskning av Fran Ridout som säger att vi blir snabbare berusad av bubbel. Kolsyran gör tricket och vi blir lite dessutom gladare i hatten. Drycken kan ju bete sig lite lurig, då huvudet kan vara klart men benen helt dallriga. Senast det hände mig var under ett julbak, då vi alltid har bubbel till. Vi hade delat ett par flaskor och stod där lite glada i hågen och pratade bredvid varandra. Helt plötsligt kändes benen helt sladdriga och de bara böjde sig utan att jag ville det , fastän huvudet var helt klart. Mr P tittade helt förvånat på mig och undrade vad som hände där…

Chips med prosecco smak
Pringles chips med smak av Prosseco och Rosepeppar

Pringles kom nyligen ut med chips med smak av Prosseco och Rosépeppar under en begränsad tid. Var ju bara tvungen att köpa ett rör och testa. Chipsen vara inte WOW, fastän helt Ok. Lite syrliga och kryddiga. Inte mer än så och jag kommer nog hålla mig till mina favoritchips i fortsättningen. Något annat som dessutom är gott är fruktsallad med prosseco i glaset, vilket vi åt i somras. Riktig tropisk känsla, speciellt med sommarens värmebölja. De härligt färgglada Cocktailglasen i plast hittade vi på Flying Tiger Copenhagen.

Bubbel i desserten med exotiska smaker i färgglada coctailglas
Sommrig fruktsallad
Toppa med Prosseco och det blir alldeles ljuvlig

Vi bubblar vidare, är hälsosammare och dessutom mycket gladare.

Skål på er och ha en härlig helg!

Ps. Här hittar ni trevliga bubblande tips – champagnetips

Kram Kajsa

Pleasure without Champagne is purely artificial – Oscar Wilde

Kap Verde – Salt och fisk

Kap Verde i vårt hjärta med sol, värme och salta bad
Kap Verde ett litet paradis

Vi åkte iväg en vecka till sol och värme, närmare bestämt till ön Sal i Kap Verde. Kap Verde är en ögrupp utanför Afrikas Västra kust och enligt sägnen var det när Gud hade skapat världen och torkade av händerna landade några smulor i Atlanten och ögruppen Kap Verde skapades. Ögruppen är självständig, har inga farliga djur eller sjukdomar. De har ett perfekt vatten för att dyka eller surfa i….fast det spanande vi bara in från stranden.

 

Perfekta vågor för kitesurfing och bad i Kap Verde
Perfekta vågor

Landet är väldigt fattigt, då det nästan aldrig regnar och nästan inget växer här. Såg endast några kor på hela ön medans vi var där. Istället är det fisket som är stort på ön och i synnerhet tonfisk.

 

Fiskeläger på ön Sal, Kap Verde
Vid de små fiskehamnarna runt om ön, rensades dagens fångst
Fiskebåtar som ligger uppdragna på sanddynorna
Fiskebåtarna ligger uppdragna längst stränderna

Folkfest och färsk tonfisk på Kap Verde

Varje dag i Santa Maria samlas fiskarna runt lunchtid på piren i staden för att rensa, filea och sälja sin fisk. Det myllrar av folk på piren, ribborna fylls med fiskrens,  det pratas högljutt , diskuteras, köpslås, skrattas och det är som en liten folkfest där ute på bryggan.

 

Fiskeglädje på piren Santa Maria, Kap Verde
Livet sjuder ute på piren varje dag runt lunch
Fisken den sköljs, fjällas och rensas på piren varje dag Santa maria, Kap Verde
Fisken den sköljs, fjällas och rensas på piren varje dag
Konsttycket att file en tonfisk Santa maria, Kap Verde
Tonfisken ska fileas
Tonfisk till salu på piren i Santa Maria, Kap Verde
Tonfisk till salu

Hade vi  haft möjligheten, hade jag gärna köpt fisk för att göra någon god fiskrätt. Vi fick hålla till godo med det vi åt på restaurangerna denna gång. På lunchen beställde vi in Fish & Chips, som gjordes på pinfärsk fisk och som serverades med handgjorda pommes, coleslaw och ärtpuré. De kallade det för starters, men var en fullgod lunch för oss.

 

Fish & Chips på en träbricka med grön ärtpure som tillbehör
Fish & Chips till lunch på The Dubliner i Santa, Maria Kap Verde

Tonfisk på tallriken

Tonfisk har jag aldrig ätit innan. Har fått för mig att det skulle vara lite läskigt bara för att det smakar fisk och konsistens är som en kotlett. En kväll bara beställde mannen in det och döm om min förvåning…inte alls läskigt, bara gott och vällagat. Tro det att Kapverdierna skulle vara bra på tillaga fisk, som lever på fisket. Fisken…eller ska man säga köttet, för konsistensen var ju verkligen som att äta en kotlett fast med fiskfjällen och smaken till, var ju dessutom verkligen gott och välsmakande. En ny upplevelse i fiskvärlden för mig och nu måste jag bara hitta några goda tonfisk recept hemma med…har ni några idéer??

 

Tonfisk till middag i Santa Maria, Kap Verde
Tonfisk med pommes och ris..som om de inte kunde bestämma sig liksom vad man skulle ha till

Tyvärr smakade vi aldrig på deras nationalrätt Cachupa en gryta som ska innehålla bönor, majs, kassava, sötpotatis, fisk eller kött.

Goda drinkar på stranden

På dryckesfronten blev det mest den inhemska ölen Strela och drinken Chaprihna som blandades på den inhemska spriten Grouge. Grouge påminner dessutom lite som en blandning mellan hembränt ( vi som fortfarande kommer ihåg den smaken) och rom. Görs på sockerrör som odlas på ön. De var dessutom inte snåla med spriten i sina drinkar och var bättre blandade på vissa ställen än andra. Perfekta stället att landa för en drink, var nere längst stranden i Santa Maria.

Vid en liten grön kiosk med färgglada bord finns de godaste drinkarna. Brasilianarna kallades stället och utsikten var stranden och havet. Vid bordet fick man dessutom sällskap av en hund eller två. Man kunde dessutom paras ihop med ett annat par för att få plats där på stranden. Borta i ett av hörnen spelade ett gäng lokalbor på sina instrument medans de sjöng och klappade i takt. Fantastiskt mysigt att sitta här på kvällen.

 

Chaprinia i glas
Chapriniha med den inhemska spriten Grouge
Utsikten hos Brasilianarna i Santa Maria
Utsikten hos Brasilianarna
Herrelösa hundar på besök Santa Maria, Kap Verde
Inte ovanligt att få sällskap vid bordet

Lite vin och massor av salt

Vin var det dessutom inte tal om på ön. De har en vinodling någon ö bort, vid berget/ vulkanen Fogo. Det sägs dessutom inte vara någon höjdare att dricka. Vi testade aldrig vinet medans vi var där, då det verkligen inte kändes speciellt lockande. Ön som vi bodde på heter Sal, som dessutom betyder salt på Portugisiska. Salt är deras största naturtillgång. Det finns flera saltanläggningar att utforska på ön och man kan både får välgörande saltmassage och dessutom flyta tyngdlöst i 26% saltvatten. Själv fick jag ont i halsen ett par dagar och fick nöja mig med att gurgla mig i saltvatten för att bli bra igen.

 

Souvenirer som görs på plats längst piren

 

Vi passade på att sola, njuta, fira mannens 50 års dag, hyra bil och ta oss runt ön. Fascineras av havets vågor och dessutom utav lokalbornas lugna inställning. No stress var deras motto ( förutom säljarna längst promenadstråket) och vi föll dessutom in i det lugna tempot direkt. Hit vill vi återvända igen!

 

Santa Maria, Kap Verde

Kvinna vänd mot havet, sträcker ut händerna åt sidan. Den rosa sjalen fladdrar i vinden.

Santa maria, Kap Verde

Kram Kajsa

 

Vi lär oss kärlekstecknet i Köpenhamn

En bit av Vesterbro, Köpenhman

Lite rufft och slitet men hippt i Vesterbro

Både jag och sambon älskar att ta tåget över till Köpenhamn, så i år startade vi vår semester med en natt i det hippa området Vesterbro, Köpenhamn. Vesterbro, en stadsdel som förr i tiden var känt för sex och slum är idag mer hippt med sina alla restauranger, vinbarer och dessutom lilla Chinatown med flera asiatiska butiker. Fast det ser ganska slitet ut på sina håll, så är här massor av trevliga ställen att upptäcka. Vi checkade in på det lilla hotellet ( inte det på bilden dock, men rakt över) och slängde in väskan i bagagerummet och gav oss ut mot Köttbyen som låg 5 minuter bort.

Köttbyen Köpenhamns egna Meat packing district
Köttbyen Köpenhamns egna Meat packing district

Köpenhamns Meat packing district

Köttbyen ett område som på 1600 talet och århundranden efter det var ett centrum för boskapshandel och köttbutiker. Är idag ett trendigt område som innehåller restauranger, barer, konst och affärer och är navet i Vesterbro. Det sägs påminna om New Yorks Meat packing district och många av restaurangerna behåller den gamla skylten från tidigare ägare. Hela området ser lite ”rufft” och slitet ut och ganska tråkigt vid första anblick, men här är ju massor av roliga ställen att besöka. Det var nästan svårt att bestämma vart vi skulle börja.

Sommardrink på Noho, Köpenhman
Noho på Köttbyen har grymma cocktails

Sötpotatisstrips med Dragonmajonäs
Sötpotatisstrips med Dragonmajonäs är så gott

Coctails på Noho

Vi började med att ta en cocktail på Noho – för de ska ha ”kick ass” goda cocktails på sin lista. Vi beställde in lite sötpotatis strips med dragon majonnäs som snacks och en drink med ananas, cocos, lime……o´boy den var så god så , så jag skulle kunna dricka den om och om igen. Sötpotatis stripsen med sin ”majo” föll oss dessutom på smaken, ”majon” med smak av dragon var verkligen en hit och de söta stripsen till…..mmmmm helt perfekta.

Köttbyen Vesterbro Köpenhamn
Köttbyen Vesterbro Köpenhamn

Warpigs Bryggeripub på Köttbyen, Köpenhman
Warpigs på Köttbyen

Bryggeriet ligger i ena hörnet av puben
Warpigs bryggeri och pub

Bryggeridelen på Warpigs i Köttbyen, Köpenhamn
Bryggeridelen på Warpigs i Köttbyen, Köpenhamn

Öl, öl och åter öl

Vi fortsatte spana in fler ställen och gick in på Warpigs bryggeri pub. En pub uppbyggd som ett slakteri. Med bryggeriet i ena delen och baren och köket i andra delen, riktigt coolt. Bryggeriet brygger 250000 liter öl varje år och har 22 Öl på fat, 6 olika husöl och uppdaterar sin öllista varje dag. Även jag, icke öldrickande människa, testade ölen på stället och som vanligt, den sista skvätten fick sambon dricka upp.

Köket serverar genuin Texas Barbecue, slow Cook food, som står 12-14 h innan det serveras. Man bör vara där i tid innan allt tar slut för dagen. Själv nöjde vi oss med öl för dagen, men kommer återvända för att testa deras mat en dag. Dessutom skulle vi vilja besöka det när det är helg, då ska det vara riktigt ös. Nu var det Måndag, så tempot var ganska lugnt., bara ett stort gäng löpare som avslutat sin löprunda med ett glas öl i solen. Vilket trevligt avslut!

En plats att hygge sig på

Jag finner ett lugn i Köpenhamn, trots att det myllrar av folk. De tycks ta allt med ro, inget stress. Man sätter sig gärna ner, tar något gott att dricka, njuter och som danskarna säger ”hygge”, ett skönt sätt att ta tillvara på livet. Det sägs att Danskarna är de lyckligaste människorna i världen….kanske stämmer det.

På väg till Nyhavn, Köpenhamn
Mysiga Nyhavn i Köpenhamn

Dag två begav vi oss till andra sidan av Köpenhamn och Nyhavn. Här finner man den charmiga hamndelen som på 1600 talet mest besöktes av sjömän på de då sjabbiga pubarna och under 60 -80 talet var det inne med att tatuera sig hos Tattoo Ole eller Tattoo Jack när man var här. Idag är det en livlig del av Köpenhamn med flera restauranger längst hamnen. Verkligen en plats för ”gemytligt hygge”.

Hygge

Först satte vi oss en stund och bara slappna av i ett par stolar vid kajkanten, runt hörnet av det livliga Nyhavn. Där satt vi och nästan och slumra till då vi inte sovit så bra på hotellet. 30 grader och ingen AC utan bara en liten fläkt, det var tufft. Jag hade missat två viktiga val vid bokningen av hotell…air-condition, nu när sommaren var så otroligt varm och frukost på hotellet. Vi fick bara frukost på rummet, en korg full med olika pålägg, yoghurt, juice och varma bullar på dörren. Det var ingen dålig frukost, men inte den där frukost buffén som jag hade längtat efter.

Nyhavn Köpenhamn
Nyhavn Köpenhamn

Livlig dag längst kajen vid Nyhavn, Köpenhamn
Nyhavn här kan man verkligen njuta och koppla av

Vi lär oss kärlekstecken

Efter en stund var det dags att ta plats på första parkett på en av de flera restaurangerna i Nyhavn. När vi suttit en stund och tittat på förbi passerande folk kom ett par från Sydkorea fram till oss. Kvinnan tyckte vi såg så romantiska ut och undrade om de fick ta en bild av oss….. med henne på bilden. Vi blev så överrumplad och svarade ja. Hon blev helt glad och drog fram en stol, hon visade oss hur man gör kärlekstecknet i Syd Korea. sTecknet gjorde även vi när bilden togs. De blev väldigt lyckliga när de såg att vi gjorde kärlekstecknet på bilden. Innan de gick vidare  sa hon att vi såg ut som filmstjärnor och det skulle hon säga till sina vänner att vi var. Det boostade vår dag.

Kärlekstecken från Sydkorea
Kärlekstecken från Sydkorea

Vi satt kvar i flera timmar och bara njöt av allt folk som passerade förbi. Vi beställde in en frukosttallrik med räkor, spätta och rostbiff,. När vi ätit upp och såg att alla andra fick bröd till, förstod vi att den nya kyparen vid vårt bord glömt ge oss vårt bröd. Gott var det i alla fall. Smörrebröd är ett måste att äta när man är i Köpenhamn. Mina favoriter är med Spätta, räkor eller rostbiff.

En variant av smörrebröd, fast de glömt brödet
Nyhavn och smörrebröd en perfekt kombination

Hit kommer vi igen och igen och igen

Vi har varit i Nyhavn flera gånger förr och ätit och aldrig blivit besvikna. God, vällagad mat i en mysig atmosfär oavsett om det är dag och på uteplatsen eller kväll inne på en restaurangen. Skulle det vara fullt på bordet, går det att köpa en dricka och sätta sig vid kajkanten. Känns rätt ok det med en fin solig dag.

Det blev två härliga, njutbara dagar på två sköna ställen i Köpenhamn. Tror snart vi hoppar på tåget och åker över igen. Nu ska det bli koloni häng, hänga med vänner tid och se vart dagarna för oss.

Kram Kajsa

Today´s special – Guiness guldet i Dublin

Todays chef´s special Guinness i Dublin
Kockens Val!

För något år sedan var jag och min sambo iväg på en weekend i Dublin. En trevlig stad att besöka, med mysiga pubar och vänligt folk. Det som har fastnat mest i minnet var besöket på Guinness museet med sina 7 våningar. Fastän att jag definitivt inte är öldrickare så måste man ju ändå prova när man är i Guinnessens hemstad, så är det ju bara.

St James Gate, Dublin
På väg…

En pint om dagen

1759 köpte Arthur Guiness ett kloster för att brygga sitt öl. Eftersom ölet är en så kallad Stout så kallas den i folkmun för ”Black Stuff” och ”Pint of Plain”.

Det ska dessutom ha forskats fram av  Wisconsins University USA att en pint Guinness om dagen är bra för hälsan pga. sina antioxidanter. Trots det tror jag att jag hoppar den pinten om dagen.

Huvudingrediens för en god stout
Huvudsaken för en bra Stout
Ingången till provnings rummet för en Guinness i Dublin
Arom censor hos Guinness museum
Aromer
Provglasen med Guinness på museumet i Dublin
Provsmakning
Perfekta hyllor medans man väntade på få smaka
Perfekta hyllor medans man väntade på få smaka
Det perfekta skummet på en Guinness
Skummt är viktigt…

Vi valde att promenera dit och det var en bra bit att gå. Eftersom vi gillar att gå och se oss omkring på våra resor för att man kan få se och uppleva så mycket mer då. Museet ligger i utkanten av centrum på St James Gate och är ett 7 våningar högt museum. Museet är fyllt med bryggeriets historia, transport  funktion och reklam över tiden.

Snabbkurs – Guiness på rätt sätt

Man kunde dessutom gå en kurs i att dricka en Guiness på rätt sätt och hälla upp den rätt från öl pumpen. Det finns Souvenir shop, café, restauranger och pubar dessutom längst upp den stora Guinessbaren med 360 graders vy över Dublin. Här får man en riktigt övermäktig utsikt över hela Dublin.

Snidd trä Guinness
Stor Guiness i trä
A Woman needs a man like a fish needs a bicycle reklam hos Guinness
A Woman needs a man like a fish needs a bicycle
Äldre reklam för Guinness time
Äldre reklam för Guinness time
Reklam hos Guinness museumet, Dublin

Långt besök och storslagen utsikt

Om ni tar er hit så räkna dessutom med ett långt besök med massor av intressanta saker att uppleva och titta på. För vi spenderade tre timmar på museet och avslutade besöket längst upp med en Guiness i handen och en storslagen utsikt över Dublin. Trots att man får räkna med mycket folk så är det värt ett besök.

Guinnessgryta på dagens meny
God mat i restaurangen, Guinessgryta
2 pints of Guinness
Fantastisk utsikt över Dublin i baren på Guinness museumet i Dublin
Fantastisk utsikt över Dublin

Black velvet

Om ni vill testa något annorlunda och Irländskt då ska ni prova: Black Velvet som är Guinness och Champagne ihop. Eftersom mannens arbetskamrat är från Irland gav han oss Guinness och Champagne att testa efter vår Irlands resa. Det var en annorlunda upplevelse, men bubblande god. Blanda hälften, hälften och njut av bubblorna.

För att dessutom göra upplevelsen total av Irland så bjuder jag här på en mustig, matig paj med Guinness såklart. Pajen tar trots allt lite tid att göra men är väl värd att kämpa för. 

Dukning med en pajform mitt på bordet. Pajtäcker är dekorerat med en bladranka.
Mustig köttpaj med Guiness en fröjd för smaklökarna.

Matig köttpaj med Guiness

Recept från Lantlif Mat & Vin Nr. 5 2015

6-8 portioner

FYLLNING:

1 Kg Högrev

4 Morötter

Ca 150 Gram Champinjoner

2 Msk Olivolja

1 Msk Smör

4 Msk Vetemjöl

3 Dl Guiness

4 Dl Köttbuljong

1 Bouquet Garni( 1 Lagerblad, 1 kvist timjan )

Ca 140 Gram Bacn

Salt & peppar

PAJDEG:

250 Gram Kylskåpskallt smör

650 gram Vetemjöl

1/2-1 DL Iskallt vatten

1 Äggula, lätt vispad

 Ta fram köttet så det hinner bli rums tempererat. Putsa köttet och skär det i mindre bitar. Skala och hacka löken, skala och skär morötterna i bitar och klyfta svampen.

Värm oljan och smöret i en stor stekgryta och bryn köttet i omgångar. Ställ köttet åt sidan. Sank värmen och stek, utan att rengöra grytan, lök, morötter i ca 5 minuter. Strö över mjölet och rör om ordentligt. Tillsätt köttet, Guiness, buljong och örterna.

Koka upp och låt grytan sjuda utan lock över svag värme ca 1 1/2 timme tills köttet är mört.

Gör iordning degen medan grytan sjuder. Skär smöret i mindre bitar. Nyp ihop smör mjöl för hand eller i matberedare till en smulig massa. Tillsätt vatten, lite åt gången och blanda ihop snabbt till en smidig deg. Plasta in och ställ i kylen minst 1 timme.

Stek bacon knaprigt och lägg på ett hushållspapper för att rinna av. Stek champinjonerna i fettet som är kvar, tills de är gyllenbruna. Värm ugnen till 200 grader.

Dags för pajen

Smörj och mjöla en djup pajform. Kavla ut degen och klä pajformen. Spar lite deg till pajlocket. När grytan har sjudit klart, plocka ut örterna och tillsätt bacon och svampen. Smaka av med salt och peppar. Fyll pajformen med grytan, se dock till att få med kött och grönsaker, det får inte bli för mycket sås i pajen. Såsen som blir över kan man servera vid sidan om pajen.

Pensla lite äg på pajkanten och lägg på pajlocket. Skär dessutom bort överflödig deg. Nyp försiktigt ihop kanterna. Pensla lite ägg på locket och skär försiktigt några snitt i locket med en vass kniv. Grädda i ugnen ca 40 minuter eller tills pajen är gyllen brun. Låt vila ca 10 minuter före servering.

Kolla gärna inlägget om att göra den perfekta pajen.

Smaka på en bit av Irland eller ta och åk dit. Tar ni er ett tid till ett besök på Guiness museet råder jag er dessutom att köpa biljetten för inträdet i förväg, då kommer ni in fort och slipper stå i kön. Ha en fantastisk tripp, Que´ Aproveite & skål på er!

Kram Kajsa

Tre veckor i Frankrike Del 4, Älskade Champagne och topprestaurangen Les Avises

När vi åkte ner i december månad var det för två saker; vi skulle hämta upp lite förbeställda champagner hos diverse producenter och dessutom skulle vi fira sambons 50:årsdag på Les Avisés, Jacques Selosses restaurang i Avize.

Vi börjar och avslutar i Champagne

Då avslutar vi med var vi startade, nämligen i Champagne! Älskade, underbara Champagne! Både som dryck och som område att besöka!! Jag älskar champagne! Denna magiska pärlande dryck som kan serveras till alla maträtter likväl som att bara sitta och njuta… Champagne skall drickas ofta!

Denna gången valde vi att hyra en lägenhet i Avize hos Veuve J Launad. Perfekt lägenhet  på alla sätt och vis, enda minus var att där inte fanns någon trädgård till hundarna och att trappan upp till lägenheten var lite läskig och hal, men annars tip-top! När vi kom på kvällen så var kylen full av champagne så det var bara att välja och vraka.

Cuvee Marie-Joséphine Champagneflaska
Cuvee Marie-Joséphine

Cuvee Marie-Joséphine 50% chardonnay och 50% pinot Noir. Överraskande god trots enormt ful etikett! Klart prisvärd!

Kommer man fram sent på kvällen så vill man bara sjunka ner i soffan med ett glas god champagne och bara njuta.

Epernay och Janisson Baradon

Dagen efter åkte vi in till Epernay, en fantastisk liten stad! Vill man leka turist så finns de stora husen Möet Chandon, Mercier, Pol Roger, Perrier Jouet på Avenue de Champagne. Den stora paradgatan med de vackra villorna. Det finns små independent butiker och det finns såklart den butik man bara måste besöka när man är i Epernay. Madame Salvatores champagnebutik som numera drivs av dottern och barnbarnet. Vi valde dock att göra ett besök hos Janisson Baradon och ta en provning där.

Janisson Baradon - Champagneflaskor i rad på en hylla
Janisson Baradon

Vi har vid ett flertal tillfällen smakat deras single vineyard-champagner ”Toulette” ”Tue Boeuf” och ”Conges” och aldrig blivit sådär jätteimponerade. ”Tue Boeuf” är ok att dricka men som jag sagt innan, det är inga stora viner. Vi provade oss igenom ett antal champagner och gick därifrån tomhänta och nöjda med det. När provningen egentligen var slut så ville damen i butiken absolut att vi skulle prova deras nya champagne, också en single vineyard (glömt vad den hette – så mycket imponerade den) och hon berättade storyn bakom vinet. Familjen hade velat bygga ett hus och ansökt om bygglov men ej fått det så då bestämde de sig för att sätta vinplantor istället. Hmmm…  500 kronor för en single vineyard med 4 åriga stockar.

Erick De Sousa i Avize

Ett bokat besök som däremot var fantastiskt trevligt var hos den ekologiska odlaren Erick De Sousa i Avize!

De Sousa
De Sousa

Vi blev väl mottagna av sonen, Valentin, som guidade oss igenom hela provningen, berättade om deras filosofi både i vingården och i vineriet.

Vi startade med deras Brut Tradition, en cuvee på 50% Chardonnay, 40%  Pinot Noir och 10 % Pinot Meunier. Ren, snygg och drickbar alla dagar i veckan! Denna följt av; Grand Cru Reserve Blanc de blanc, 100%  chardonnay och en blend av 2-3 årgångar med minst 25% reservvin. Brut Rosé, 90 % chardonnay och 10 % Pinot Noir, en riktig sommar rosé! 3A, 50% chardonnay från Avize, 25 % Pinot Meunier från Aÿ och 25 % Pinot Noir från Ambonnay. De tre A-byarna. Fantastiskt vin och jag ville bara köpa, köpa, köpa, men det var tyvärr slutsålt… Mycorhize, ekfatslagrat, vildjäst, biodynamisk odlat och det finns bara i 1212 flaskor. Underbart vin! Till sist fick vi testa två olika Cuvee des Caudalies, en non vintage och en 2008. Magic in a bottle!

7 mycket bra viner hos De Sousa
7 mycket bra viner hos De Sousa

Det finns mycket att prova i Avize

Är ni i Avize så måste ni boka in ett besök här! Rekommenderas starkt! Vi hann även med två snabba besök hos favoriterna Egly Ouriet och Paul Dethune som båda ligger i byn Ambonnay. När vi åkte från Champagne passade vi även på att besöka Domaine Collet/Champagne Anthime som ligger i Fontaine-Denis som i sin tur ligger lite sydväst om Sezanne. Det är tre bröder, Florent, Vincent och Thomas som tagit över sin pappa Renés vingård. (Fast René finns fortfarande med i bilden och fungerar som bro mellan generationerna där han sitter på kunskapen och bröderna för det nya, innovativa) När René hade vingården sålde de mestadelen av druvorna till cooperativet Nicolas Feuillatte, men efterhand som bröderna kom in i rörelsen så behöll de mer och mer av druvorna och nu behåller de allt. De är nytänkande killar som jobbar mycket med ekfat. Nästa gång vi tittar in hoppas jag att deras långlagrade ratafia (ekfat) skall ha blivit klar för försäljning.

Domaine Collet/Champagne Anthime jobbar både med nya ekliggare....
De jobbar både med nya ekliggare….

Tradiotionella ekfat hos Domaine Collet
…som med traditionella ekfat

Är ni nere i Sezanne området så rekommenderar jag ett besök hos killarna! http://www.domaine-collet-champagne.fr/en/accueil/

Födelsedag på topp restaurang Les Avisés

En av anledningarna till att vi valde att bo i Avize var att det råkade bli som så att min kära sambo skulle fylla 50 år, han älskar också champagne och jag skulle bjuda honom på en restaurang. En restaurang där de har champagnes bästa vinlista samt att ägaren gör fenomenala champagner som sambon bara älskar!  Domaine Jacques Selosse!!  Sonen Anselme driver tillsammans med hustrun Corinne även hotell och restaurang Les Avisés, förutom att han gör outstanding viner! Dit skulle vi gå på kvällen.

Restaurang Les Avisés
Så här ser det ut dagtid

Det är en liten restaurang med 20 platser. Sommartid har de fler platser då man kan sitta ute i trädgården. Jag har aldrig någonsin varit på en liknande restaurang. Det var som att stiga in hemma hos någon annan och inte in i en restaurang. Det var lågmält, varmt, mysigt och man kände sig så omhändertagen.  Först fick vi slå oss ner i de djupa sofforna innan maten….

Som att stiga in i ett vardagsrum på Restaurang Les Avisés
Som att stiga in i ett vardagsrum!

Nu startar kvällen rejält

Här hos Les Avisés började vi med Selosse Initial. En fantastisk champagne med renhet, djup och fyllighet! Vi blev serverade små ostsnacks och små nybakade bröd till detta.

Selosse Initial vin på Les Avises
Magisk champagne serverade i bästa glasen

När det sedan var dags att äta blev vi visade in i matsalen där de dukat upp till vårt sällskap. Stämningen var fortfarande lågmäld och mycket, mycket behaglig. All stress hade vi dessutom lämnat bakom oss.

Les Avisés har en meny som passar för dagen, därför vet man aldrig innan vad menyn består av, men vi blev inte besvikna!

Kvällens meny på Les Avises
Kvällens meny

Mannen fick välja viner hela kvällen, det var ju liksom hans dag. Så till första rätten, som bestod av halstrad pilgrimsmussla, vaktelbröst, bitar av squash, pumpafrön och kastanj på en puré gjord på butternutpumpa. Först tänkte jag att det var ju lite konstigt kanske att ha både fågel och fisk på samma tallrik men det var s.å h.i.m.l.a g.o.t.t!

halstrad pilgrimsmussla, vaktelbröst, bitar av squash, pumpafrön och kastanj på en puré gjord på butternutpumpa hos Les Avises
Perfekt stekt pilgrimsmussla och likaså perfekt rosa vaktelbröst

Till denna rätt valde han en champagne från Jacques Lassaigne som hette Le Cotet. Lassaigne (drivs av sonen Emmanuel) ligger i Aube, väldig nära Troyes. Tyvärr tar han ej emot besök och vinerna får man leta upp i diverse vinbutiker. Le Cotet är en single vineyard där stockarna är runt 40 år. Det är 100 %Chardonnay, vildjäst, lagrat på nya och gamla fat mellan 12-24 månader och sedan på flaska mellan 1-5 år. Nästan inget svavel är tillsatt. Vinet behövde luft innan det blommade ut. Fantastiskt vackert vin!

Le Cotet
Champagne från Aube

Nästa rätt på menyn var fisk! Ångkokt havsaborre med saffranskum, fänkål, apelsin, morot och kål. Fisken bara smälte i munnen och var dessutom kokt till perfektion.

Ångkokt havsaborre med saffranskum, fänkål, apelsin, morot och kål
Havsaborre med apelsin – oväntad men lyckad kombination!

Till denna rätten valde mannen ännu ett Selosse vin – Substance. Gjort i 3000 buteljer, gjort i ett solera system där äldsta årgången är från 1986. Ett mycket stort vin som verkligen tog plats!

Selosse vin - Substance finns endast 3000 flaskor
Substance

Till kötträtten valde han ett stilla, rött vin men från en av våra favoritproducenter, nämligen Egly Ouriets Ambonnay rouge från 2011. Egly Ouriet gör de absolut bästa röda vinerna i Champagne, utan tvekan. En mogen Ambonnay Rouge är som att dricka en bättre bourgogne. 2011 var en lättare årgång som var drickmogen nu men tål att lagras några år till. När vi var hos Egly och hämtade upp lite viner så hade vi även beställt detta röda vin, fast årgång 2015. Annick Egly berättade att det skulle man bara stoppa in ner i källaren och glömma bort. Framåt 2022 kunde man börja titta på det.

Kötträtten var kalv entrecote, tryffel, polenta och olika sorts kål. Nu började man bli mätt men superlativen fortsätter. Underbart, fantastiskt, magiskt…

kalv entrecote, tryffel, polenta och olika sorts kål
Kalv entrecote med tryffel och polenta

Desserten var precis så lagom söt som man vill ha på en lyckad kväll. Det var någon mandelbotten, päron och caramellgrädde/fluff. Åååhhh….

mandelbotten, päron och caramellgrädde/fluff
Kvällens dessert

Vilken kväll!!!

Kvällen var fantastisk på Les Avisés med underbart sällskap (Tack, ni vet vem ni är! ) och fabulöst god mat och tillika viner. Servicen var outstanding hela kvällen och stället i sig är en upplevelse i sig. När man sitter och äter så tittar man upp i köket, stilrent och snyggt kök med världens coolaste foto på väggen. Är det någon som vet vem det är på fotot så får ni gärna berätta!!??

Coolt fotogarafi i köket på Les Avises
Vem är detta?

Les Avisés är ett ställe som vi gärna kommer att besöka igen. Vinlistan var, i mannens tycke, det bästa man kunde se. Det var dessutom inga hutlösa påslag på vinerna alls.

Dagen innan vi skulle åka ifrån Champagne så hade vi ju ett besök inbokat hos Charles Heidsieck i Reims (Tack Victor!) och det var en liten saga i sig. Att befinna sig 12 meter under Reims vältrafikerade gator, i de oändliga crayererna (hur böjer man det ordet – crayere) och höra inget annat än absolut tystnad. Då det bara var jag, mannen och guiden så var det verkligen tyst…. Åååh ljuva tystnad…

Tills vi ses nästa gång, öppna upp en flaska champagne ikväll och njut.

Här kan ni läsa om del 1 – Jura, Del 2 – Beaujolai och Del3- Sancerre

Kram, Lena

Tre veckor i Frankrike – Del 3 Franska getter och några vinproducenter att besöka

Innan vi åkte mot Beaujolais i Frankrike var vi en vecka i Loire området, närmare bestämt i den lilla, lilla byn Frétoy, Thauvenay vid  Sancerre.  I den lilla byn fanns bara några hus och man fick gå några kilometer till en annan by för att handla sina baguetter men med två hundar med på resan så blev det en bra morgonpromenad för alla. Vi hade hyrt en chalet, väldigt väldigt petit, men funktionell med fullt utrustat kök med matplats, dusch, toalett och världens minsta sovrum. Dessutom låg det precis bredvid en vingård så utsikten var fantastisk.  Vi hade bestämt ganska tidigt att vi skulle laga maten själva under veckan, med några undantag för luncher som bestod att varm Chevré ost sallad. Det är så gott!! Jag hade kunnat leva på det! Dock känner jag lite för Chevré ost som jag känner för Foie Gras… Det är verkligen gott men hur har djuren det?

Sancerre och getterna

Vi har varit i Sancerre, Frankrike många, många gånger men inte förrän de senare gångerna har vi haft lite som mission att leta upp de där getterna. Denna gången kände jag ett väldigt stort begär efter att få se dem så vi la en dag på det. Inte en getjävel så långt ögat kan nå! Vi åkte till och med till en så kallad Crottin men icke! Där finns små fina butiker där du kan köpa getost i alla de former, men själva geten lyser med sin frånvaro. Nu var det i och för sig december månad, men för årstiden var det milt och dessutom så såg vi inga djurstallar ens där getterna kunde tänkas bo i och vi hörde inga getter och vi har aldrig sett några getter även om vi varit där i augusti månad! Jag vet inte om det är sant men någon berättade att getterna aldrig får vistas ute för de ger mer mjölk om de är inomhus och är det på det viset så är det riktigt, riktigt illa…. Förstår ni mitt dilemma?

Någon get har vi aldrig sett
Någon get har vi aldrig sett…

Inga getter men fantastiska viner

Inga getter men väl vin! I Sancerre-området odlas Sauvignon Blanc och Pinot Noir. De röda vinerna är väl inte det man åker dit för men deras sauvignon blanc viner…. Wow! Druvan man antingen hatar eller älskar med sina distinkta toner av kattkiss, krusbär, svartvinbärsblad…. Jag älskar det. Verkligen älskar. Området delas upp i Sancerre, Pouilly Fumé, Menetou Salon, Reuilly och Quincy där Sancerre och Pouilly Fumé anses vara de bästa. Vinerna är lite fetare, lite större i Sancerre medan de i Pouilly Fumé anses vara lite elegantare med mer mineralitet och stramhet.

Domaine  Laporte i Saint-Satur

Jag tänkte börja berätta om Domaine  Laporte i Saint-Satur i Frankrike. Anlades 1850 och har varit i Laportes ägo fram till 1986 då Henri Bourgeois köpte firman. Estate Laporte är ekocertifierad och de har ett nära samarbete i vinkällaren och därför är det höga kvalitetstänket detsamma. Båda har även odlingar på Nya Zeeland. Vi fick en grundlig provning av alla deras viner och vi blev glatt överraskade över den höga kvaliteten till bra priser.  Rena, snygga viner både från Sancerre, Pouilly Fumé och Nya Zeeland. Priserna låg i genomsnitt runt 15 euro per flaska och det känns som ett väldigt bra pris.

Dessa kan jag varmt rekommendera:

  • Le Grand Rochoy – vit Sancerre
  • La Comtesse – vit Sancerre på sent skördade druvor
  • La Vigne de Beaussoppet – vit Pouilly Fumé

Passionerad fransman hos Laporte
Passionerad fransman hos Laporte

”storebror” Henri Bourgeois i Chavignol

Såklart var vi då hos ”storebror” Henri Bourgeois i Chavignol i Frankrike med! Det är ett av de mer proffsiga ställen att ha provning på. De besitter en enorm kunskap och skulle de gå bet på en fråga så tar de snabbt reda på svaret. Det finns nog ingen som har mer druvtypiska viner än Henri Bourgeois! Man får prova riktigt många viner och när de märkte att vi var intresserade och kunniga så åkte lite äldre årgångar fram så man kunde se vad ett ungt vin hade för potential.  Är ni nere i Chavignol så måste man besöka dem! Vill man sedan äta en rejäl lunch så finns ett perfekt ställe nere i byn som jag dessvärre glömt namnet på men de hade den godaste coq au vin jag någonsin ätit och den var gjord på riktig ungtupp som sig bör.

Trevlig provning av Henri Bourgeois viner
Trevlig provning av Henri Bourgeois viner

Spottkopp
Spottkopp!

Till och med spottkoppen var fantastisk! Liten, nätt och behändig och dessutom snygg! Föll handlöst för den så jag har bett min väninna att försöka dreja några till mig.

Domaine Didier Dagueneau
Domaine Didier Dagueneau

Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain

Det besök som gjorde starkast avtryck på oss denna gången var när vi lyckades få till ett besök på Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain i Frankrike. En riktig kult producent! Vi har varit där förut och träffat Didier själv, en mycket speciell man som gjorde fantastiska viner och gick sin egen väg. Han odlade biodynamiskt och filosofin var att vinerna gör sig ute i vinodlingen. Han hade inget behov av att skaffa sig vänner, han ville istället göra de bästa sauvignon blanc vinerna som det bara gick! Han var den första, mig veterligen, som sålde ett Pouilly Fumé vin på oympade stockar. Asteroid. Detta säljs för runt 4-5000 kronor från gården. När det väl finns att få tag på. Det görs i väldigt små kvantiteter.  Didier var mer som en äventyrare än bara en vinbonde. Han körde hundspann på vintrarna och hans hundar bodde i gamla ektunnor som han gjort om till hundkojor. Han körde motorcykel och flög flygplan. Dessvärre var det också det som tog hans liv alldeles för tidigt. Han störtade med ett ultralätt flygplan i Cognac-regionen och dog, endast 52 år gammal.

Didier Dagueneau 1956-2008 lånad bild
Didier Dagueneau 1956-2008 lånad bild

Vinfat av modern tappning

Hans två barn, Louis-Benjamin och Charlotte, driver tillsammans vingården, i samma anda som sin far gjorde. Fast slädhundarna är borta och alla deras fina hundkojor av ekfat är också borta. Men hur som helst så lyckades vi få tid för ett besök! Först en rundtur i deras fatkällare där de har lite speciell form på sina ekfat.

Cigarrformade ekfat hos Domain Didier Dagueneau i Saint Andelain
Cigarrformade ekfat

Men man måste hänga med i utvecklingen så de hade införskaffat ett ägg i ek!

Vin fat i form av ett ägg
Ägg i ek.

Därefter gick vi ut till övriga vineriet där de hade alla ståltankar och där fick vi smaka alla viner som låg på ståltank (2016). Mycket intressant och väldigt lärorikt. När vi fått smaka igenom tankarna fick vi en ”vanlig” provning av vinerna; Buisson-Renard, Silex, Pur Sang samt en ny cuvee som Louis-Benjamin gjort och Les Jardins de Babylone från deras egendom i Jurancon. Fantastisk provning av både nyare och lite äldre årgångar.

Didier Dagueneau vine
Didier Dagueneau viner

Efter två timmar fullpackade med information och viner åkte vi lyckliga därifrån med lite viner i bagaget. Hade vi kunnat så hade vi köpt mer men nästan allt var slutsålt, men vi fick med oss lite i alla fall.

Sammanfattning av Sancerre med omnejd i Frankrike. Det är ett fantastiskt ställe och väldigt vackert! Där finns massor av producenter att besöka och restauranger i alla prisklasser. La Tour i Sancerre är en 1-stjärnig restaurang som är väl värt ett besök! Vi har varit där för några år sedan och maten är outstanding! Sedan måste man ju hoppa in och ta en varm getostsallad någonstans…. Det är ju så gott…

Nästa gång avslutar vi resan med där vi började, nämligen i Champagne, Frankrike där vi hade ett besök på Les Avises när mannen fyllde 50!

Här kan du läsa om Del 1 Jura och Del 2 Beaujolais

Här kan du lästa om Del 4 – Champagne

Kram, Lena