Lokalt & närproducerat hos Tareq

Alla vet väl vem Tareq Taylor är? Tareq är svensk krögare, TV-kock, kokboksförfattare och vinnare av Kockarnas Kamp, tja… han är ju en riktig kändis helt enkelt. När jag fyllde år för ett tag sedan kände jag att nu var det dags för lite Lokalt & närproducerat hos Tareq.

Tareq Taylor-Värdig vinnare av Kockarnas Kamp

För oss Malmö-bor är han den som hade restaurang Trappaner och Slottsträdgårdens Kafé för att sedan öppna Kockeriet. I början var konceptet på Kockeriet lite mer åt sharing is caring-hållet och hade fokus på lokala råvaror och hållbarhet men efter hand har det gått mer och mer åt ”fine-dining” hållet men har fortfarande samma fokus på lokala råvaror och hållbarhet.

Sambon och jag hade länge pratat om att vi skulle gå dit och äta men aldrig fått loss tummarna fastän att det ligger så nära egentligen. Det är ju bara att hoppa på en buss och åka in till stan för att sedan ta en kort promenad dit.

Det är rustikt men känns väldigt välkomnande på Kockeriet

Det finns tre bord precis utanför ”vinkällaren” så man kan dels titta på vinerna i vinkällaren och dels bort mot köket så man kan se när de lagar maten. Jag gillar när det är lite rustikt och mysigt och välkomnande istället för stelt och sterilt så man inte vågar röra sig.

Jag har tydligen inte varit helt snäll under året för det HÄLLREGNADE när vi skulle ta bussen in till stan. Vi hukade under vars ett paraply och tog vi oss iallafall från bussen till Kockeriet och var framme lite innan bokad tid.

Det är lokalt och närproducerat hos Tareq

Vad fick vi då att äta under kvällen?

Vi började med en liten appetizer

Istället för vinpaketet tog vi istället en flaska champagne som skulle passa till de första rätterna och vi valde Egly Ouriet – Brut Rosé Grand Cru. Det är sällan vi dricker just roséchampagne men Egly Ouriet tillhör en av favoritproducenterna så den fick det bli. Det serverades tre små appetizers innan det började ”på riktigt”.

Det är viktigt hur det serveras så att ögonen får sitt med
Dessa små rackarna var gudomliga…. Gudomliga…

Vi valde 7-rätters menyn för vi ville inte missa vakteln och inte heller havskräftan. Efter det alldeles nybakade surdegsbrödet ( Åhhh….) med det hemmakärnade smöret kom den första lilla rätten som bestod av pilgrimsmussla, jordärtskocka och fläder.

Pilgrimsmusslan var både söt och syrlig

Vi fick en varm och timjandoftande buljong att hälla på och denna värmdes upp vid bordet i en perkulator-liknande bryggare

Buljongen värms upp

Jag tycker om när man kan se vad de pysslar med i köket, det ger en lite extra varm känsla kan jag tycka.

Lokalt & närproducerat på Tareq Taylors Kockeriet

Nästa rätt som vi får serverad är öringen med svamp och blåmussla men blåmusslan var utbytt mot svartrot och eftersom jag älskar svartrötter så passade det mig utmärkt.

Visst är det vackert?

Sedan kom purjolöken med riven bottarga och denna var en av favoriterna under kvällen! Vi fick lära oss att bottarga är fiskrom som torkats och denna revs fint över purjolöken.

Bakad purjolök, potatisskum, äpple och bottarga
Vi får havskräfta med chorizo

Rött vin på karaff till köttet

Vår servitris för kvällen var den raraste, piggaste och gladaste tjejen och jag är så glad över att hon hade hand om oss under kvällen. När det var dags för kötträtterna valde vi ett rött vin från Guigal. Vinet skulle hällas upp på karaff och detta gjorde hon i god tid innan så vinet hann luftas.

Vår servitris dekanterar vinet
Vaktel
Här ser man karaffen lite bättre. Riedel- Amadeo

Sista rätten ut var hjortfilé. För sambon var det perfekt, jag själv är lite gnällig när det är för rött så lite generat frågade jag om de kunde steka på biten lite till och det var absolut inga problem!

Hjortfilé, blodpudding, rotselleripuré & rönnbär

Dags att avsluta med lite sött

Visst är det konstigt att hur mätt man än är så finns det alltid plats för lite sött? Det får bara inte bli för tunga desserter så man blir helt däst.

Här fick vi tre små desserter som var helt underbara! Eftersom vinet var slut så mannen tog kaffe och jag tog lite te.

Vi avslutar med lite sött, lokalt & närproducerat hos Tareq
Det var nypon, mandel och havtorn på kvällens huvuddessert.
Choklad, makroner och rulltårta

Trots att det var tre desserter så blev det ett alldeles lagom avslut för oss.

Kockeriet har höga ambitioner och jag hoppas att de snart får sin efterlängtade stjärna som de jobbar så hårt för. Vi gav oss ut i natten, mätta och belåtna för att ta bussen hem men en sak var vi överens om och det är att hit kommer vi att gå fler gånger.

Är ni nyfikna på fler fine-dining inlägg så hittar ni några av dem här och här

Kram, Lena

Glasprovning – humbug eller är det någon skillnad?

I höstas var det meningen att jag och Kajsa skulle ut på en bloggdate, men kroppen sa nej till några större utsvävningar, så istället fick jag en lysande idé. Jag skulle bjuda hem Kajsa på en glasprovning! Jag sa naturligtvis inte att vi skulle ha en glasprovning utan bara att vi skulle prova lite vin.

En svartepetter med i leken på vår glasprovning

6 olika glas dukade jag fram. Första glaset är ett svart ISO vinglas. Har ni aldrig testat att dricka vin ut ett svart glas så kan jag verkligen rekommendera detta. Helt plötsligt är det inte alls så lätt att veta om vinet är rött, vitt, rosé eller orange när man inte ser innehållet! Sinnena sätts på prov.

Nästa glas var också ett vanligt ISO glas. ISO är ett glas som är ett standardiserat vinprovningsglas. De använder man över hela värden på olika provningar, tävlingar och utbildningar. Det är avsett för sensorisk bedömning. Funkar dessutom helt ok men är ganska tråkigt. Glas nummer 3 även det ett vinprovarglas av annat märke,. Spiegelau – Expert tasting. Här går man upp ett snäpp kan jag tycka. Ypperligt att prova champagne i.

Glas nummer 4, ett Riedelglas, Veritas Sauvignon Blanc glas. Nummer 5 ett glas från Chef & Sommelier Kwarx Open-up och sist ut var ännu ett Riedelglas, Vinum Oaked Chardonnay.

Glasprovning med olika glas varav ett är svart glas
Glasprovning

Lite lurad men helt Ok ändå

Även om jag visste vad som fanns i glasen så tyckte jag att det var oerhört intressant. Kajsa hade ingen aning om vad som fanns i glasen.

Blev inbjuden till Vinprovning en torsdag kväll, det tackar man ju inte nej till. Ser att det är olika glas, men reflekterade mest på det svarta glaset för det har varit det vi pratat om att vi måste få prova vin i tillsammans. Så jag är helt med på att det är en vinprovning.

Det doftade olika beroende på glas och smaken även den ändrades drastiskt beroende på vilket glas man drack ur. I vissa glas var vinet bedrövligt att dricka, men i andra fantastiskt gott osv. När jag sedan fick veta att det var en glasprovning vi gjorde, då blev man ju helt förundrad över att det kunde skilja sig så. Nästa vin visste jag om att det var samma i alla glas, men ändå betedde det sig så olika. Det var en riktigt rolig, snopen och lärorik provning/ Kajsa

Det är mycket stor skillnad på smak och doft i de olika glasen. Det kanske inte är så konstigt tycker ni men….

En flaska med Baigorri-en vit, fatlagrad Rioja
Baigorri-en vit, fatlagrad Rioja

…det var samma vin i alla glasen. Alla glasen gav ifrån sig olika doft och även smaken var olika i de olika glasen. Hur kan det komma sig? Jag kan förstå att man har svårt att gissa vad som finns i det svarta glaset för där tappar man ett av sina sinnesorgan så att säga. Men resten? Det var ju dock ändå samma vin och glas är ju bara glas. Eller?

En riktig glasprovning

För att lära oss lite mera om detta komplexa ämne så var vi i fredags på en riktig glasprovning, Riedelglas och svenskt vin, på Folk, Mat & Möten i Malmö.

Glasprovning med olika glas
4 glas varav ett upp och ner.

Dukat på alla borden denna fredag då Sveriges största vinprovning av svenska viner och Riedelglas skulle hållas. Nästan 80 personer!

Carina Olofsson Gavelin-Sommelier, Årets svenska vinambassadör 2018,
Sud de France Master-Level certified educator samt en av kvällens föredragshållare

Mycket att förbereda innan det roliga börjar

Mycket skall förberedas innan. Viner skall vara på plats, de röda vinerna skall luftas, de vita vara kylda, glasen utplacerade….

Jane Sandström, Sommelier och produktspecialist på Riedel instruerar hur äppelbrandyn skall hällas upp

Titti Qvarnström stod i sitt kök och förberedde kvällens lilla skånska tapas-tallrik.

Titti Qvarnström i sitt kök förbereder maten

Under kvällen serverades ett mousserande vin från Skepparps Vingård. Ett vitt, torrt ståltankslagrat vin från Flyinge Vingård. Ett vitt, torrt, fatlagrat vin från oss (Vingården i Klagshamn). Ett rött fatprov från Arilds Vingård, en röd cuvee från Flädie Mat & Vingård och till sist en äpple brandy från Skånska Spritfabriken. Låt oss återgå till glasbilden, fast nu med lite nummer på.

Glasprovning med olika glas

Vi får en bubblande start

Vi började med det mousserande vinet och detta hälldes upp i glaset markerat med en röd 1:a. Det är ett Sauvignon Blanc Vinum. Under tiden vi smakade vinet så berättade Carina och Jane om kvällens upplägg.

Efter det mousserande fick vi då vinet från Flyinge. Ett ståltankslagrat vin med frisk syra. Detta hade vi också i glas nummer 1. När man har ett vitt, friskt vin med krispig syra och som inte är ekat, då vill man behålla den krispigheten. Har man ett glas som är lite högre med lite smalare öppning så upplever man vinet som krispigt och fräscht. Hällde man över vinet i glas nummer 2 så ser ni att öppningen är bred, glaset är runt och lite ”flabbigt” och genast så minskade syran. Det blev lite ointressant. Hällde man sedan över det i glas markerat med en 5:a (ni ser det knappt på bilden men det är ett litet vattenglas med bred öppning) så varken doftade eller smakade vinet någonting.

Vårt vita vin som är ekfatslagrat, mycket runt, smörigt och full av smaker, hälldes upp i glas nummer 2. Oaked Chardonnay Vinum. I det glaset gör sig vinet verkligen rättvisa, hällde man sedan över det i glas nummer 1 så försvann smörigheten och det blev lite vassare. I vattenglaset blev det bara platt…

Nervänt glas, varför då?

Ni ser att glas nummer 3 är upp och nervänt? Det fanns en anledning till detta. Många tänker inte på att glas kan dra åt sig dofter. Glas som varit nerpackade i en låda/kartong luktar papp och detta tränger igenom vindoften. Likaså om glasen stått orörda länge i ett skåp, då luktar de innestängt skåp. Gör det till en vana att diska om alternativ skölj ur glasen om de stått länge i sin kartong eller i ett skåp. Är det glas ni använder relativt ofta, men som är nerpackade i sin kartong under tiden. Skaka dem kraftig när ni plockar upp dem ur sin låda så luftas de ur. Prova själva skall ni se att glas faktiskt kan dofta kartong/papper eller skåp och det är inte det minsta trevligt när man vill avnjuta ett gott vin.

Hur som helst, när vi luftat ur glas nummer 3 Burgundy Red Vinum, så fick vi Arilds röda vin. Ett bärigt, fruktigt vin med väldigt lite tanniner. Samma sak här, vi testade att hälla över i de andra glasen och även till glas nummer4. Vinet ändrades både i doft och smak beroende på vilket glas man använde. Sista vinet, ett kraftigare rött vin med tanniner (Flädie Mat & Vingård) hälldes upp i glas nummer 4 (Bordeaux Vinum). Frukten bevarades i det stora glaset och tanninerna mjukades upp.

Magi eller förvirring?

Är det magi eller är det hjärnan som blir förvirrad? Jag tycker man måste prova sig fram. Jag tror absolut också på att för att göra vinet rättvisa så skall det serveras i ett bra glas. Sedan har ju var och en sin egen smak, men det kan aldrig bli fel om man serverar en Pinot Noir i en bourgognekupa, en fatad chardonnay i oaked chardonnay, eller en krispig Sancerre i ett Sauvignon Blanc glas.

Carina och Jane fixar bubbel Foto: Birger Olofsson

Runtom i landet anordnas glasprovning. Gå på dem! Kunskap är något som aldrig kan tas ifrån er och tänk vad ni kan imponera på era gäster genom att servera vin i speciella glas och dessutom kunna berätta varför ni gör det. Samtidigt göra vinet rättvisa.

Lena och Murat
Såhär glada var jag och mannen på glasprovningen. Foto: Birger Olofsson

Sådär ja, jag hoppas ni lärt er lite om glas nu. Testa er fram, gå på en glasprovning!

Kram, Lena