Förra året fyllde jag 50 år… Jag visste att när jag skulle fylla år så skulle det inte finans tid att åka någonstans eftersom vi har en vingård. Även om skörden skulle vara färdig så skulle det efterföljande arbetet inte vara det, därför bestämde vi oss ganska tidigt att åka iväg på en weekend resa för att fira lite i förtid.
Vi har sett alla avsnitt av Netflix-serien Chef´s table och i säsong 2 finns ett avsnitt om Ana Rós på Hisa Franko i Slovenien… DIT ville jag åka! Sagt och gjort, lite efterforskningar följde om hur vi bäst skulle ta oss dit. Det blev flyg från Köpenhamn till Venedig där vi hade förbokat en bil. Det är bara 18 mil från Venedig till Kobarid och det är bra väg hela tiden även över bergen.
Hisa Franko har även ett hotell så jag hade bokat in oss där två nätter. Sägnen säger att Ernest Hemingway huserade där när han blev skadad vid Isonzo Front och att han sedan skrev ”A Farewell to Arms” i ett av rummen där. Det är ett stort hus, mitt ute i ingenmansland och det ligger magiskt vackert vid Soca River.
Med naturen inpå
Hisa Franko ligger inbäddat mellan bergen och med Soca River alldeles i närheten. Fisken tar de från floden och örterna går Ana och plockar antingen ute i trädgården eller ute i skogen. Det är mycket av det vilda och naturen. De bor själva i en del av huset, Ana och hennes man Walter Kramar, deras två barn och deras lilla hund.
Vi valde att stanna två nätter för att ena kvällen prova deras 5-rätters meny och den andra kvällen ta deras 9-rätters meny. När vi kom dit så blev vi visade till vårt rum och VILKET rum sedan!! Till rummet hörde en enormt stor altan som vi visserligen delade med ett annat par, men altanen var så sjukt stor att man inte märket av dem. Och utsikten…. här hittade vi lugnet…
Är man på semester så är man
Är man på semester så är man på semester så jag skickade ner mannen för att köpa med sig en flaska vin som vi kunde ha ute på altanen. De hade en enormt stor vinlista och det var ganska svårt att välja men han kom tillbaks med en Edi Simcic´ – Rebula 2006.
Liten del av altanen såg ut såhär… där fanns flera mysfåtöljer, hängmattor, bord…
Ost på pinne
På kvällen gick vi ner till restaurangen och fick vårt bord. Vi satt i ett litet rum strax intill den så kallade uteserveringen, och här fanns bara ett fåtal bord. Gästerna var i 30-års åldern, foodies och många kom från USA.
Vi valde att ta ett dryckespaket till, med endast slovenska viner. De har ett enormt urval av naturviner, biodynamiska och orangea viner. Så himla spännande!
Först får man lite appetizers och först ut var lite ost att knapra på.
Nästa lilla appetizer vet jag helt ärligt inte riktigt vad det var… Men det var så lätt och så krispigt och vackert…
Ta allt i ett svep
Sista lilla appetizern… Jag måste medge att vissa saker är jag lite rädd för att äta, men man måste prova innan man kan säga om man tycker om det eller inte. Denna kombinationen var superhäftig! Först dagen testade jag lite av varje sak som låg på tallriken, men en av servitörerna sa till mig att man skulle ta allt i ett svep så det gjorde jag dagen efter. DÅ kom det helt till sin rätt!
Till dessa tre smårätter hade vi ett slovenskt mousserande vin som jag dessvärre inte har någon bild på.
Så började då 5-rätters menyn… Först ut var sniglar.
Till sniglarna fick vi ett Malvazija vin från Rojac som har sina odlingar kring slovenska Istrien.
Len som sammet, mjuk som nektar
Rätt nummer två… Pasta. Det är den absolut godaste pastarätten jag ätit någonsin. Det var som lent som sammet och mjukt som nektar i munnen. Till denna rätt fick vi ett orange vin, Mlecnik – Rebula. De har sina odlingar i Vipava Valley, i närheten av Italien.
Samma vin fick vi till forellen. Forellen i sig var väldigt snäll och mild, låg på en liten sjö av buttermilk och lite vilda växter. Och säkerligen var den fiskad i Soca River på morgonen.
En bergskanin som vill bli en mexikansk kyckling
Sedan kom kvällens höjdare! ”Mountain rabbit that wants to become a mexican chicken” Det säger ju allt! Och till detta hade vi tre olika viner. Nu vet jag inte om de gav oss lite extra mycket vin eftersom de visste att vi var vinodlare, hur som helst så var det fantastiskt att få smaka igenom alla dessa naturviner och orangea viner! Dessutom så kostade vinerna i princip ingenting per glas….
Modri Noir från Burja Winery i Vipava Valley. Vinet är alltså 100% Pinot Noir och lagrat i 2 år på stora ekliggare samt 225 liters ekfat. Superspännande och framförallt gott vin!
Orange i glaset
Nästa vin var ett orange naturvin från Cotar som har sina odlingar i Karst, Slovenien. Cirka 7,5 ha varav hälften är rött och hälften vitt. Spännande och gott vin med massor av frukt.
Tredje vinet kom från Aci Urbajs – Organic Anarchy. Ett vin gjort på Chardonnay, Kerner och Laski Rizling. Naturvin och i mitt tycke en riktig käftsmäll! Riktigt, riktigt spännande vin med massor av attityd.
Allt har en ände, fast denna är bara för idag
Sista rätten för kvällen, desserten. Den tänker jag inte heller översätta utan skriver ner den som den står på menyn. ”Bread and milk-interpretation of Jan Cvitkovic´s film Kruh in mleko smoked milk, tuile of apple core, cumin English Cream, caramelized bread.” En fin, god avslutning på kvällen med ett tillhörande dessertvin till. Gissa om vi såg fram emot morgondagens 9-rätters meny!! Men den historien kommer i Hisa Franko Part 2.
Här kan du läsa mer om Hisa Franko
Kram, Lena