Tyskland-arkiv - Bland kastruller och vinglas

A stroll down Memory lane

Vissa dagar är bara så tråkiga nu i dessa pandemitider när man inte kan resa. Häromdagen var en sådan dag så jag satte mig vid datorn och började kolla på foto. En riktig stroll down the memory lane!

2014 fyllde svärmor 75 år och då bjöd vi henne och svärfar på en kryssning i medelhavet. Båten skulle avgå från Venedig en kväll i augusti månad för att sedan segla till Bari. Kryssningar har vi märkt att det inte är riktigt vår grej men det var skoj att ha provat på.

Efter Bari gick resan till Grekland vidare till Izmir där jag och mannen tog en liten busstur till Ephesus i 40 graders värme. Båten kryssade vidare till Istanbul, en härlig stad med massor av puls.

Vi var ett dygn till sjöss innan vi hamnade i Dubrovnik där det tog ungefär 5 minuter innan svärfar blivit bestulen på sin plånbok. Tack och lov så hade han inte så mycket pengar i den. Vi bjöd på en liten vinprovning nere i en trång gränd.

*Jag föredrar Peljesac framför Dubrovnink, men fint var där.*

När svärmor fyllde 80 år 2019 så bjöd hon oss till Istanbul. Den resan kan ni läsa om här.

Vad hände resten av 2014 då?

I oktober kom Kajsa med idén att vi skulle gå till Ambiance på Vindåkra. En restaurang ganska nära oss som ligger på en gård mitt ute i en åker, typ. Restaurangen drevs då av Karim Khouani och fick seden en michelinstjärna. Men vi var där innan dess och det var där vi upptäckte och förälskade oss i ramslökskapris.

*Pilgrimsmussla, blomkål och ramslökskapris.*

I december månad åkte mannen och jag på semester och detta året stannade vi i Tyskland. Det är inte så långt borta men man är ändå iväg.

Förutom att Heymann Löwenstein gör fantastiska viner så har de ett väldigt vackert vineri. Ni ser bokstäverna på byggnaden? Det är en kärleksdikt till frun. Är det inte romantiskt så säg? Är ni Mosel så måste ni åka dit!

*Die zeller schwarze katz och en gammal prislista*

Vi går in i 2015…

I början av januari åkte mannen och jag till Ystad Saltsjöbad för att ha ett planeringsmöte. Eftersom det bara var vi två så kändes det lite onödigt att boka en hel konferenssal och i ärlighetens namn så behövs det inte. Det finns gott om utrymmen att sitta och konferera.

Vi valde att övernatta så vi kunde äta och dricka gott i deras restaurang. Laxen var en av de mjällaste laxar jag ätit någon gång och den kominerades med ett utsökt vitt, franskt vin.

*Lax tillsammans med en vit Sancerre från bästa producenten. en oslagbar kombo.*

Vi har i många många år varit ett gäng vänner som haft ”Mat & Vinklubben” tillsammans. Man träffas hos varandra och värdparet står för vinprovning och en tre rätters meny. I februari var det Kajsa och hennes man som skulle hålla i detta.

Det är alltid lika spännande med vinprovningarna för man får inte veta någonting alls och teman har varit allt från land, druva, djur på etikett…. Jag minns inte riktigt vad temat var på denna provningen men skoj var det!

*Kvällens förrätt, huvudrätt och dessert*

Tiden går och när våren kom åkte jag och Kajsa på nya äventyr till Skånes matfestival i Brösarp. Men det är en helt annan historia.

Kram, Lena

Be funny, be serious, be Berlin

Det startade med ett vrål

I flera månader planerade vi en weekendresa för vår tjejkompis tillsammans med hennes man. Det skulle bli en överrasknings resa eftersom hon skulle fylla år (48). Hennes man och vi har verkligen lyckas hålla masken varje gång födelsedagen kommit på tal, då hon var på väg att planera in annat just den helgen. På dagen för avfärd åkte de in lite tidigare än oss till Kastrup så vi sågs inne på flygplatsen istället. Hon satt med ryggen emot, så vi kunde smyga oss på henne och vilket tjut hon åstadkom när hon upptäckte oss. Resan mot Berlin fick en jublande start.

Fascinerande såhär från ovan…resan har startat

Sightseeing i Berlin

Vi åkte redan vid halv 8, så vid halv 10 hade vi checkat in på hotellet och letat oss fram till ett café för frukost. Eftersom man orkade inte fixa frukost hemma vid 5 snåret precis, så där satt vi i en vägkorsning, på ett litet café i Berlin och solen värmde oss gott. Hon var fortfarande tagen att vi var med på resan och kunde inte sluta utbrista sin glädje flera gånger om. Mätta och belåtna så gav vi oss ut på sightseeing i Berlin. En stad som dessutom är så stor och har så mycket att se och att upptäcka.

Visar gränsen mellan öst och väst i Berlin — Markering i gatan hur Berlin muren gått genom Berlin

Förintelesemonumentet i Berlin — Förintelsemonument över judarna som dog under förintelsen i Berlin

Minnen från ett krig sitter kvar i husfasaderna i Berlin

Man kan dessutom inte undgå att se alla spår från andra världskriget eller få en hum om hur det var med Berlinmuren som avgränsade öst från väst. Kulhål som finns kvar i väggarna, museumen (som finns i mängder att välja på), minnesmärken, gatstenen längst vägen som visar var Berlinmuren gick eller biten av mur som omvandlats till ett långt galleri för street art. Kyrkan som står kvar sönderbombad efter kriget för 74 år sedan eller rekreationen av Checkpoint Charlie.

En oas mitt i parken

BRLO uteservering i Berlin för hela familjen

Beers for dog, BRLO Berlin — Beers for dogs, BRLO i Berlin

Efter vandrat runt ett par timmar, på väg tillbaks till hotellet, passerade vi BRLO Brewhouse och beergarden, Schönebergerstrasse 16. En mysig uteservering ( de har även restaurang inomhus ) med plats för hela familjen. Här kan barnen leka i sandlådan, hunden gå i hundbaren och man kan slappa i en solstol eller sitta runt en vattentank omgjorda till bord. Äta grillad korv eller en sallad, dricka öl eller varför inte hoppa in ett fotobås och ta lite roliga bilder. BRLO betyder Berlin från det gamla slaviska namnet och ligger väldigt centralt. En avslappnad plats och helt perfekt för att avsluta dag ett på.

Solstolar, bubbel och en fantastisk dag

Lördag skulle vi viga till en hop on hop off buss för att ta oss runt i Berlin. Redan vid Alexanderplatz hoppade vi av och slängde oss i ett par solstolar och beställde in Prosseco och öl. Här blev vi en god stund innan vi hoppade på bussen igen. Så skönt och avslappnat med solstolar i rad på uteserveringarna.

Vid Eastside gallery var nästa stopp för lunch, lite historia och lite street performance. Avslappnat häng vid sidan av Spree för vätskekontroll bytes dock till lite mer hektiskt när vi skulle ta bild av den mest omtalade bilden på den 1300 meter långa muren som står kvar. Här trängdes alla rejält för att bli fotad framför bilden. Man fick dessutom vara snabb för att få en bild utan någon annan skulle komma med.

East side Gallery Berlin — Mest omtalade bilden i Berlin, Lord help me Survive this Deadly Love av Dmitri Vrubel 1990

Mellan murarna i Berlin, East side Gallery — Passagen mellan Berlinmuren, här tyckte jag det kändes mest påtagligt

Street performance i Berlin… har han något under kilten?

Konsten att snubbla över en takbar

På väg till bussen, snubblade grabbarna över en takbar som vi åkte upp och satte oss på. Takbaren 260° har en fantastisk utsikt över Spree och Eastside gallery och är mysig att sitta på. Här satt vi ett par timmar och missade dessutom sista bussen hem. fastän sol, goda drinkar och vänner är ju allt man behöver. Vi fick ta en taxi tillbaks till hotellet och sen skålade med bubblor i glaset på hotellets takterass innan middagen för kvällen.

Vi firar en födelsedag med lite bubbel från Hotellets takterrass

Söndag i parken

Söndag och flyget hem först på kvällen gjorde att vi fick ytterligare en hel dag att ta oss runt i Berlin. Vi åkte dessutom hel varvet på hop on hop off bussen. Sen hoppade vi av vid den stora parken Tiergarten och målet där var en Biergarten. Vi fick en dos av natur, krigsmonument och massor av sol på vägen dit. Väl framme på Biergarten var det dags stt testa den ”Berlinska” maten, Berliner Curry Wurst, Pfannkuchen och Berliner Weisse.

Berliner curry Wurst är korv med ketchup och currycrydda på…Tja, säger jag som inte är korv fantast men gillar jag gillar ju curry.

Pfannkuchen är en munk med sylt i, vad kan gå fel?

Berliner Weisse en ölbaserad dryck smaksatt med antingen myskmadra (grön) eller hallon (röd). Den giftigt gröna var fantastiskt god, enligt mig och jag förstår inte varför jag inte testade den redan på dag ett. Lagom söt och läskande, som en god drink. Den fick absolut bästa betyg av mig.

Fågel som byggt bo i en gamal sovjetisk kanon

Efter ett långt slappande i deras loungemöbler var det dags att ta sig tillbaks till hotellet för hämta väskorna. Fastän ett extra stopp vid hörnrestaurangen nära hotellet hann vi med innan taxin tog oss till flyget.Tre dagar i ett soligt Berlin började lida mot sitt slut. Tre dagar fyllda med sol, historia och massor av skratt.

Be funny, be serious, be Berlin!

Kram Kajsa

Noviserna I Moseldalen Tyskland

Vår resa tar sin start

Tidigt en lördagmorgon startade vi vår resa från Malmö ner till Moseldalen i södra Tyskland. Vi åkte med våra rutinerade vänner som återkommer år efter år, vi var så kallat noviserna i vinlandet Tyskland. De blev som barn när vi nådde de sluttande kullarna i Mosel, detta grönskande vackra landskap med odlingsytor på nästan varenda plätt så långt ögat kan nå. 5000 Vinbönder och ca 90% odlingsyta för pärlande friskt Riesling vin. Själv kände vi oss spralligt förväntansfulla.

Moseldalen, Tyskland

Mina förväntningar:

Vackert Landskap
Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård
Rieslingviner är söta/ halvsöta ( typ Kloster Ebersbach, kabinett)

Landskapet

Landskapet är oslagbart vackert, med sin gröna slutningar vart man än ser. Den slingrande Moselfloden som går precis mittemellan byarna längst området. Här kan man dessutom åka på härliga båtturer mellan byarna längst hela vägen. På vissa ställen i Mosel är det otroligt brant, så mycket som upp till 70% lutning och där använder man sig av vinslädar för att kunna arbeta uppe i fältet.

Flera små pittoreska byar med vinodlingarna finns runt omkring i hela Mosel. Byarna är mysiga att bara att gå en runda genom för att se odlingarna och alla dess klasar av vindruvor som sakta mognar i solen. Eller varför inte sätta sig på en liten by restaurang för en middag eller gå på vinprovningar direkt hos de olika vin bönderna.

Tidig morgon på vingården — Tidig morgon

Vinrankor, vingård, Moseldalen, Tyskland Apotekarläge, Moseldalen

Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård

Alla vinbönder bor på landet i en liten bondgård stämmer inte speciellt bra. Vi var aldrig ens på en bondgård en enda gång utan allt från garage till slott. Det intressanta var att det i de flesta fall bara var att knacka på och fråga om en vinprovning kunde äga rum. Vi startade vår vinprövning hos Grans Fassian, Leiwen, där vi blev mottagna och servade av dottern i huset. Vi provade 8 viner varav ett var hennes egna vin. Sex viner var torra och två halvtorra, fastän inget vin som jag höjde ögonbrynet för.

Grass Fasian

Nästa stopp på turen gick upp längst slingriga backar till godset Weingut Karthauserhof. Godset har anor ända tillbaka till 1200 talet. Det sägs dessutom att Napoleon har ägt godset som sitt sommarställe, men nu är det familjen Tyrell som äger godset. Vi hade turen att träffa på godsägaren själv på vägen från godset, en varmhjärtad man med glimten i ögat. Provningsrummet var pampigt och vackert inrett med ett stort mörkt bord i mitten och en stor eldstad. Här fick vi prova 11 olika viner från torrt till sött från godset. Efter provningen, kunde man fylla i en beställningslista och sedan gå iväg till kontoret för betala. När betalningen var klart, fanns vinet packat och klart till en.

Daniel, Römerhof, Riol

Sista stoppet för dagen

Sista stoppet för dagen var hos vinhuset Römerhof mitt inne i Riol. Först när vi kom var de iväg, så vi åkte och åt lite lunch medans vi väntade. När vi kom tillbaks var de lite stressade för de skulle iväg igen, men sonen Daniel i huset gav oss ändå en mycket trevlig provning av deras viner från torrt till sött. Vi fick även en rundtur bland vinfaten i deras garage och det var en avslappnad stämning. Vinhuset Römerhof lagrar sina viner på stål fat och inte ekfat.

Spitonen är en viktig detalj i allt provande, utan den hade man blivit väldigt luddig. Man får spotta mycket, men vissa viner är alldeles för svåra att spotta ut, de låter man slinka ner. med ett leende på läpparna.

När man inte för besöka den ena då får man ta den andra

Vi skulle besöka vinbonden Frans Haag som sägs vara en legend i byn, men han hade semester. Då åkte vi istället till hans bror Thomas Haag och hans Schloss Lieser. Vackert slott, precis nere vid Mosel floden med ett vackert provningsrum i ett av de gamla stallarna. Vi hade en provning av 8 olika viner från torrt till sött. En lugn och dessutom trevlig provning. 2015 utsågs Thomas Haag till årets vinbonde av Gault & Millau, Germany. Slottet ska Thomas ha fått av sin fader, då brodern ärvde den inarbetade vingården. Jag blev fascinerad av bardisken som var gjord av locken från vinlådor.

Vinprovning hos Schloss Lieser

Som en Spansk kärleksdikt

Ytterväggen är klädd med en spansk kärleksdikt, innergården fylld med vackra statyer och en pampig kristallkrona pryder provningsrummet. Hos Vinmakaren Heymann-Löwenstein släpper de dessutom inte in vem som helst på sina provningar, här måste man boka tid i förväg. Vi fick en provning med herr Heymann – Löwenstein själv, då det blivit något tokigt på vår bokning av provning. Vi provade deras viner och samtidigt en genomgång av mineraler, jordmån, sluttnng, sol m.m. som spelar stor roll för smakerna på vinerna. Vi fick känna på mineralstenarna under tiden och en helhet skapades runt bordet. Herr Heymann-Löwenstein är dessutom en väldigt sympatisk, varmhjärtad och filosofisk man med stor passion för sitt verk.

Spansk poesi hos Heymann-Löwenstein i Moseldaen — Spansk poesi hos Heymann-Löwenstein

Innergården hos Heymann-Löwenstein i Moseldalen

Som ett spindelnät under jorden

En av dagarna begav vi oss bort från Mosel och besökte Rudesheim af Rhein vid floden Rehn. Här hade vi dessutom bestämt träff med Marcus Lundén, vinmakare hos Georg Breuer. Då det var en vän till vårt resesällskap fick vi en privat visning av vinkällaren under Rudesheim. Detta stora spindelnät av underjordiska vinkällare som går under hela staden.

Efteråt promenerade vi bort till vin butiken för en vinprovning i solen. Avspänt, trevligt med viner som dessutom är som sammet i munnen. Tur de finns att hitta på systembolaget här hemma i Sverige. Köp, köp, köp!

Vinkällare i Rudesheim af Rhein Georg Breuer

I Rudesheim skulle vi åkt linbanan som går över staden och vinodlingarna, men tyvärr rann tiden iväg, så det får vi försöka hinna med nästa gång vi landar där.

Vinrankor nere i Moseldalen

Allt är inte guld som glimmar

Under resans gång hamnade man på provningar som dessutom inte ens är värda att nämna, men en sist som jag vill nämna är Vinhuset Schmitges i Erden. Här har de goda viner rakt igenom och väl värt ett besök. Väldigt jordnära och sympatiska ägare. Tyvärr kan man inte hitta vinet hemma i Sverige, det tycker vi är synd.

Under resans gång har jag då dessutom lärt mig att alla Riesling viner inte är söta och halvtorra, mineraler och läge spelar stor betydelse. Det finns:

Spätlese – sen skörd

Auslese – handplockade klasar

Behren Auslese – Selekterade druvor

Alte Reben – Gamla stockar ( de kan vara över 100 år)

Ta ett glas Riesling vin, njut och må gott. Hamnar ni i Moseldalen så tveka dessutom inte att knacka på och prova er fram till ert favoritvin.

Kram Kajsa