Varför inte använda lite äpple i bullarna?

Varför inte använda lite äpple i bullarna? Tänker man på äpple så tänker man osökt på äppelpaj eller äppelkaka. Men det finns ju så himla mycket mer man kan göra med just äpplen.

Ingredienser till bullbak där äpple är en av ingredienserna
Här skall det bakas bullar med äpplen i!

Personligen så gillar jag att baka bullar med just äpplen i därför att det gör degen så mycket saftigare och den jäser mycket bättre om det finns lite sött i. Vill man då undvika sirap och socker så blir ett äpple alldeles utmärkt.

Som ni kanske ser på bilden så ”fuskade” jag lite genom att köpa färdig surdeg. Jag hade inte hunnit sätta egen surdeg och jag ville baka de där bullarna igår, inte om 5 dagar. Då är det helt ok att fuska lite kan jag tycka.

Här finns ett inlägg på de godaste äppelbaguetterna.

  • 1 paket surdeg
  • 10 g jäst
  • 5 dl vatten (kallt)
  • ½ dl olivolja
  • 2 tsk salt
  • 2 msk svensk honung
  • 1 rårivet äpple
  • 2 dl grahamsmjöl
  • 4 dl siktat & virvlat emmer mjöl (Här finns länk till Warbro kvarn)
  • 7 dl vetemjöl special
  • En näve valnötter
Varför inte använda lite äpple i bullarna? Rårivet äpple överst
Lägg ner allt i en skål. Överst ser ni det rårivna äpplet

Blanda allt i en köksmaskin i cirka 10 minuter och tillsätt mera mjöl om det behövs. Degen skall vara lite kladdig men inte lös och låt sedan jäsa under duk i två timmar.

Med äpple i degen jäser det på bra
Degen har jäst till tredubbel storlek!

Häll ut degen på mjölat bakbord och knåda eventuellt in mera mjöl om det behövs. Dela degen i så många bitar som du vill ha bullar det vill säga vill du ha små bullar så blir det många delar och vill du har stora bullar så blir det färre.

Medan bullarna jäser…

Bullarna skall jäsa i två timmar och eftersom de skall jäsa så läge så passa på att göra något kul under tiden. Det gör inget om de jäser längre. Om du vet med dig att du skall vara borta länge så låt bullarna jäsa svalt.

Sedan när bullarna jäst färdigt skall dessa penslas med uppvispat ägg, strö på solrosfrön och flingsalt för att sedan swischas in i ugnen.

Varför inte använda lite äpple i bullarna? Färdiggräddade bullar med äpplen i
Nygräddade, varma bullar

Grädda dem i 225 grader och efter 10 minuter sänker du värmen till 175 grader och gräddar i ytterligare 20 minuter. Tar du ut en bulle och knackar den lite lätt i botten och det låter ihåligt så är de färdiga. Det är ett utmärkt sätt att höra på ljudet om den är färdig eller ej.

Har du några trötta frukter som ligger i en skål, varför inte använda lite äpple i bullarna istället för att göra en paj? Sedan skall du ju såklart göra din egen surdeg och recept på det hittar du i Kajsas inlägg här.

Kram, Lena

När vi firade en ung 80:åring i Istanbul

Weekend i Istanbul

Ibland hänger man inte alls med i tiden. Som när det började närma sig den 17 augusti och svärmor skulle fylla 80 år. Jag kan inte för mitt liv begripa att hon skulle fylla 80 år. Hon ser definitivt inte ens ut som 80 och hon dessutom beter hon sig inte som 80. Hon är liksom mer som 60 fortfarande, både i sinne och till utseende.

Hur som helst så skulle hon iallafall fylla 80 och då passade hon på att bjuda med oss till Istanbul på en lång-weekend resa. Eftersom hon fick välja vilket hotell vi skulle bo på så blev det Marmara Taksim, ett 5 stjärnigt hotell mitt i centrala Istanbul.

Vi flög från Kastrup till Istanbul med Turkish Airlines och skulle landa på den nya, gigantiska flygplatsen Istanbul Airport, som sägs dessutom vara världens största flygplats. Flygresan gick smidigt och de bjöd till och med på lättare mat och vin om man ville ha det. Maten var, för att vara flygplansmat, dessutom väldigt, väldigt god. Mycket bättre än vad som kan serveras på en vanlig lunchrestaurang här hemma.

När vi väl landat hade jag ordnat så en bil väntade på oss och körde oss till hotellet. Mycket smidigt och dessutom var säkerheten hög på hotellet och man fick scanna både väska och sig själv innan man kom in.

Rummen var lagom stora, bekväma och med utsikt både över Bosporen och över city. Högst upp på hotellet fanns det dessutom en panoramabar med en fantastisk vy.

Från en panoramabar i Istanbul
Här sitter vi, första kvällen, lite lagom trötta.

Härliga båtfärder

Fredagen spenderades med lite båtfärder på Bosporen. Dels så tog vi en liten båt ut till Leandertornet, Jungfrutornet eller på turkiska, Kiz Kulesi, ett torn på en liten (verkligen liten) ö mitt ute i Bosporen. Det går så långt bak i tiden som till ca 400 fk. För er som vill veta mera så finns den med i James Bond filmen; The world is not enough.

Efter denna lilla guppiga tur till den väldigt vindpinade ön, satte vi oss på en större båt och kryssade mellan Asien och Europa. Det är dessutom ett bra sätt att få se mera av Istanbul.

Mannen och jag hoppade av vid Besiktas-områden och tog en lugn, skön promenad tillbaks till hotellet. På vägen stannade vi dessutom till ett café och tog en liten fika.

Färsk lemonad och visdomsord i Istanbul
Färsk lemonad och ett litet visdomsord

Vad som jag tyckte var väldigt fin var att de dessutom är så måna om de vilda hundarna och katterna. Det var alls ingen ovanlig syn att se en katt ligga och vila på en stol på en uteservering, eller en stor jättebamsing till hund ligga i dörröppningen till en affär.

Man tar hand om de herrelösa djuren i Istanbul
Som den här lilla katten som vi hade till bords på caféet.

Restaurang 1924 Istanbul med en härlig historia

På kvällen hade jag beställt bord på en gammal, anrik rysk restaurang som heter 1924 Istanbul. Som namnet antyder så öppnade den just 1924 , grundad av ryssar som flydde den ryska revolutionen.

När restaurangen öppnade så var gästerna allt från kungligheter, emigranter, bohemer, spioner, politiker och filmstjärnor. Några av e celebriteter som gästat restaurangen är bland annat Agatha Christie, Greta Garbo och den forna turkiske presidenten Atatürk. Med andra ord, en spännande restaurang full med anor.

Den var väldigt, väldigt svår att hitta till…. När man googlade så skulle man gå ner för Istiklal Cd, ”DEN” stora gatan i Istanbul där alla affärer, restauranger och typ 15 miljoner folk finns. Sedan skulle man svänga höger till Olivya Gc och där skulle restaurangen ligga. Men vad man inte visste var att man skulle gå vidare in i en liten gränd där det längst in låg en restaurang på bottenplan med uteservering och sedan skulle man titta sig förvirrat omkring för att hitta den där dörren med en liten skylt på där det stod 1924. In genom porten och plötsligt var man i en annan tidsålder. Upp för trappan och dessutom in genom en tung dörr. Där, där inne fann vi vår lilla pärla.

Restaurang 1924 Istanbul

Där är högt i tak, kristallkronor, gamla möbler, porslinet och vinglasen är inte av senaste modell, men det är autentiskt. Det kändes verkligen som att åka tillbaks till 20 talet.

Inne på 1924 Istanbul
Enormt vacker lokal

Tasting menu med Meze rätter

Vi valde att ta deras tasting meny. Den bestod av några kalla meze-rätter, en varm meze, en varmrätt och en dessert. Först ut kom såklart en blini.

Sedan kom de in med en liten korg med olika bröd och knäckebröd, hemmagjort smör och syltade tomater.

Bröd i olika former
Picklade cocktailtomater och något annat.
Smör. Smaksatt och naturellt.

Sedan kom den mest underbara lilla rätt som fullkomligt smälte i munnen och smakerna exploderade. Kyckling och valnötter var basen, lägg till (säkerligen) en massa grädde och andra onyttigheter. Men åååh så gott….

Detta hade jag kunnat äta 7 dagar i veckan. Lätt.

Sedan kom det in auberginerullar fyllda med getost, valnötter och olivolja.

Grillad aubergine

Sist ut bland de kalla meze rätterna var en rysk sallad med vintergrönsaker, kyckling och ägg. Vackert så att det förslår.

Mäktig, rysk sallad.

Nu var man dessutom nästan mätt för det var inga små, smårätter som kom in. Men nu var det dags för den varma mezen; Piroshky with beef.

Piroshky

Till varmrätt kunde man antingen välja Biff Stroganoff eller Kyckling Kievsky. Vad kan vara mer ryskt än Biff Stroganoff och vem skulle kunna göra det bättre än en restaurang med ryska anor? Så en Biff Stroganoff blev det.

Biff Stroganoff, potatispuré och friterade tunna, tunna potatisstrips.

Det var gott, rustikt och väldigt mäktigt. Hur skulle man ens kunna orka med en dessert efter detta? Man fick välja vilken dessert man ville, men valet föll på Chocolate Faberege. Jag tänkte Fabergé äggen som de är så kända för. Vad kan gå fel liksom?

I botten en chokladkaka och ovanpå ett chokladägg.
Sedan hällde de på varm vaniljsås på ägget….
Chokladen smälte av den varma vaniljsåsen och inuti ägget fanns kall hallonsorbet. Ljuvligt var bara förnamnet!!!

Denna lilla undangömda pärla kan jag verkligen rekommendera till alla som besöker Istanbul.

Mätta och belåtna begav vi oss tillbaks till hotellet, genom folkvimlet i staden som aldrig sover.

Svärmor ska firas ordentligt

På lördagen var det då dags för svärmors 80 års dag. Medan jag och mannen gick ut på stan för att leta upp en vinbutik passade svärmor och svärfar på att njuta i hotellets spa avdelning. På kvällen möttes vi upp i hotellets restaurang där svärmors två systerdöttrar dök upp för att vara med på middagen.

Alla valde lite olika förrätter, men jag, mannen och svärfar valde, vad vi trodde, en liten turkisk pizza-liknande historia. Vi trodde att det skulle komma in en liten rund sak på 10 cm i diameter. Det var ju en förrätt.

Den ”lilla” pizzabiten…

Den var lika stor som en pizza! Den kanske inte ser så mycket ut för världen men den var fantastiskt god. Tunn, tunn botten, kryddat lammkött och sallad. Den var så god…. Verkligen, men den skulle varit så, så mycket mindre…

Varmrätten blev grillat lammkött. yoghurt, Pfefferoni och strips. Köttet var så mört så att det dessutom bara smälte i munnen.

Innan vi åkte till Istanbul så hade jag meddelat hotellet om den stora dagen och de sa att de skulle bjuda födelsedagsdamen på en tårta. Och vilken tårta de kom in med!

En svärmor firas i Istanbul
Svärmor med sin överraskningstårta.
tre systrar i istanbul
Svärmor i mitten tillsammans med sina systerdöttrar.

Ni ser, inte ser väl hon ut att fylla 80???

Snart dags att åka hem igen

Söndagen avslutades med att gå en runda ner till Bosporen där vi tittade på båtar, såg en delfin/tumlare som lekte bland vågorna, drack te och bara hade det mysigt. På kvällen åkte vi hem och det var dags att komma tillbaks till verkligheten.

Tack Emel för resan och vår fina lilla weekend i Istanbul.

Kram, Lena