Mat, vin & bubbel
…den kan ju vara fruktansvärt långtråkig o dötrist o tråkig o alldeles, alldeles underbar… Lite så gick tankarna tidigare i somras när Malmö Stad bjöd delegaterna på Vitinord 2018 på galamiddag på rådhuset i Malmö. Vitinords mission med deras egna ord: “Promote the advancement of […]
Hösten gör intåg, dags för sylta – safta, – pickla – syra – rosta – torka – fylla förråden säsongen är här. Här hemma brummar fruktorken med äpplena från trädgården, ugnen rostar chilisalt och Sambal Oelek och burkarna fylls med färgglada grönsaker och rotfrukter. […]
Sambons dotter sommarjobbade på Osteria Qui i Malmö nu här i sommar. Vi var ju bara tvungna att komma ner för en bit mat och för att spana in hur det gick för henne på sitt arbete. Med oss tog vi ju såklart Lena och hennes man som aldrig varit där för. Själv har vi varit nere att par gånger innan, men endast för deras fantastiska charkplatta och vin.
Dottern blev väldigt förvånad och väldigt glad att se oss där, men ville inte vara med på bild. Men vi kunde istället få beställa in lite förrätt och en flaska vitt vin – Arneis från Piemonte till killarnas Salumi Misti ( charktallrik ) och vår Calamari Fritti ( Friterad Bläckfisk med vitlöksaioli ) och Carpaccio di Bresola. Vi tjejer valde att dela tillsammans så vi fick både bläckfisk och Carpaccio.
Kajsa – Den friterade bläckfisken kom i två utförande en med riklig fritering och en bläckfiskring. Den kraftig paneringen med vitlöks aiolin tyckte jag var god, men portionen var för stor även när jag åt en halv portion. De mindre ringarna blev jag inte helt förtjust i, lite för sega. Carpaccion den är för mig alltid ett gott val, där hade jag kunnat sluka hela utan problem. Vinet var friskt, fruktigt och väldigt lättdrucket, det skulle jag vilja ha i min vinkyl hemma.
Lena – Skall jag vara helt ärlig så var bläckfisken inte helt i min smak. Den var ok, men inte mer. Jag har ju lite skräck för bläckfiskar i vanliga fall, men känner att jag måste bearbeta detta för när bläckfisk är rätt tillagat så är det fantastiskt! Med detta inte sagt att rätten inte var rätt tillagad, för det var den, det var bara inte riktigt min grej. Carpaccion däremot var gudomlig! Vinet var oerhört lättdrucket och passade bra både som apperitif som till förrätten. Jag som är van vid att dricka lite mer syrastinna viner tyckte kanske att vinet saknade just syra, men det var väldigt gott och slank lätt ner.
Nytt vin och ny titt i vinlistan och M utbrister att den här vinlistan har bara det bästa av det bästa. Stans bästa vinlista och dessutom fick vi reda på att vinkällaren har viner som inte ryms i listan. Hit måste man ju bara återkomma igen om än bara för vinets skull, fast maten den är inte dum den heller.
Pasta blev valet och både jag och Lena valde efter mycket om och men Pasta Vitello e Funghi – med kalv och svamp i en krämig sås. Mannen valde Pasta con Limone med kyckling i citronsås och M valde Caramelle con Carciofi en Kronärtskockfylld pasta, rätten jag sa från början jag skulle äta. Alla dessa tre rätter var de Lena och jag hade så svårt att välja emellan. Vinet var från Friuli Colli Orientale (DOC) i den nordöstra delen av Italien. Ett vitt, torrt, friskt Sauvignon Blanc vin. Valet stod mellan en Sauvignon Blanc och en Pinot Grigio, båda från vinproducenten Livio Felluga, men eftersom det var ganska gräddiga pastarätter ville vi ha något med syra i. Passade utmärkt till alla pastarätterna! Varför vi valde genomgående vitt vin denna kväll var för att det var typ 30 grader ute och gassande sol… Rött, italienskt vin är kanske inte det man är som mest sugen på då, men till hösten är det vi som står i givakt utanför restaurangen och dricker rödvin!
Kajsa – Pastan var otroligt krämig och god och jag gillar ju verkligen svamp. Det var så otroligt varmt ute, som resten av sommaren, så jag hade svårt för att äta upp. En vanlig dag hade det aldrig varit några problem. Testade även mannens pasta med och citronsåsen till var ju riktigt magisk god. Tyvärr fick jag aldrig smakat av M:s mat så den är jag fortfarande lite nyfiken på.
Lena – Pastan var perfekt tillagad, kalvköttet så mört att det nästan trillade sönder och massor av svamp och grädde. Supergott! Men håller med Kajsa att det var aningen varmt för att orka äta upp hela portionen. Smakade även på “citronkycklingen” som var fräsch och god. Även jag missade att smaka på M:s caramelli fylld av kronärtskocka… Men som sagt, vi kommer att komma fler gånger.
Medans vi satt där och njöt av både mat och vin, kunde vi smygtitta på hur dottern sprang runt och arbetade. Det var ju riktigt roligt att studera när liten blir stor. Som vanligt när vi ses blir det aldrig en tyst stund och alltid så roligt och trevligt. Efter maten valde vi att inte ät dessert, men jag kan rekommendera Nutellapizzan som är förförisk god. Dock tycker jag inte att man ska äta en hel själv, då den är väldigt mäktig, men dela är ju helt perfekt.
Vi gick istället en bit bort till en pop up Restaurang Ivar som ligger på baksidan av Hovrätten, nära Malmöhus slott. Där på baksidan slog vi oss ner i sofforna som vätte ut mot Kanalen. Där satt vi medans solen gick ner bakom krönet och njöt av en flaska kroatisk vitt vin – Krauthaker Grasevina Mitrovac, Kutjevo 2012.
Vilket härligt ställe och underbart att se båtar glida förbi i kanalen samtidigt som solen går ner bakom krönet och musiken ljöd i bakgrunden.
Konversation är den största naturliga fienden till god mat och gott vin. ( Alfred Hitchcock)
Kram Kajsa & Lena
Inlägget innehåller reklam genom annonslänk för Kitchentime Outlet Äpplen att skörda Äpple tider, härliga äpple tider. Just nu dignar träden med äpplen på väg att mogna i trädgården. Vi har två äppleträd som är höst äpplen – Ingrid Marie och Jamie Greve som med värmen […]
I det antika Grekland fick Olympiaderna som vann ett fikon som medalj och Adam och Eva bar löven som kläder, det betyder ju att fikonträdet måste ha funnits i evigheter. Själv önskar jag mig här och nu ett fikonträd på kolonin, men har tyvärr inte […]
Än har vi en bit av sommaren kvar ute och än kan vi sitta ute och njuta i våra trädgårdar eller på balkongen. Varför inte bjuda in naturen och göra en somrig dukning, denna går även att få in i hemmet om man varken har trädgård eller balkong. Det mesta har jag plockat från den egna koloni trädgården, men kan även hittas ute i naturen t.ex i skogen, i parken eller vännens trädgård. Perfekt till kräftskivan, sommar eller höstfesten eller varför inte till kalaset.
En bit En stock som jag sparat då vi plockade ner våra enar i trädgården ( här kan man ju även använda från andra träd) får bli mittpunkten på dukningen. Under stocken har jag lagt ormbunksblad som bildar en vacker grön duk. Placeringskorten har jag gjort även de från en ene stock som jag skivat upp, men här kan man ju använda en sten eller ett blad som finns tillgängligt. Under har jag lagt först servetten och sen en bit ranka från vår ligusterhäck.
De turkosa lyktorna har jag köpt in för många år sedan, då de passar så bra på sommaren eller när man ska ha Marint tema i sin dukning. Här har jag matchat dem med turkosa servetter, som skvallrar sommar tycker jag. Snyggast hade ju varit att ha riktigt porslin, men till denna festen var vi ett par för många för porslinet att räcka till, då går det ju bra med engångstallrikar.
Så ut i trädgården, skogen eller parken och samla på dig din dukning till festen, middagen eller kalaset. Från naturen får man de snyggaste detaljerna till en läcker dukning.
Ha en toppen härlig bjudning och glöm inte bort att njut av livet.
Kram Kajsa
Kräftpremiären har gått av stapeln den 4 Augusti och jag har inte hunnit äta en enda kräfta än, har ni? Här nere i Skåne är vi vanda vid att äta kräftorna vi köper i affären, de där illröda som kommer från Kina och Turkiet. […]
Det känns som om Drumbar på Lilla Torg alltid har funnits där. Man går förbi den och tänker att där ligger den. På sommarhalvåret är där alltid massor av folk på uteserveringen som vetter mot Lilla Torg.
Den ligger i ett av Malmös äldsta hus som är från 1500-talet. Takbjälkar, lågt i tak, mörkt och murrigt. Man lämnar storstaden lite när man stiger in. Vad som är ännu bättre är ju att det finns en innergård som vetter mot Hedmanska gården och helt plötsligt befinner man sig inte bland myllret på Lilla Torg.
Här slog vi oss ned, jag och min syster för att inta en äkta skotsk måltid. Jag var helt förstummad av hur vackert det var. Det är ju alls ingenting som man märker av ute ifrån Lilla Torg när man bara strosar förbi, som jag gjort i alla år
Jag hade bestämt mig redan innan för att gå “all in” med förrätt, varmrätt och dessert. Efter att ha varit inne på hemsidan och tittat så hade jag även bestämt mig för att bara ta en cider, då vinlistan bestod av typ 4 viner. Ölsortimentet var stort däremot men jag dricker ju inte öl…
Väl där så upptäcker jag att den där vinlistan från hemsidan var nog från en svunnen tid för i verkligheten så var det en supertrevlig vinlista med bra viner till mycket bra priser. Nu ångrade jag mig lite att jag kört bil ner men det är ju bara det att man får gå dit igen. Det är ju inte svårare än så.
Jag hade bestämt mig för att testa en Haggis till förrätt. Jag är jätterädd för haggis och tror absolut inte att jag tycker om det, men man måste prova innan man kan säga säkert och denna kväll kände jag mig väldigt modig.
Vår servitör kom fram och jag rabblade upp att jag ville beställa hela alltet. Mannen tittade på mig och skakade på huvudet. “Det är i och för sig mitt jobb att sälja, men du kommer inte att orka förrätt, varmrätt och dessert” Pluspoäng direkt! Haggisen försvann ju då snabbt eftersom det var en förrätt.. Men nästa gång jag går dit så skall jag testa. Antingen dela en förrätt eller så äter jag bara en haggis.
Hur som helst, valet på varmrätt blev ju då nästa sak som jag ätit en gång och absolut inte gillade. Fish and chips. Tänkte att jag måste ge det en chans till och eftersom kocken skall vara från Skottland så borde han ju kunna tycker man…
In kommer denna fantastiskt fina Fish and chips tallrik med fräsch sallad, tartarsås, pommes i en liten extra skål och en stor bit färsk MSC certifierad torskfilé med Innis & Gunn öl panering. Ljuvligt är bara förnamnet!
Det var så vansinnigt gott och väldigt mättande. Servitören hade alldeles rätt, jag hade inte orkat en förrätt innan detta. Smakar all Fish and chips så här så känns det definitivt som om jag har missat något. Jag vet att man lägger stor vikt vid råvarorna på både Drumbar och Moosehead (systerrestaurang) och det märks när man äter. Jag lägger gärna någon krona extra när jag vet att man får bra råvaror.
Till denna eminenta fiskrätt drack jag en äpplecider. Jag hade trott att den skulle smaka mera äpplen, men jag erkänner att jag kan ingenting om irländsk cider. Min syster sa däremot att den skulle smaka sådär och att den var bra. Den var god, absolut, men jag hade förväntat mig mera äpplen.
Systern tog en öl.
Samma öl som fisken var panerad i. Jag kan ingenting om öl heller och dricker inte öl, men systern sa att den var väldigt god.
Efter att vi smält maten lite så bestämde vi oss att lite dessert kan nog slinka ner i alla fall. Båda hade vi velat ha Aberlour pannacotta, men den fanns inte den kvällen till min stora besvikelse. Det får bli nästa gång, det med. Istället blev det glass med bär. Inte illa det heller.
Efter den glassen var jag så mätt så jag hade kunnat rulla därifrån. Men det är ett ställe som jag gärna återkommer till och då skall det testas både haggis, pannacotta och ha trevligt vin till.
Deras whiskysortiment är såklart också enormt, precis som ölen. Inne i pubdelen var det som att komma in i en engelsk liten pub.
Jag blev glatt överraskad av detta stället, vilken liten pärla mitt i Malmö! Vällagad, rejäl mat, trevlig personal, avslappnat, mysigt, bra vinlista, mycket whisky, många ölsorter, bra priser… Listan kan göras lång. Nästa gång ni är på Lilla Torg så tycker jag att ni skall hoppa in här och uppleva en liten bit av Skottland, mitt i Malmö!
Kram, Lena
Nu råder det verkligen eldnings förbud och grillförbud överallt i landet. Grillarna står orörda i förrådet och värmen gör att matlusten och viljan att stå bakom spisen tryter. Men man kan ju inte leva på pizza, kebab och restaurangbesök varje dag. Det är nu man […]