Mat, vin & bubbel
Fast Carl Jonas Almquist skrev ju om de svenska krusbären men jag ändrar det till Blott Sverige svenska smaker har. När köksmästaren Steve från Bjertorp Slott ringde och frågade om vi ville komma upp på deras ”Svenska Smaker” tackade vi såklart ja. Den första lördagen…
Alla vet väl vem Tareq Taylor är? Tareq är svensk krögare, TV-kock, kokboksförfattare och vinnare av Kockarnas Kamp, tja… han är ju en riktig kändis helt enkelt. När jag fyllde år för ett tag sedan kände jag att nu var det dags för lite Lokalt & närproducerat hos Tareq.
För oss Malmö-bor är han den som hade restaurang Trappaner och Slottsträdgårdens Kafé för att sedan öppna Kockeriet. I början var konceptet på Kockeriet lite mer åt sharing is caring-hållet och hade fokus på lokala råvaror och hållbarhet men efter hand har det gått mer och mer åt ”fine-dining” hållet men har fortfarande samma fokus på lokala råvaror och hållbarhet.
Sambon och jag hade länge pratat om att vi skulle gå dit och äta men aldrig fått loss tummarna fastän att det ligger så nära egentligen. Det är ju bara att hoppa på en buss och åka in till stan för att sedan ta en kort promenad dit.
Det finns tre bord precis utanför ”vinkällaren” så man kan dels titta på vinerna i vinkällaren och dels bort mot köket så man kan se när de lagar maten. Jag gillar när det är lite rustikt och mysigt och välkomnande istället för stelt och sterilt så man inte vågar röra sig.
Jag har tydligen inte varit helt snäll under året för det HÄLLREGNADE när vi skulle ta bussen in till stan. Vi hukade under vars ett paraply och tog vi oss iallafall från bussen till Kockeriet och var framme lite innan bokad tid.
Istället för vinpaketet tog vi istället en flaska champagne som skulle passa till de första rätterna och vi valde Egly Ouriet – Brut Rosé Grand Cru. Det är sällan vi dricker just roséchampagne men Egly Ouriet tillhör en av favoritproducenterna så den fick det bli. Det serverades tre små appetizers innan det började ”på riktigt”.
Vi valde 7-rätters menyn för vi ville inte missa vakteln och inte heller havskräftan. Efter det alldeles nybakade surdegsbrödet ( Åhhh….) med det hemmakärnade smöret kom den första lilla rätten som bestod av pilgrimsmussla, jordärtskocka och fläder.
Vi fick en varm och timjandoftande buljong att hälla på och denna värmdes upp vid bordet i en perkulator-liknande bryggare
Jag tycker om när man kan se vad de pysslar med i köket, det ger en lite extra varm känsla kan jag tycka.
Nästa rätt som vi får serverad är öringen med svamp och blåmussla men blåmusslan var utbytt mot svartrot och eftersom jag älskar svartrötter så passade det mig utmärkt.
Sedan kom purjolöken med riven bottarga och denna var en av favoriterna under kvällen! Vi fick lära oss att bottarga är fiskrom som torkats och denna revs fint över purjolöken.
Vår servitris för kvällen var den raraste, piggaste och gladaste tjejen och jag är så glad över att hon hade hand om oss under kvällen. När det var dags för kötträtterna valde vi ett rött vin från Guigal. Vinet skulle hällas upp på karaff och detta gjorde hon i god tid innan så vinet hann luftas.
Sista rätten ut var hjortfilé. För sambon var det perfekt, jag själv är lite gnällig när det är för rött så lite generat frågade jag om de kunde steka på biten lite till och det var absolut inga problem!
Visst är det konstigt att hur mätt man än är så finns det alltid plats för lite sött? Det får bara inte bli för tunga desserter så man blir helt däst.
Här fick vi tre små desserter som var helt underbara! Eftersom vinet var slut så mannen tog kaffe och jag tog lite te.
Trots att det var tre desserter så blev det ett alldeles lagom avslut för oss.
Kockeriet har höga ambitioner och jag hoppas att de snart får sin efterlängtade stjärna som de jobbar så hårt för. Vi gav oss ut i natten, mätta och belåtna för att ta bussen hem men en sak var vi överens om och det är att hit kommer vi att gå fler gånger.
Är ni nyfikna på fler fine-dining inlägg så hittar ni några av dem här och här
Kram, Lena
I Lissabon är de tokiga i sardiner – drottningen av Atlanten kallas hon för. De är så tokiga att de har special butiker som säljer sardiner med just ditt årtal på locket. Butikerna är påkostade med häftig inredning. Lyckohjul, karuseller, färgglada burkar och personalen klädda…
Lissabon byggdes på 7 kullar, jo jag tackar jag! Fötterna de har fått jobba hårt i fyra dagar och vi fick en oförglömlig resa med oss i bagaget hem. Vi landade med fötterna i Lissabon tidigt en Söndags morgon och kom snabbt från flygplatsen till…
Igår hade jag köpt färsk torsk till middag. Tänkte att vi skulle ha smörstekt torsk med Jordärtskockspuré till middag, redan så det vattnades i munnen på mig. På vägen hem från jobbet ville det sig annorlunda eftersom P hade redan ätit. Det fick bli snabbmat på Centralstationen istället och fisken fick vänta en dag.
Centralstationen i Malmö är från slutet av 1800 talet och har en fin saluhall med flera olika matställen att välja på. Här kan du äta Italienskt, asiatiskt, husmanskost, smörrebröd, sliders, dricka smoothies eller varför inte bara ta en fika. Här är ganska trevligt att slå sig ner om man vill äta lite snabbt och lätt. Själv passar det bra att ta en sväng in när jag tar bussen hem från jobbet.
Morgon till kväll jäktar människor igenom Centralstationen till och från jobbet och här i från avgår både tåg och buss. Saluhallen besöks till frukost, lunch och middag. Valmöjligheten är bred. Gick först runt och tittade vad de olika restaurangerna hade att erbjuda för mat. Till slut blev det buffé från det asiatiska ståndet. Mycket mat och gott.
Efter maten så var det dags för mig att hoppa på bussen och åka sista biten hem. Precis när jag hoppat på och bussen glidit iväg så ringer sambon och säger att han kör förbi stationen. Så typiskt!
Kommer man ut via huvudentrén så möts man av texten ”Välkommen till Malmö”. Den hade jag faktiskt inte tänkt på förut. Fint välkomnande!
Sedan jag flyttat tillbaks till Malmö (10 år sedan) och har börjat röra mig mer med buss och cykel så upptäcker jag mer och mer detaljer som jag aldrig sett förut. Trodde jag att jag hade koll på mitt egna Malmö. Massor av gamla skyltar, emblem och byggnader har jag upptäckt under åren. Konstverk som finns runt om i stan får jag syn på. Det är super roligt att gå på upptäcktsfärd hemma i sin egna stad, även om man kan vara lite dålig på det.
Idag ska det i alla fall bli torsk till middag och vi ska roa oss kungligt i tvättstugan.
Kram Kajsa
Svärmor fyllde år i April och nu flera månader efter var det äntligen dags. Vi skulle gå på Ost och Vinprovning med smak av Skåne i glaset och Sverige på fatet. Har verkligen sett fram emot provningen i flera månader och hela dagen segade…
Ibland hänger man inte alls med i tiden. Som när det började närma sig den 17 augusti och svärmor skulle fylla 80 år. Jag kan inte för mitt liv begripa att hon skulle fylla 80 år. Hon ser inte ut som 80, hon beter sig…
Jag har en väninna som jag känt sedan vi gick i 1:a klass. Hur många år det är låter jag vara osagt men det är i alla fall ett par stycken. Förutom att hon är världens finaste människa så gör hon dessutom fantastisk keramik som jag bara dör av.
Jag tänkte visa lite av hennes alster som man använder i köket. Skall vi titta?
Lite blandade skålar. Det är riktigt stengods och för att göra mönster hittar hon olika material bland annat ute i sin trädgården att använda sig utav. Eller så har hon hittat en gammal spetsduk på loppis som får bli mönster i keramiken. Älskar färgerna på hennes keramik!
Liten salladskål, just den här skålen rymmer sallad för cirka 3 personer. Jag gillar när det blir personligt och inte ser ut som allting annat. Det är ju så mycket roligare att köpa något som inte är massproducerat och som är tillverkat med kärlek och glädje.
Ja, den här skålen är lite speciell! Jag beställde en stor salladskål av Irene som jag tänkte ha när vi har stora sällskap här ute på vingården. Men ibland blir det inte riktigt som man tänkt. Skålen är så stor, så när jag fick den visste jag inte riktigt var jag skulle förvara den. Jag ställde den på bordet i vardagsrummet medans jag funderade ut en bättre plats.
Vår katt, Knodden, var helt övertygad om att det var en present till honom, den passar perfekt till en 5 kilos katt. Så den har jag aldrig fått tillbaks. Ha ha ha!
Har ni sett vilken vacker temugg? I den ljuvligaste gröna färgen och med små hjärtan på. Ingen mugg är den andra lik…
Olika former, annan färg. Den lite mindre muggen i högra hörnet vill mannen gärna dricka ur när jag har bryggt te i en hel tekanna.
Äggkoppar. Jag tycker om att äta ett kokt ägg till frukost men är lite kinkig med vart äggen kommer ifrån. Jag äter nästan aldrig ägg köpta i affären, hur ekologiska de än må vara. De ägg jag äter själv är köpta på andra ställen. Äggen från affären bakar jag med eller har till mat, men det är mycket sällan jag kokar och äter dem själv. Jag vill veta var äggen kommer ifrån och att de verkligen haft det bra.
Vinkrus! Om man har en fest och har köpt hem BIB-viner så är det så mycket trevligare att hälla upp vinet på karaffer och servera ur dem.
Fungerar alldeles utmärkt till vanligt vatten med.
En annan skål, passar perfekt till lite frukter.
Små skålar till flingsalt. De är så vackra och det är ju så mycket trevligare att sätta fram en liten skål än hela paketet med flingsalt, eller hur?
Ser ni vad detta är? Pastatallrikar! Dessa har jag beställt och väntar förväntansfullt på. Jag kan riktigt se dessa tallrikar fyllda med pasta med kantareller, parmesan, grädde och persilja.
Hoppas ni gillar hennes keramik lika mycket som jag gör. Lervärk från Fridentorp. Irene. Min kompis.
Kram, Lena
Har ni haft känlan när ni passerat en restaurang att ni måste bara hit utan att egentligen veta vad det är för restaurang. Bara att den ser så förbannat mysig ut??!! Längst kustremsan i det sydligaste Skåne finns det en liten by som heter Hörte…