Mat, vin & bubbel
När vi är ute på semester så brukar vi alltid välja minst en stjärnrestaurang, men även en bättre restaurang som inte har någon stjärna men som kanske kommer att få? Vi brukar även välja något väldigt traditionellt, men mer om det i nästa inlägg. Detta […]
Vi startade 2019 med att stormen Alfrida ven och krängde utanför fönsterna. Skönt då att krypa upp i soffan och mysa till en film, äta en god middag och bara rå om varandra eller sig själv.
2018 avslutade Lena och jag tillsammans med våra män, hemma hos Lena. Några dagar tidigare hade Lena och jag suttit runt deras köksbord och planerat in kvällens meny och vem som skulle ordna vad. Redan då började det vattna runt munnen och man riktigt längtade efter nyår.
Välkomstglaset skulle kombineras med tre Appertizer .
Grillad hummer med ett saffran -vitlökssmör.
Apelsin och svartpepparglaserat högrev med mandelpotatispuré och gräddstuvade svartrötter och grönkål.
Lime Key paj i glas + en diabetesvänlig dessert.
Förberedning av appertizers fixade jag hemma innan vi körde iväg, så det bara var sätta ihopa dem när vi kom fram. Man vill ju inte vänta allt för länge innan man får skåla välkomna och starta kvällen.
Appertizer 1 – Smördegs krustader med Skagenröra
Från ett ark smördeg, ta ut en rund botten ca 3 cm i diameter och lägg på ett bakplåtspapper. Tryck även ut två ringar till varje botten med hjälp av en stans form, så man kan bygga kanterna till krustaden. Pensla med ägg på varje del innan de sätts ihop. Grädda i ugn 200 grader ca 10 minuter. Ta ut och svalna. Fyll med skagenröra, dill, en liten trekant av citron och en klick valfri rom.
Appertizer 2 – Parmaskinka skålar med fyllning av Dijon -pepparrot crème
Ta en lagom bit parma skinka och forma som en skål i en mindre bakform/ glasskål – torka i Ugn 175 grader i ca 10 minuter
Rör ihop 1 dl Crème Fraiche/ Turkisk Yoghurt med en msk Pepparrotsost 1 tsk Dijonsenap och 1 tsk Honung. Fyll skålarna och klick gräslök över.
Apertizer 3 – Krustader med Svamp och västerbottenost fyllning
Jag fyllde varje Krustad med en tärning av Talegglio ost och gräddade i 175 grader i 10 minuter.
Hacka champinjoner i mindre bitar, fräs ihop med västerbottenost och några matskedar Crème Fraiche. Krydda med timjan.
Förrätten fixade Mr P till då han gör det med bravur. Jag har aldrig tillagat hummer och Lena vill inte gärna umgås med dem än. Tur vi har en kock med oss i gänget.
Smöret som smälte gott på den grillade hummern, var med smaker av vitlök, saffran och persilja. Himmels gott tillsammans med Dom Perignon 2003 i glaset. Kan inte säga att vi såg stjärnor när vi drack det, men pärlande gott var det.
Till huvudrätt hade vi ett mört högrev med Apelsin och svartpepparglace. Gräddstuvade svartrötter och grönkål och en len mandelpotatispuré. Köttet hade Lena förberett dagen innan och det bara smälte i munnen. I glasen fanns det dels Arlene från Piatelli Vineyards i Argentina och dels Amon Ra från Ben Glaetzer i Australien. Eftersom köttet i sig hade så “big, bold flavours” så var det tvunget att ha ganska så kraftfulla viner till. Köttet hade kokt dagen innan i Arlenes lillebror Piatelli Malbec, så vad skulle passa bättre än Arlene då? Ja, kanske Amon Ra som är ett riktigt stort, fläskigt shiraz vin från “down under”. Att välja just högrev till nyårsafton var ett smart drag. Köttet kunde förberedas dagen innan så det bara var att steka på innan det skulle serveras.
Apelsin och svartpepparglaserat högrev
4 portioner
Bind upp högrevet med steksnöre så det håller ihop och får en jämn form. Lägg ner i en gjutjärnsgryta tillsammans med morötter, lök, vitlök, kryddor, vin och vatten. Sätt in grytan i ugnan (150 grader) och låt stå där och puttra i 3,5 till 4 timmar. Ta ut grytan och låt köttet svalna i buljongen. Ta sedan upp köttet och lägg in det i kylen. Sila buljongen.
(Detta gjorde jag klart dagen innan nyårsafton – supersmidigt)
Glasering
Skala och krossa vitlöksklyftorna lätt. Finstrimla apelsinskalet. Lägg sockret i en tjockbottnad kastrull och låt detta karamelliseras så det bli brunt. Lägg i vitlöksklyftorna, svartpepparn och apelsinsaften. Tillsätt rödvinsvinägern. Låt koka någon minut innan buljongen hälls på. Låt koka ihop tills cirka 1/3 återstår. Sila och tillsätt det finstrimlade apelsinskalet. Låt svalna.
(Detta gjorde jag på morgonen nyårsafton)
När det är dags att göra det sista. Ta ut köttet från kylen, ta bort steksnöret och dela i 4 lika stora bitar. Smält smör och olja i ett stekjärn och stek bitarna ganska hårt. När köttet fått stekyta, glasera med glazen, vänd köttet flera gånger så det blir glaserat runt om. Stek tills glazen tjocknat och köttet blivit varmt. Servera med mandelpotatispuré, gräddkokta svartrötter och grönkål. Originalreceptet kommer från Johan Viklund som arbetade som kock på Gässlingen i Skanör. Jag har dock modifierat det lite… som alltid. Men bara väldigt lite.
Till dessert hade Lena gjort en söt lime key paj i glas och Mr P som har diabetes fick ett nästintill sockerfritt pepparkakschoklad med en jordgubbe på toppen. Till det drack vi en champagne från Thierry Perrion, deras demi-sec. Ett stående val till desserten på nyårsafton.
När det gäller desserten så var den superenkel att göra, vacker att se på men i min smak, alldeles för söt.
12 slaget skålade vi i Champagne, tittade på raketerna som lös upp himlen en bit bort och själv hade jag ett tomtebloss i form av en stjärna. Det glittrar och sprakar precis i min smak. Tyvärr fick Lena stanna inne med en skotträdd hund, så hennes tomtebloss visade vi upp genom fönstret.
Vi fortsatte natten med spel och skratt och klockan han bli halv 4 innan kvällen….natten var till ända. Det var galet gott, roligt och bubblande trevligt.
Nu ser vi fram emot ett 2019 med massa goda mat och dryckes upplevelser. Härliga recept, galna resor och fantastiska vänner och roliga upplevelser.
God fortsättning på er!
Kram Kajsa o Lena
Där sitter ni, har precis avslutat en god middag och ska ha en efterrätt till…vad ska ni bjuda på som är gott för själen? Ibland velar man så mycket att man kör på i de vanliga gamla hjulspåren. Själv var mitt säkra kort alltid Pannacottan. […]
När mannen fyllde år så bestämde vi oss för att detta skulle vi i år fira i London. Det finns 71 stjärnrestauranger (Michelin) bara i London så det fanns lite att välja på. Egentligen skulle vi gå på en två-stjärnig restaurang, men hur man än vände och vred så hade de inga bord lediga förrän på nyår och vi skulle vara i London i början av december. Valet föll på en restaurang som heter Texture. Den har 1 stjärna i guiden och drivs av Agnar “Aggi” Sverrisson. Hemma på Island arbetade han på några av Reykjaviks mest kända restauranger tills han åkte till London 2001 och började arbeta på Petrus, ägd av Gordon Ramsey och ledd av Marcus Wareing. Senare samma år blev han erbjuden jobb som sous chef på Lea Linster i Luxemborg dit han åkte för att få en djupare kunskap om fransk matlagning. Och på den vägen fortsatte det tills han 2007 öppnade sin egen restaurang, Texture. Det var hit vi bestämde oss för att gå så bord bokades redan i slutat av oktober.
När vi steg innanför dörrarna så märktes det att det var snäppet upp gällande service jämfört med andra restauranger. När ytterkläderna var inhängda blev vi visade till vårt bord där vi satte oss ner i varsin skön fåtölj. Som om det inte var nog, att sitta i en skön fåtölj istället för på en vanlig stol, så kom en servitris med en kudde att sätta bakom ryggen så jag satt ännu mer bekvämt och en annan servitör kom med en liten fluffig pall som skulle stå mellan min fåtölj och väggen och där min handväska skulle sitta. Bara en så´n sak.
Eftersom det var mannens födelsedag vi firade så låg det här lilla kortet på mannens plats.
Vi hade redan bestämt oss för att testa deras fisk-tasting meny och till denna ta deras prestige wine pairing meny. För att bara klargöra en sak… Det är aldrig billigt att gå på stjärnrestauranger och råkar dessa då ligga i London så blir det ännu dyrare men ibland få man unna sig saker och det är ju lite spännande att se vad vad får för sina pengar. Just denna prestige vin meny var outstanding. Lägger man dessutom till att sommeliern, Alan Bednarski, verkligen visste vad han pratade om så blir det extra plus. Det var inte bara det att det var bra viner utan han kunde med lätthet berätta varför just det vinet passade så bra till just den rätten. Tro mig, det är få förunnat att ha den förmågan…
Först kom lite bröd som man skulle doppa i olivolja med svart salt. Det fanns två olika olivoljor, båda från Spanien, den ena lite fruktigare, den andra lite kryddigare.
Vi hade börjat med varsitt glas champagne, mannen tog en Henriot och jag tog en Billecart Salmon rosé. I glaset på bilden finns en Taittinger-Comtes de Champagne som vi skulle ha för att “clean your palate” efter appetizern som kom i form av…
Jag tycker verkligen inte om sill, men jag var ju tvungen att testa och denna sillen var inget undantag. Det var väldigt mycket sill. Men snapsen var god och resten av mackan åt jag upp efter att lite diskret plockat bort de två resterande sillbitarna. Både jag och mannen tänkte att det var ju en lite heavy start med sill och brännvin, hur skulle man kunna dricka vin efter detta? Men det var där champagnen kom in i bilden. Den fräschade verkligen upp gommen och rättade till smaklökarna igen. Helt fantastiskt.
Nästa rätt ut var lax. “Smoked scottish salmon, oscietra caviar, mustard, sorrel & ryebread.”
Till detta serverades en Trimbach – Clos St Hune. Såklart missade jag att ta fot på flaskan så jag missade årgången. Men vinet passade utmärkt till laxen. Det där ljusgröna sidan om laxen, som ser ut som mossa, var som grön snö.
Nästa rätt var pilgrimsmussla. “Isle of Skye scallop, coconut, soup, kefir lime leaves, lemongrass” En perfekt halstrad pilgrimsmussla i denna mustiga, smakrika soppa. Smakerna fullkomligt exploderad i munnen!
Vinet vi fick till denna rätt var ett vitt vin från Spanien, Rioja. Vina Tondonia Reserva från 2005. Det passade perfekt med sin lite nötiga smak till denna friska soppa och den lite söta pilgrimsmusslan.
Nu var jag nästan lite mätt efter de intensiva smakerna, men när nästa rätt kom in så började det vattnas i munnen igen. Nu var det dags för torsken. “Icelandic cod, barley, saffron, avocado, prawns”
Till fisken serverades ett rött vin från Dourodalen, Portugal. Vem i hela friden hade kunnat tro att det passade men wow! Perfekt mjukt och lite bärigt rött vin tillsammans med den perfekt stekta torsken.
Restaurangen är inte så stor, något säger mig att där finns 32 platser. Alla fick lika god service, alla fick känna sig lika speciella som om vi/de var de enda gästerna i restaurangen. Ibland tänkte jag att restaurang managerna, Orhan, var klonad, för han var överallt, utan att för den saken verka stressad. Jag reste mig upp för att gå på toaletten, vips så var han där och visade mig var den fanns. Otroligt.
Efter fisken var det dags för en liten pre-dessert. En liten klick skyr med lite grön, kall “mossa” och lite mossa. Verkligen uppfriskande.
Desserten var “Rice pudding, clementines, chestnuts and cinnemon” Toppat med iskall skyrglass. Att man kan göra så gott med risgrynsgröt….
Sista vinet var ett vitt vin från Vouvray, Frankrike. Domaine Huet – Clos du Bourg 2007.
Och när vi trodde att kvällen var slut så kommer denna lilla överraskning till bordet.
Två underbara madeleinekakor, två lakrits macaroner, två truffels och två små vita ploppar av något slag. Hur fin gest är inte det? Efter vi njutit detta var vi mätta och skulle ta tunnelbanan hem till hotellet igen. När vi kom ut i foaljen så vips, stod alla där och skulle säga hejdå, skaka hand och önska oss välkomna tillbaks. Vilken underbar kväll!
Nästa restaurangbesök var på en känd restaurang, de har dock ingen stjärna, men ambitionen var det inget fel på. Så till nästa inlägg skall vi bege oss till Mere by Monica Galetti.
Kram, Lena
Vi åkte iväg en vecka till sol och värme, närmare bestämt till ön Sal i Kap Verde. Kap Verde är en ögrupp utanför Afrikas Västra kust och enligt sägnen var det när Gud hade skapat världen och torkade av händerna landade några smulor i Atlanten […]
Mannen fyllde 50 nu i november och november har varit ganska höstlig hela månaden. Så när vi bullade upp för en smarrig födelsedagsbrunch för mannen höll jag dukningen i höstens färger. På själva brunchdagen tassade jag upp tidigt på morgonen med en papperskasse, sax, guldpenna, […]
Idag är det Black Friday. I min mening bara en ganska tramsig benämning för att man skall gå och handla ännu mer som man inte behöver.
Istället har jag under veckan experimenterat med olika rätter/bakverk och aktivt kol. Ingen ny, revolutionerade idé direkt men ändå kul och det blir faktiskt ganska vackert när man kan kombinera det svart med grönt, rött och vitt.
Första gången jag kom i kontakt med aktivt kol var i ett helt annat sammanhang när vi fick åka in akut med katten som av någon outgrundlig anledning tyckt att det var en god idé att knapra i sig hundens hjärtmedicin. Eftersom kattskrället inte ville spy av behandlingen han fick så fick de istället fylla honom med aktivt kol för att på så sätt försöka lindra medicinen han tuggat i sig.
Andra gången jag kom i kontakt med aktivt kol var när jag varit på någon fin restaurang och de haft svart bröd. Sedan har det rullat på.
Aktivt kol är finfördelat amorft kol med små porer och stor porvolym. Det framställs av material med hög kolhalt såsom stenkol, träkol, torv eller kokonötsskal. Framställningen sker i två steg, där det första steget är en kontrollerad förkolning. I det andra steget aktiveras kolet antingen termiskt eller kemiskt. Det är under aktiveringsprocessen som kolet får sin adsorbtionsförmåga. Det används främst för vattenrening, medicin, gasförädling och destillering av alkoholhaltiga drycker. (Enligt Wikipedia)
Jag köpte mitt aktiva kol på apoteket där det finns både i kapselform och flytande form.
Först ut var bullar! Jag hade lite överbliven filmjölk hemma så det fick bli grunden till det hela.
De är alldeles kolsvarta inuti.
Nästa dag var det dags att testa att göra svart pasta. Egentligen färgas ju svart pasta med bläckfiskbläck men jag tänkte att aktivt kol måste ju gå lika bra.
Att göra sin egen pastadeg är roligt, när man har tid. Jag kände mig dock något stressad denna dag men lovade mig själv att inte tumma på knådningen. En pastadeg skall knådas minst 10 minuter för hand så den blir mjuk och smidig.
Efter att man knådat den mjuk och fin så skall den vila i minst 30 minuter i kylskåp innan man börjar göra sin pasta.
Denna dag valde jag att göra tunn pasta.
Både pasta maskinen och pastatorken är väl investerade pengar när man gör pasta. Jag hade nog inte kunnat vara utan dessa nu…
Koka pastan i 2-3 minuter i lättsaltat vatten, häll upp i durkslag, skölj med kallt vatten och virvla sedan runt den i lite uppfräst smör.
Jag valde att servera min pasta med stekt grönkål, soltorkade tomater, vitlök, mozzarella, rostade pumpakärnor, basilika och säsongens sista tomater. Ringla över lite citronolivolja.
Sista dagen blev idag (Det har blivit mycket svart mat i veckan – sambon undrar vad det är frågan om) och då ville jag ha svart pizza! Bästa pizzadegen gör du efter Sandra Mastios recept i hennes pizzabok. “Pizza av Mastio” Bästa pizzaboken.
Jag valde att göra Den snabba- degen idag och låta den jäsa lite längre. På äldre dar föredrar jag vit pizzasås, jag gör min på philadelphiaost och creme fraiche. Så det hade jag på min. Sedan hade jag stekta champinjoner, lättfräst grönkål, vitlök, olika ostar, tomat, och toppas med mozzarella och basilika.
Efter att ha bakats i ugnen (grill och 250 grader) blev den såhär underbar…
Kanterna skall penslas med olivolja efter gräddningen och denna gången valde jag denna enormt goda, ekologiska olivoljan. Som så passande till dagens tema kallas för “Den lilla svarta”…
Det finns massor av roliga saker man kan göra med det svarta. Nästa gång skall jag lägga i lite tranbär och kanske lite aprikoser och nötter i bullarna så de blir ännu mer färgrika.
Och föresten… Lilla katten klarade sig bra efter sin högst ofrivilliga överdos. Aktivt kol kan vara bra mot mycket.
Kram, Lena
Vissa dagar så är man ganska låg på att komma på middagsförslag. Kanske glömt ta fram från frysen på morgonen, så det känns extra jobbigt att komma på något när klockan närmar sig eftermiddag. Här hemma har vi löst det denna vecka med att köra […]